1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i alla
internationella sammanhang bör verka för att hedersmord av kvinnor
uppmärksammas och tas upp för omsorgsfull och seriös behandling.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i
internationella sammanhang också bör inrikta sig på att betona
betydelsen av rättsliga påföljder när det gäller dessa brott.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att svenska
myndigheter måste beakta faran för hedersmord vid behandling av
asylärenden, där kvinnor söker uppehållstillstånd i Sverige.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att svensk
biståndsverksamhet i högre grad än tidigare bör inrikta sig på kvinnors
situation i länder där hedersmord förekommer.
5.
1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.
Kvinnors mänskliga
rättigheter - en teoretisk
fråga?
Det råder i dag knappast någon tvekan om att kvinnornas
rättigheter ingår i begreppet mänskliga rättigheter. Ett sådant
resonemang förutsätter att kvinnor betraktas som människor
och jämbördiga med män. Därmed skulle deras rättigheter
vara okränkbara.
Men trots alla deklarationer existerar det ett omfattande förtryck världen
över, som ibland röner viss uppmärksamhet men som alltför sällan leder till
några konkreta åtgärder från internationella organisationers, staters eller
myndigheters sida. Detta förtryck kan liksom i Sverige, Västeuropa och USA
vara delvis dolt och sofistikerat, eller som i stora delar av välden vara öppet
och mycket brutalt. I det följande anger vi några exempel på hur detta
förtryck tar sig uttryck.
Hedersmord på kvinnor -
exemplet Pakistan
Pakistan ratificerade 1996 FN:s konvention om avskaffande
av all slags diskriminering av kvinnor. Året därpå
konstaterade Amnesty International i sin årsrapport att
landets regering inte hade vidtagit några som helst effektiva
åtgärder för att skydda kvinnors mänskliga rättigheter.
Landet har inte heller brytt sig om att avge någon rapport om
sitt arbete i frågan för att följa upp konventionen som dess
artikel 18 stadgar.
En viktig del i ovannämnda konvention är att den tillförsäkrar kvinnor
samma ställning och samma villkor som män samt rätten att fritt välja make. I
Pakistan är många äktenskap arrangerade. En man som just dödat sin dotter
för att hon vägrat följa föräldrarnas vilja och gifta sig med den man de hade
utvalt åt henne, utan istället gift sig med den man hon älskade kan säga:
"Vem kan låta sin dotter ägna sig åt otillåten kärlek?" Det otillåtna består i
att
dottern trott att hon omfattades av FN:s konventioner. Föräldrarna fälldes inte
för något brott - för vem skulle anmäla dem till polisen för detta s.k. heders-
mord?
Straffet för en kvinna som begår äktenskapsbrott är 10 års fängelse.
Hennes brott behöver inte bevisas, det räcker med att maken har en
misstanke, att hon till exempel tittat på sin manlige kusin för att hon ska
dömas. Innan hon hamnar i fängelse, som är det pakistanska samhällets
hämnd, har maken ofta själv tagit ut sin privata hämnd genom s.k.
syrabränning. Syrabränningen är en ny metod för att straffa kvinnor. Mannen
häller syra över kvinnans ansikte och kropp. En av tio kvinnor överlever
denna syrabränning.
Om allt detta och mycket därtill har Amnesty International rapporterat.
Situationen för kvinnorna i Pakistan har förvärrats, trots att landet
ratificerat
FN-konventionen om kvinnors rättigheter. Klockan har vridits tillbaka. Den
temporära frihet kvinnorna i Pakistan hade ledde till att de började tala i egen
sak. Då slog manssamhället tillbaka. "Kvinnorna i Pakistan är defekta",
förklarade de. Världssamfundet är i dessa frågor, jämfört med andra, märkbart
tystlåtet. Några sanktioner riktas inte mot Pakistan för att minst 10 000
kvinnor årligen stenas, syrabränns, misshandlas, torteras eller mördas i landet.
Tystnaden och liknöjdheten inför denna brutalitet mot kvinnor innebär
ytterst samtycke.
Hedersmord på kvinnor -
exemplet Irakiska
Kurdistan/Norra Irak
I Irakiska Kurdistan/Norra Irak kämpar befolkningen sedan
lång tid för att klara sin överlevnad. Som en följd av
Gulfkriget och Saddam Husseins attacker mot kurderna hålls
med USA:s hjälp Norra Irak/Irakiska Kurdistan avskilt från
övriga Irak med militära medel. Under förevändning att man
jagar gerillasoldater från PKK som gömmer sig på irakiskt
territorium bombar det turkiska flygvapnet Irakiska
Kurdistan. En annan orsak till dessa bombningar torde vara
att den turkiska regeringen inte vill se ett autonomt kurdiskt
område inom någon annan närbelägen statsbildning eller
ännu mindre en ny kurdisk stat. Ett sådant område skulle
uppfattas som ett hot av Turkiet, med sin stora kurdiska
minoritet, även om det låg utanför Turkiets gränser.
