Motion till riksdagen
2000/01:U632
av Biörsmark, Karl-Göran (fp)

Burma


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige under sitt ordförandeskap verkar för att EU och det
internationella samfundet fortsätter att utöva starkast möjliga
påtryckningar på regimen i Burma.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige som stor bidragsgivare till olika biståndsorgan
inom FN-systemet har ett ansvar att följa denna verksamhet och tillse att
effekterna av de villkor under vilka FN-organen verkar i Burma
utvärderas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till svenska frivilligorganisationer, vilka stödjer den
burmesiska oppositionen, som arbetar under mycket svåra förhållanden,
och de krafter som verkar för demokratisk utveckling i Burma.
Burma - landet på Asiens
bakgård
Den 24 augusti gjorde den burmesiska oppositionsledaren
Aung San Suu Kyi ett nytt försök att ta sig ut ur huvudstaden
Rangoon för att besöka medarbetare i sitt parti, National
League for Democracy (NLD) - två år efter det att den
burmesiska militärjuntan, den gången i 13 dagar, hindrade
hennes bilkonvoj från att köra vidare, innan hon av hälsoskäl
tvingades avbryta försöket och återvända. Även denna gång
stoppades hennes konvoj. Aung San Suu Kyi vägrade liksom
förra gången att återvända. Den 2 september tvingades hon
och hennes medarbetare av tvåhundra kravallpoliser tillbaka
till Rangoon, där de sattes i husarrest. Sedan husarresten
hävts försökte Aung San Suu Kyi den 22 september ta tåget
till Mandalay i norra Burma, men hindrades från att komma
ombord på tåget.
Aung San Suu Kyi - dotter till den 1948 mördade frihetshjälten Aung San
- och hennes NLD vann 1990 det första och hittills enda fria valet i Burma
sedan militärkuppen 1962. NLD vann 392 av 485 platser i det nya
parlamentet, som dock militären förhindrade från att kunna samlas. Ett stort
antal ledande oppositionspolitiker arresterades och sattes såsom Aung San
Suu Kyi i mångårig husarrest. Andra lyckades gå i exil. Aung San Suu Kyi
erhöll 1991 Nobels fredspris.
Burmas av militärjuntan självvalda isolering har fört landet, som juntan
kallar Myanmar, till ekonomisk och social misär. Omfattande militära
operationer genomförs mot olika etniska gerillaförband. Detta ledde under det
gångna året till uppmärksammade gerillaaktioner i Thailand, där Burmas
ambassad ockuperades liksom ett sjukhus. Brotten mot mänskliga fri- och
rättigheter är omfattande. FNs specielle rapportör för Myanmar förvägras
fortlöpande inresetillstånd. Omfattande flyktingströmmar har under åren gått
till grannländerna Thailand, Indien och Bangladesh. AIDS-situationen i
Burma bedöms av FN som katastrofal och i nivå med den i vissa afrikanska
stater.
Burma och omvärlden
I maj 1997 blev Burma medlem av Asean tillsammans med
Laos och Kambodja. Därmed omfattar Asean samtliga stater
i Sydostasien. Mot Burmas medlemskap hade såväl USA
som EU kraftiga invändningar. Aseans beslut styrdes dock i
sin tur i hög grad av Aseanländernas önskan att reducera
Burmas beroende av Kina mot bakgrund av Kinas konflikt
med flera Aseanländer i Sydkinesiska sjön.
Aseanländerna valde med Burmas medlemskap att gå en samarbetsväg i
relation till militärjuntan i Rangoon. I sviterna av den sydostasiatiska
ekonomiska krisen kom Aseans auktoritet att svikta betydligt. Som en följd
härav har särskilt Thailand och Filippinerna på ett för Asean ovanligt sätt valt
att uttrycka mer tydlig kritik mot förhållandena i Burma. Det är tveksamt om
Asean idag skulle fatta samma beslut om Burma som det gjorde 1997.
Efter den militära massakern den 8 augusti 1988, som bara i Rangoon
kostade flera tusen civila demonstranters liv, och efter det att militären
annullerade de fria valen i maj 1990, har Burma mötts av omfattande
internationella påtryckningar och ekonomiska sanktioner från främst USA,
EU, Canada och Australien. Förutom det inhemska förtrycket har omvärldens
förhållande till militärjuntan i Rangoon styrts av att Burma är en
storproducent av narkotika, som smugglas vidare till konsumenter runt om i
världen, och numera i allt högre grad också i Burmas grannstater.
Militärjuntans förtryck i Burma uppmärksammas årligen av FNs
kommission för de mänskliga rättigheterna. Försök att resa frågan i FNs
säkerhetsråd förhindras av Burmas särskilda skyddsmakt Folkrepubliken
Kina, men också av t ex Ryssland och Malaysia, som delar Kinas syn att FN
inte ska lägga sig i staters "inre angelägenheter". EU har hitills vägrat att
befatta sig med Burma inom ramen för den dialog som förs mellan EU och
Asean.
Sverige, EU och Burma
Aung San Suu Kyi fäste återigen omvärldens blickar på det
oförminskade förtrycket i Burma genom sin aktion i augusti.
Dialog eller konstruktivt engagemang har inte i något
avseende förändrat militärjuntans uppträdande i Burma.
Juntan hålls fortsatt på alla sätt under armarna av den
kommunistiska regimen i Beijing.
Det är angeläget att omvärldens uppmärksamhet på förhållandena i Burma
inte försvagas. EU bör fortsatt utöva starkast möjliga påtryckningar på
regimen i Burma, så att den tvingas erkänna resultatet från det fria
parlamentsvalet 1990 och Burma kan börja den svåra vägen mot demokrati.
Det är en viktig uppgift för Sverige att under sitt ordförandeskap i EU under
första halvåret 2001 medverka till att EU med kraft sätter tryck på juntan i
Rangoon.
Flera FN-organ liksom olika internationella NGOs verkar legalt inne i
Burma, vilket då helt sker på juntans villkor. Aung San Suu Kyi hävdar att det
innebär en internationell legitimering av juntan. Sverige som stor
bidragsgivare till olika biståndsorgan inom FN-systemet har ett ansvar att
följa denna verksamhet och tillse att effekterna av de villkor under vilka FN-
organen verkar i Burmna utvärderas.
Sverige bör söka kanaler för att stödja den burmesiska oppositionen, som
arbetar under mycket svåra förhållanden, och främja de krafter som verkar för
demokratisk utveckling. Svenska frivilligorganisationer kan här göra
värdefulla insatser, vilket bör uppmuntras av regeringen.

Stockholm den 4 oktober 2000
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Elver Jonsson (fp)
Siw Persson (fp)