Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att Sverige verkar för att bistå Kina i den
demokratiska utvecklingen.
Motivering
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
firade femtioårsdag den 10 december 1998. Trots detta
kränks varje dag dessa rättigheter runt om i världen. Det
manar till eftertanke att så mycket återstår att göra.
Kina med sin miljardbefolkning är ett land vars minoritetsbefolkningar
ständigt utsätts för kränkningar av de styrande. I den autonoma regionen
Xinjiang i västra Kina finns en folkgrupp som heter uigurer. Uigurer är ett
minoritetsfolk i västra Kina som i likhet med tibetaner önskar verkligt
självbestämmande. De förtrycks på ett systematiskt sätt (Amnestys rapport
om Xinjiang april 1999). Som exempel kan nämnas Rebiya Kadeer, 53 år och
mamma till 10 barn. Hon är en framgångsrik uigurisk affärskvinna som blivit
dömd till 8 års fängelse för att hon skickat "statshemligheter" till sin make
som är flykting utomlands. "Statshemligheterna" var offentliga kinesiska
tidningar. Rebiya Kadeer var en delegat vid FN:s kvinnokonferens i Beijing
1995, och har startat en organisation för att hjälpa uiguriska kvinnor att
starta
egna företag. Denna organisation kallas "Thousand Mothers Movement".
Rebiya Kadeer var ledamot i Xinjiangs autonoma regions politiska
konsultativa konferens 1993 till 1998. (S.CON.RES 81 Resolution i
amerikanska senaten 10 februari 2000) (Amnesty Internationals rapport ASA
17/10/00).
Kina har mycket att göra inom området mänskliga rättigheter och här kan
den svenska regeringen i sina kontakter med den kinesiska ledningen bistå
Kina i sin demokratiska utveckling. Från svenskt håll bör man särskilt verka
för att minoriteterna kan leva i trygghet utan fruktan för tortyr och
dödsstraff,
så att troende oavsett religion kan samlas fritt, yttrandefrihet och tryckfrihet
införs och det blir tillåtet med fackföreningar och självständiga demokratiska
politiska partier. Det är viktigt att också markera vårt avståndstagande från
den kinesiska regimens omänskliga enbarnspolitik och dess konsekvenser för
kvinnorna.
Kina måste också tillåta humanitära organisationer, som Röda Korset,
tillträde till landet så att de får göra regelbundna besök vid fängelser och
arbetsläger. Sverige måste aktivt påverka Kina så att det blir stopp för
avrättningar på politiska grunder. Under de senaste tre åren har i genomsnitt
en uigur blivit avrättad nästan var fjärde dag i Kina. Vidare bör de fångar som
Amnesty International bedömer vara samvetsfångar frisläppas.
Även många ledare för kristna husförsamlingar är fängslade. Kina bör
frige dessa ledare och låta dem vara delaktiga i landets utveckling. Det Kina
behöver inför framtiden är omutbara ledare. Varför låta hederliga människor
sitta i fängelse för sin tro? De kunde vara till nytta för landet och vara en
motvikt mot korruption. Sverige bör också föra en dialog med Kina om
utvecklingen inom de officiellt godkända religiösa samfunden där det under
1990-talet blivit allt större spänningar och där myndigheterna manar till en
"anpassning av religionen till det socialistiska samhället".
När Kina möter framtiden bör det vara som en rättsstat. För att detta ska
vara möjligt bör övergången till demokrati i Kina stödjas av västländerna.
Inom EU-länderna finns en värdefull erfarenhet om hur länder kan förvandlas
från diktaturer till demokratier med respekt för mänskliga rättigheter. Som
exempel kan nämnas Spanien, Grekland och f.d. Östtyskland. Vi vill att den
svenska regeringen verkar för att även EU bistår Kina i den demokratiska
utvecklingen.