Många organisationer världen över, däribland Vänsterpartiet stöder
kurderna i deras kamp för nationella och kulturella rättigheter. Flera svenska
organisationer arbetar med bistånd till Norra Irak/Irakiska Kurdistan.
Detta bistånd eftersträvar att svara mot det kurdiska folkets behov. Till stor
del handlar det om ekonomiskt bistånd. Men det svenska biståndet skall inte
bara handla om ekonomiskt stöd. Det finns flera viktiga mål som anges för
det svenska internationella biståndet. Bland dessa mål återfinns stöd till
demokratiutveckling och jämställdhet.
När det gäller svensk biståndsverksamhet finns en viss "hemmablindhet"
som gör att vi i de flesta sammanhang i första hand inriktar oss på
utvecklingen av ett lands eller ett områdes ekonomi. En god ekonomisk
utveckling har, antar vi, starka "civilisatoriska" effekter. Men det finns ingen
automatik när det gäller förhållandet mellan ekonomisk utveckling och
utvecklingen på andra områden av samhällslivet. Detta gäller i högsta grad
jämställdheten mellan män och kvinnor. Självfallet skapar en god ekonomisk
och social utveckling möjligheter till förbättrad jämställdhet. Men möjligheter
måste tillvaratas aktivt och medvetet för att förändringar skall ske.
Försämrade sociala och ekonomiska villkor skapar en grogrund för ökat
förtryck av kvinnor. I sådana situationer finns det ofta mörka krafter som är
beredda att utnyttja situationen för att på olika sätt kasta skulden på
kvinnorna. Det är avsevärt svårare att skapa jämställdhet än att försämra den.
I Norra Irak/Irakiska Kurdistan lever många kvinnor under ett oerhört
förtryck. Våldet mot kvinnor är av hävd normalt och accepterat. Både skrivna
och oskrivna lagar diskriminerar kvinnorna. Kvinnorna kan redan som barn
av föräldrarna lovas bort och säljas som hustrur till en man. Kvinnor som
blivit våldtagna betraktas som "besudlade" och inte värda annat än förakt. De
förföljs och mördas. Skulden för en inträffad våldtäkt läggs inte på mannen.
Seden säger att en bror, vars syster blivit våldtagen, har rätt och skyldighet
att
döda systern. Därmed föreställer man sig att familjens heder räddats. Skulle
kvinnan bli med barn och föda det skall såväl modern som barnet dödas.
Kvinnor som misstänks för att ha varit otrogna får näsan avskuren och löper
också risk att bli mördad av maken.
I tidskriften Mana som utges av Iransk-Svenska Solidaritetsföreningen i
Malmö, men vars innehåll inte bara tar upp förhållandena i Iran utan även
situationen i andra länder i Mellanöstern, innehöll i nummer 7/2000 skakande
vittnesmål om våldtagna kvinnors situation i Irakiska Kurdistan/Norra Irak.
I Suleymanie hade en kurdisk vänstergrupp med små medel skapat ett
kvinnocentrum till stöd för våldtagna och förföljda kvinnor och barn.
Personal och vakter arbetade helt ideellt. Kvinnorna vid centret kunde inte gå
ut, på senare tid inte ens med väpnad eskort. Från en lokal radiostation kunde
man höra människor hetsa mot de kvinnor som befann sig i kvinnocentrumet.
En mullah utfärdade en fatwa mot en kvinna, Nejat, i radion med följande
lydelse: "Finns det ingen sann muslim här som kan skjuta Nejat i skallen eller
kasta en handgranat i hennes bil."
Suleymanie ligger inom det område som domineras av ett av de två
dominerande partierna i Norra Irak/Irakiska Kurdistan - PUK. De två
dominerande partierna KDP (Kurdistans Demokratiska Parti och PUK
(Kurdistans Patriotiska Union) behärskar var sitt territorium i området och
uppträder inte bara som partier utan även som myndigheter. Nyligen
stormades kvinnocentret i Suleymanie av PUK:s polis. 12 kvinnor och fem
barn fördes bort. Två av kvinnorna har sedan dess hittats mördade. De övriga
kvinnornas öde är okänt, men i praktiken är de fredlösa och har en dödsdom
hängande över sig.
Det har skrivits och talats mycket om kurdernas svåra situation i Turkiet,
Irak, Iran och Syrien. Det har skrivits och talats mycket om Saddam Hussein
och hans massförstörelsevapen, om kurdernas kamp som nation, men mycket
lite om de kurdiska kvinnornas belägenhet. Tidskriften Manas artiklar är ett
av de få undantagen. Tidskriften Kvinnor och fundamentalism är ett annat.
Hedersmord på kvinnor -
exemplet Jordanien
I Jordanien förekommer också hedersmord. Situationen är
där emellertid något annorlunda. Omkring 150 kvinnor sitter
i dag fängslade i Jordanien för att undgå att bli dödade av
sina män eller sina släktingar för att de blivit våldtagna eller
för att ha varit otrogna. De 150 kvinnorna utgör det kända
antalet fall, men sannolikt finns det även ett mörkertal.
