Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Turkiet, med anledning av sin EU-kandidatur, uppmanas ta sitt kulturansvar för de assyrisk-syrianska kyrkor och kloster som finns inom landets gränser. Motivering
Turkiet har en önskan om att bli antagen som ansökarland för ett EU-medlemskap. Inom EU står de mänskliga rättigheterna högt på dagordningen och det skall sättas press på de blivande ansökarländerna att de vill och visar praktisk handling inom detta område för att en ansökan skall komma ifråga. Det är därför angeläget att Turkiet erkänner sina minoriteter och deras kulturhistoriska arv för att visa att man är värdig ansökarstatus. Det turkiska ansvaret för assyrisk- syrianska kyrkor och kloster inom landets gränser innebär för det första att Turkiet omedelbart måste upphöra med omvandlingen av omnämnda kyrkor och kloster till moskéer eller andra ändamål, exempelvis djurlador. För det andra måste Turkiet omedelbart återbörda beslagtagna och/eller konfiskerade assyrisk-syrianska kyrkor och annan egendom till respektive församling och ägare. För det tredje måste Turkiet omedelbart lämna statliga tillstånd till upprustning och renovering till assyrisk-syrianska kyrkor utan diskriminering i förhållande till andra religioner och trosriktningar.
Vid sekelskiftet fanns det två miljoner kristna assyrier i sydöstra Turkiet. Genom stora etniska rensningar under början av förra seklet dödades ca en miljon assyrier och lika många tvingades fly. Sedan i slutet av 60-talet finns en stor grupp på ca 60.000 som bor i Sverige. De lämnade efter sig kyrkor och kloster varav flera dateras till 300-talet. Detta kulturarv berör inte endast assyrier-syrianer, utan har även en omistlig kyrkohistorisk och kulturhistorisk betydelse för hela världen. Redan nu, när möjlighet finns, besöker allt fler västerlänningar och assyrier-syrianer i exil dessa historiska platser för att få uppleva detta folks historia. Assyrierna representerar en gammal kristen kultur vars rötter går tillbaka till den första kristna tiden. Den nedbrytningsprocess som hittills pågått har medfört att 100-tals helgedomar jämnats med marken. Om detta tillåts fortsätta, kommer det assyrisk- syrianska kulturarvet att vara utraderat inom ett fåtal år.
Några konkreta exempel:
Mor Sabo-kyrkan i Anitli, byggd under 700-talet, är omgjord till moské. Detsamma gäller Mor Semun-kyrkan i Ahlah, Meryem Ana-kyrkan i Bote. Mor Afram-kyrkan i Bote har konverterats till djurlada. Samtliga dessa kyrkor ligger i Midiyat-provinsen och är byggda före 800-talet.
Exemplen på förstörda kyrkor är Mor Sabo-kyrkan i Arbaye, Kebrorandistriktet, Mor Aho-klostret och Mor Kuryakos-klostret i Hasakeyedistriktet. Meryem Ana-kyrkan i Diyarbakir har stängts och kyrkogården har förstörts och demonstrativt gjorts om till en parkeringsplats.
Enligt Europakonventionen skall envar stå helt fri att välja och utöva sin religion. Turkiet lovade respektera detta redan vid Lausannefördraget 1923. Turkiet har även undertecknat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det måste anses tillhöra både Sveriges och EU:s grunder att respektera såväl religionsfriheten som minoritetsrättigheterna i övrigt. Det ingår i de mänskliga rättigheterna att också utöva sin religion i det heliga rum som hör religionen till. Det är därför en mänsklig rättighet att bevara de assyrisk-syrianska kyrkorna och klostren för denna trosgrupp som lever i förskingringen men har sina andliga rötter i Turkiet.
Stockholm den 21 september 2000
Annelie Enochson (kd)
Margareta Viklund (kd)