1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att integrera könsperspektiv och konsekvensanalys ur
jämställdhetsperspektiv på samtliga satsningar och projekt i Sveriges
utvecklingssamarbete.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att mainstreaming ges fortsatt och ökad betydelse i det
internationella utvecklingssamarbetet.
2 Inledning
I dag lever tolv miljarder under fattigdomsstrecket 1 USD per dag. Av
dessa är 80 % kvinnor och barn. 33 % av kvinnorna och 18 % av männen
i de fattigaste länderna kan inte läsa och skriva. Det handlar om totalt 870
miljoner människor. När det gäller barn som inte har tillgång till skola är
60 % av dessa flickor. En majoritet av de fattiga i världen i dag är
kvinnor. Man talar om att fattigdomen feminiseras. Kvinnor har överallt i
världen sämre tillgång till resurser. Trots att kvinnor ofta står för
produktionen är de ekonomiskt fattigare och har mindre politisk makt.
Kvinnor har generellt sett svårare att förändra sin situation, något som får
konsekvenser för hela samhällsutvecklingen. Sverige har som
samarbetspartner i olika utvecklingsprojekt ett ansvar att se på vilket sätt
och till vem satsade medel används. Det är av stor vikt att vårt
internationella arbete inom alla områden har ett könsperspektiv.
3 Patriarkatet, ett globalt problem
Generellt sett kan man således säga att kvinnor i alla länder, oavsett
kultur, religion och historia, har det sämre än vad männen har. Detta
gäller oavsett om det är ett utvecklingsland eller ett rikt land som Sverige.
Patriarkatet existerar och reproduceras överallt. Det är därför av
nödvändighet att "mainstreama" jämställdhetsperspektivet i politikens
samtliga områden, det vill säga även i ett internationellt perspektiv.
Sverige har uppmärksammat problematiken och har sedan 1996
främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män som ett av sina mål i
utvecklingssamarbetet. Detta innebär inte att jämställdhet ska ses som
skilt från övriga insatser och övrigt arbete. I betänkandet betonades att
man med detta nya mål underströk vikten av att integrera
jämställdhetsperspektivet i hela utvecklingssamarbetet (SOU 1995:116).
Mainstreaming är den dominerande metoden för jämställdhetsarbete i hela
Europa i dag, så även i Sverige. Att integrera ett könsperspektiv har visat sig
svårt, såväl på inrikespolitiska områden som när det gäller globala frågor. Det
är ett arbete som kräver ständig utveckling och uppmärksamhet.
Vänsterpartiet menar att det i denna fråga måste utarbetas metoder utifrån de
kunskaper som i dag finns i frågan. I samtliga satsningar och analyser av
utvecklingssamarbetet ska det läggas ett könsperspektiv. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
4 Globala problem
En rad rapporter från WHO visar att kvinnor har det sämre än män inom i
princip alla områden. Detta gäller inte minst utvecklingen för kvinnor i
Östeuropa och stater som tillhörde forna Sovjetunionen där situationen för
kvinnor försämras. Även i södra Afrika gäller denna negativa utveckling.
Globalisering och ekonomiska kriser påverkar situationen olika för
kvinnor och män. I Östeuropa och de asiatiska ekonomierna har kvinnor
till följd av detta hamnat i fattigdomsfällan. De ekonomiska kriser som i
Asien fick till resultat att miljontals människor blev arbetslösa drabbade
kvinnor i högre grad än män. I Östeuropa ser vi en ökad arbetslöshet som
främst går ut över kvinnor och även en utveckling med pressade löner,
dåliga arbetsförhållanden samt en nedmonterad social sektor,
omständigheter som får konsekvenser för kvinnor i högre utsträckning än
män. Även när det gäller hälsa och sexhandel drabbas könen olika. Två
viktiga aspekter som belyser detta är trafficking och hiv/aids.
4.1 S.k. trafficking
Liksom diskriminering på grund av kön är våld mot kvinnor ett
samhällsproblem som förekommer överallt. Det sexualiserade våldet
drabbar främst kvinnor och barn. En aspekt av detta är s.k. trafficking, det
vill säga handel med människor. Trafficking handlar främst om
prostitution och sexuell exploatering och drabbar framför allt kvinnor och
barn som tvingas arbeta inom sexindustrin. Denna form av internationell
brottslighet har ökat och ökar alltjämt kraftigt. I Sverige kommer
majoriteten av kvinnorna från Östeuropa och Asien, men internationella
studier visar på ett flertal handelsströmmar av kvinnor från olika länder.
