Motion till riksdagen
2000/01:U634
av Andersson, Marianne (-c)

Irakiska Kurdistan


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om garanti för skydd för Irakiska Kurdistan sedan sanktionerna
mot Irak hävts.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en federal status för Irakiska Kurdistan inom Irak.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om initiativ till att kurdfrågan som helhet tas upp på den
internationella dagordningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ansvariga för brott mot mänskligheten ställs inför rätta.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anfört om skydd till dess en plan för återförening accepterats av ett
folkvalt parlament i Irakiska Kurdistan.
Motivering
Sanktionerna mot Irak drabbar det irakiska folket hårt och
allt fler röster höjs för att häva sanktionerna vilket också
FNs resolution nr 1284 skapat möjlighet till. Samtidigt finns
det en grupp som fruktar den dagen då sanktionerna hävs.
Det är befolkningen i Irakiska Kurdistan. De fruktar den dag
då Iraks regering åter fritt skulle få styra över samtliga delar
av landet. Det innebär stor rädsla och osäkerhet bland
civilbefolkningen som omfattar 3,5 miljoner i de delar av
Irakiska Kurdistan som sedan åtta år administreras av ett
folkvalt parlament och en administration bestående av
kurder, assyrier och turkmener.
Det är mycket stor skillnad på respekten för demokrati och demokratiska
metoder i Irakiska Kurdistan jämfört med resten av landet. Irakiska Kurdistan
har sedan tusentals år befolkats av huvudsakligen kurder men också assyrier
och turkmener.
Sverige bör både som ledamot i trojkan och som ordförandeland i EU ta en
rad initiativ till skydd för befolkningen i Irakiska Kurdistan:
- Tiden efter sanktionernas upphörande måste planeras nu och vara
förknippad med särskilda åtaganden till skydd för Irakiska Kurdistan.
Detta skydd måste garanteras från det internationella samfundets sida om
inte en ny stor flyktingvåg ska rasera framtiden och möjligheterna att
bygga ett modernt civilt samhälle. Det måste finnas sådana beslut och även
en försvarsberedskap innan sanktionerna hävs. Det är viktigt inte minst för
att flyktingar som återvänder ska kunna känna trygghet.
- Framtiden för Irakiska Kurdistan efter sanktionernas upphörande är inte
bara en fråga för kurderna. Man kan inte bortse från att det funnits en
fungerande de facto-administration som trots dubbelt embargo
administrerat ett samhälle med 3,5 miljoner människor sedan 1991. Skulle
centralregeringen ges fulla rättigheter med den nuvarande regeringen
skulle den snabbt på bara några veckor kunna rasera detta demokratiska
experiment, så unikt bland länderna i området. Att Irak uppfyller FN:s krav
på insyn i vapenprogram innebär inte att man uppfyllt eller förändrat sin
syn på kurderna. Om det vittnar för övrigt den arabiseringskampanj den
irakiska regeringen bedriver i kurdiska områden utanför kurdisk kontroll.
Att ge Iraks regering rätt att bestämma över kurderna är ingen lösning. I
stället bör det internationella samfundet kräva att Irakiska Kurdistan får en
federativ status med väl definierad maktfördelning inom ramen för Iraks
gränser. Det skulle främja demokratin och den demokratiska
grundstrukturen i området. Nu pågår ett intensivt arbete med att söka
långsiktiga lösningar för detta demokratiska experiment.
- Sverige bör ta initiativ till att kurdfrågan som helhet tas upp på den
internationella dagordningen. Detta är speciellt viktigt med tanke på EU:s
utvidgning.
- Sverige bör också inom FN-systemet arbeta för att FN:s säkerhetsråd fattar
beslutet att de nuvarande makthavarna i Irak förverkat rätten att styra över
befolkningsminoriteter i det egna landet, innan ansvariga för brott mot
mänskligheten, begångna mot dessa minoriteter i Irak, ställts inför rätta i
av FN föreslagen internationell brottmålsdomstol.
FN:s säkerhetsråd bör vidare garantera skyddet för
administrationen och området ovanför 36:e breddgraden på
mark såväl som i luftrum även sedan sanktionerna mot Irak
hävts och till dess Irak lagt fram en plan för återförening
inom Irak som accepteras av ett folkvalt parlament i Irakiska
Kurdistan.

Stockholm den 3 oktober 2000
Marianne Andersson (c)
Lars Hjertén (m)
Murad Artin (v)
Marianne Samuelsson (mp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Jan Erik Ågren (kd)