Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Turkiet, med anledning av sin EU-kandidatur, uppmanas ta
sitt kulturansvar för de assyrisk-syrianska kyrkor och kloster som finns
inom landets gränser.
Motivering
Turkiet har en önskan om att bli antagen som ansökarland för
ett EU-medlemskap. Inom EU står de mänskliga rättigheterna
högt på dagordningen och det skall sättas press på de
blivande ansökarländerna att de vill och visar praktisk
handling inom detta område för att en ansökan skall komma
ifråga. Det är därför angeläget att Turkiet erkänner sina
minoriteter och deras kulturhistoriska arv för att visa att man
är värdig ansökarstatus. Det turkiska ansvaret för assyrisk-
syrianska kyrkor och kloster inom landets gränser innebär för
det första att Turkiet omedelbart måste upphöra med
omvandlingen av omnämnda kyrkor och kloster till moskéer
eller andra ändamål, exempelvis djurlador. För det andra
måste Turkiet omedelbart återbörda beslagtagna och/eller
konfiskerade assyrisk-syrianska kyrkor och annan egendom
till respektive församling och ägare. För det tredje måste
Turkiet omedelbart lämna statliga tillstånd till upprustning
och renovering till assyrisk-syrianska kyrkor utan
diskriminering i förhållande till andra religioner och
trosriktningar.
Vid sekelskiftet fanns det två miljoner kristna assyrier i sydöstra Turkiet.
Genom stora etniska rensningar under början av förra seklet dödades ca en
miljon assyrier och lika många tvingades fly. Sedan i slutet av 60-talet finns
en stor grupp på ca 60.000 som bor i Sverige. De lämnade efter sig kyrkor
och kloster varav flera dateras till 300-talet. Detta kulturarv berör inte
endast
assyrier-syrianer, utan har även en omistlig kyrkohistorisk och kulturhistorisk
betydelse för hela världen. Redan nu, när möjlighet finns, besöker allt fler
västerlänningar och assyrier-syrianer i exil dessa historiska platser för att få
uppleva detta folks historia. Assyrierna representerar en gammal kristen
kultur vars rötter går tillbaka till den första kristna tiden. Den
nedbrytningsprocess som hittills pågått har medfört att 100-tals helgedomar
jämnats med marken. Om detta tillåts fortsätta, kommer det assyrisk-
syrianska kulturarvet att vara utraderat inom ett fåtal år.
Några konkreta exempel:
Mor Sabo-kyrkan i Anitli, byggd under 700-talet, är omgjord till moské.
Detsamma gäller Mor Semun-kyrkan i Ahlah, Meryem Ana-kyrkan i Bote.
Mor Afram-kyrkan i Bote har konverterats till djurlada. Samtliga dessa
kyrkor ligger i Midiyat-provinsen och är byggda före 800-talet.
Exemplen på förstörda kyrkor är Mor Sabo-kyrkan i Arbaye,
Kebrorandistriktet, Mor Aho-klostret och Mor Kuryakos-klostret i
Hasakeyedistriktet. Meryem Ana-kyrkan i Diyarbakir har stängts och
kyrkogården har förstörts och demonstrativt gjorts om till en parkeringsplats.
Enligt Europakonventionen skall envar stå helt fri att välja och utöva sin
religion. Turkiet lovade respektera detta redan vid Lausannefördraget 1923.
Turkiet har även undertecknat FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna. Det måste anses tillhöra både Sveriges och EU:s grunder att
respektera såväl religionsfriheten som minoritetsrättigheterna i övrigt. Det
ingår i de mänskliga rättigheterna att också utöva sin religion i det heliga rum
som hör religionen till. Det är därför en mänsklig rättighet att bevara de
assyrisk-syrianska kyrkorna och klostren för denna trosgrupp som lever i
förskingringen men har sina andliga rötter i Turkiet.