Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om garanti för skydd för Irakiska Kurdistan sedan sanktionerna mot Irak hävts.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en federal status för Irakiska Kurdistan inom Irak.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om initiativ till att kurdfrågan som helhet tas upp på den internationella dagordningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansvariga för brott mot mänskligheten ställs inför rätta.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anfört om skydd till dess en plan för återförening accepterats av ett folkvalt parlament i Irakiska Kurdistan.
Motivering
Sanktionerna mot Irak drabbar det irakiska folket hårt och allt fler röster höjs för att häva sanktionerna vilket också FNs resolution nr 1284 skapat möjlighet till. Samtidigt finns det en grupp som fruktar den dagen då sanktionerna hävs. Det är befolkningen i Irakiska Kurdistan. De fruktar den dag då Iraks regering åter fritt skulle få styra över samtliga delar av landet. Det innebär stor rädsla och osäkerhet bland civilbefolkningen som omfattar 3,5 miljoner i de delar av Irakiska Kurdistan som sedan åtta år administreras av ett folkvalt parlament och en administration bestående av kurder, assyrier och turkmener.
Det är mycket stor skillnad på respekten för demokrati och demokratiska metoder i Irakiska Kurdistan jämfört med resten av landet. Irakiska Kurdistan har sedan tusentals år befolkats av huvudsakligen kurder men också assyrier och turkmener.
Sverige bör både som ledamot i trojkan och som ordförandeland i EU ta en rad initiativ till skydd för befolkningen i Irakiska Kurdistan:
- Tiden efter sanktionernas upphörande måste planeras nu och vara förknippad med särskilda åtaganden till skydd för Irakiska Kurdistan. Detta skydd måste garanteras från det internationella samfundets sida om inte en ny stor flyktingvåg ska rasera framtiden och möjligheterna att bygga ett modernt civilt samhälle. Det måste finnas sådana beslut och även en försvarsberedskap innan sanktionerna hävs. Det är viktigt inte minst för att flyktingar som återvänder ska kunna känna trygghet.
- Framtiden för Irakiska Kurdistan efter sanktionernas upphörande är inte bara en fråga för kurderna. Man kan inte bortse från att det funnits en fungerande de facto-administration som trots dubbelt embargo administrerat ett samhälle med 3,5 miljoner människor sedan 1991. Skulle centralregeringen ges fulla rättigheter med den nuvarande regeringen skulle den snabbt på bara några veckor kunna rasera detta demokratiska experiment, så unikt bland länderna i området. Att Irak uppfyller FN:s krav på insyn i vapenprogram innebär inte att man uppfyllt eller förändrat sin syn på kurderna. Om det vittnar för övrigt den arabiseringskampanj den irakiska regeringen bedriver i kurdiska områden utanför kurdisk kontroll. Att ge Iraks regering rätt att bestämma över kurderna är ingen lösning. I stället bör det internationella samfundet kräva att Irakiska Kurdistan får en federativ status med väl definierad maktfördelning inom ramen för Iraks gränser. Det skulle främja demokratin och den demokratiska grundstrukturen i området. Nu pågår ett intensivt arbete med att söka långsiktiga lösningar för detta demokratiska experiment.
- Sverige bör ta initiativ till att kurdfrågan som helhet tas upp på den internationella dagordningen. Detta är speciellt viktigt med tanke på EU:s utvidgning.
- Sverige bör också inom FN-systemet arbeta för att FN:s säkerhetsråd fattar beslutet att de nuvarande makthavarna i Irak förverkat rätten att styra över befolkningsminoriteter i det egna landet, innan ansvariga för brott mot mänskligheten, begångna mot dessa minoriteter i Irak, ställts inför rätta i av FN föreslagen internationell brottmålsdomstol.
FN:s säkerhetsråd bör vidare garantera skyddet för administrationen och området ovanför 36:e breddgraden på mark såväl som i luftrum även sedan sanktionerna mot Irak hävts och till dess Irak lagt fram en plan för återförening inom Irak som accepteras av ett folkvalt parlament i Irakiska Kurdistan.
Stockholm den 3 oktober 2000
Marianne Andersson (c)
Lars Hjertén (m)
Murad Artin (v)
Marianne Samuelsson (mp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Jan Erik Ågren (kd)