Visserligen är det enligt jordansk lag dödsstraff för mord och flera
avrättningar av mördare har inträffat på senare år i Jordanien. Men det finns
en djupt rotad tradition som hävdar att det inte är mord att döda en otrogen
hustru eller en våldtagen kvinna.
Landets ledande politiska organ ser emellertid hedersmord på kvinnor som
ett problem. Kung Abdullah har två gånger försökt att få en lag antagen av
parlamentet som förbjuder hedersmord. Han har dock inte fått gehör för en
sådan lag i parlamentet. Högt uppsatta politiska ledare och parlamentariker
förklarar dock att det inte är genomdrivandet av en lag mot hedersmord som
är det stora problemet. De pekar på gamla samhällsstrukturer, som hör det
gamla stam- och klansamhället till och fortfarande är alltför starka för att en
lag mot hedersmord skall ha någon effekt. Man måste först vinna klanerna
och deras ledare för en sådan lag om den skall få någon praktisk betydelse.
Tills vidare sitter följaktligen många kvinnor i skyddshäkte, som de inte
kan lämna utan fara för sitt eget liv. Förhållandena i det fängelse där
kvinnorna sitter inspärrade är mycket dåliga. De behandlas på detta sätt, trots
att de på intet vis är kriminella, som om de begått svåra förbrytelser.
De grova brott mot kvinnor, som vi räknat upp och exemplifierat med
några fall från länder där dessa brott är vanliga, leder inte till något straff
för
brottslingarna. Straffriheten är en del av ett kulturmönster. Detta är dock inte
något skäl till att man skall avstå från att uppmärksamma dem.
Vänsterpartiet anser istället att Sverige i internationella sammanhang
inriktar sig på att betona betydelsen av rättsliga påföljder när det gäller
hedersmord, syrabränning och andra brott mot kvinnor.
Detta vill vi ge regeringen tillkänna.
Sverige är samverkanspartner med flera länder där hedersmord
förekommer. Vi anser följaktligen att Sverige när det gäller vårt lands
biståndsverksamhet i högre grad än tidigare inriktar sig på kvinnors situation i
länder där hedersmord förekommer.
Detta vill vi ge regeringen tillkänna.
Öka kunskaperna
Pakistan, Kurdistan och Jordanien är bara exempel på länder
och områden med brutalt kvinnoförtryck. I andra motioner
har vi behandlat kvinnornas situation i bl.a. Iran och
Afghanistan. Dessa förhållanden kan inte bli en bisak i
svensk utrikespolitik eller när det gäller världssamfundets
inställning till kvinnor. Det handlar inte heller bara om att få
de länder där denna form av brutalt kvinnoförtryck
förekommer att ändra sina lagar. De måste även tillämpa
dem. Detta kräver stora insatser, eftersom det är djupt rotade
föreställningar, grundade i föråldrade samhällsstrukturer,
som måste brytas ned.
Förekomsten av gamla strukturer kan dock tas som förevändning för att
inte göra något när det gäller förtrycket av kvinnorna. Man nöjer sig med att
inrikta sin förändringskraft på de ekonomiska strukturerna och intresserar sig
mindre på de ideologiska föreställningar som är dominerande i samhället när
det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. Det finns dock inget som
säger att en kamp mot föråldrade ideologiska föreställningar och fördomar när
det gäller förhållandet mellan män och kvinnor måste vänta tills de
ekonomiska förhållandena i ett samhälle moderniserats. Snarare är det så att
en kamp för jämställdhet mellan män och kvinnor underlättar en ekonomisk
utveckling och modernisering. En kamp för jämställdhet mellan kvinnor och
män mot de allra grövsta formerna av kvinnoförtryck, som vi ovan givit några
exempel på, rymmer inte bara den aspekten att kvinnor skall ha samma
rättigheter som män utan även att jämställdheten medför en mängd andra
fördelar för mänskligheten än själva rättvisekravet.
Det har i Sverige förekommit att kvinnor, som sökt asyl i Sverige och som
kommer från länder där hedersmord förekommer, löpt stor risk att utvisas på
grund av myndigheternas bristande kunskaper när det gäller kvinnornas
situation i olika delar av världen. Kvinnor har också under lång tid fått utstå
en osäker och mycket plågsam väntan i skräck och rädsla för utvisning därför
att myndigheterna inte förstått allvaret i ett oerhört riskfyllt
kärleksförhållande eller vilka följderna kan vara för en kvinna som blivit
utsatt för en våldtäkt.
Den svenska regeringen bör verka för att svenska myndigheter beaktar
faran för hedersmord vid behandlingen av asylärenden, där kvinnor söker
uppehållstillstånd i Sverige. Detta vill vi ge regeringen till känna.