Dessa strömmar går från den fattiga världen till den rika, bl.a. till
Västeuropa, USA och Japan. Internationell statistik uppskattar denna
handel till över fyra miljoner människor per år. Både nationellt och
internationellt pågår arbete med att stävja denna form av brott mot
mänskliga rättigheter bl.a. i en FN-konvention om gränsöverskridande
organiserad brottslighet. I kampen för att garantera kvinnors mänskliga
rättigheter är det av stor vikt att samla kunskap och erfarenheter om
arbetet med trafficking. En viktig del är också att sätta problemet på
agendan i de utvecklingssamarbeten där Sverige deltar.
4.2 Hiv/aids
Problematiken kring hiv/aids har på senare tid uppmärksammats, senast
på den internationella konferensen i Sydafrika. Utvecklingen visar att det
i södra Afrika nu är fler kvinnor än män som är smittade. Tidigare har
förhållandena varit de motsatta, att det varit fler män som smittats.
Kvinnorna är också betydligt yngre när det smittas och utvecklar aids
redan i tjugoårsåldern, medan åldern för män ligger kring 35 år. I
exempelvis Zambia räknar man med att ca 20 % av befolkningen är
smittade av hiv. Där arbetar man på olika sätt för att stoppa spridningen. I
de strategier man väljer i det arbetet gör sig könsstrukturer i sedvänjorna
påminda. Strategierna kan handla om att försöka minska prostitution och
otrohet, men också om att använda allt yngre flickor för sexuella tjänster
av den anledningen att låg ålder även innebär minskad risk för att flickan
hunnit bli smittad. Sverige måste som biståndspartner se till att kampen
mot hiv/aids fortskrider, men att man i detta arbete också för fram
kvinnors rättigheter. Prostitution och våldtäkt ska inte bekämpas enbart på
grund av smittorisk, utan för att stärka kvinnors rätt till sin egen kropp.
5 Vända utvecklingens riktning
Det finns naturligtvis även utvecklingstendenser som går i positiv
riktning, där kvinnor får mer makt och inflytande. Fler kvinnor har i dag
betalt arbete, en faktor som är central när det gäller den egna makten att
påverka sin situation. En förutsättning för kvinnan att vara självständig är
att hon har en egen inkomst. Det stärker hennes position i familjen och i
förhållande till sin man. Globaliseringen har skapat nya arbeten inte minst
för kvinnorna. Förutsättningarna för dessa arbeten innebär dock inte alltid
ökat oberoende för kvinnor som arbetare. I frihandelszonerna verkar
många stora multinationella företag där kvinnor arbetar under oerhörda
förhållanden ofta helt isolerade från sina familjer. De blir enbart
arbetskraft, utan några egna rättigheter. Positiva exempel finns också på
nya institutioner där kvinnor ges förutsättningar till arbete med egen lön
och även viss självständighet. Ett av de mest omtalade är Grameen Bank,
ett banksystem för mikrokredit i Bangladesh som i dag har 2,3 miljoner
kvinnor som låntagare och som möjliggjort för kvinnor att skapa sin egen
försörjning utanför multinationella storföretag.
6 Viktiga satsningar
Sverige måste i sitt fortsatta utvecklingssamarbete i större utsträckning ta
med kvinnornas situation. Nyckelaspekter i detta arbete bör vara att hjälpa
till att skapa förutsättningar för utbildning av flickor och pojkar, att satsa
på arbete som syftar till familjeplanering, att stödja kvinnors rätt till
kroppslig integritet och frihet från sexualiserat våld samt att höja
kvinnans ställning via rätt till betalt arbete. Genom att på dessa sätt stärka
kvinnornas situation verkar Sverige för att kvinnors rättigheter ska bli
mänskliga rättigheter, inte bara teoretiskt och på papperet. Det är viktigt
att Sverige i alla internationella sammanhang för fram könsperspektivet
och kvinnors rättigheter. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Det är också angeläget att stärka perspektivet mainstreaming ur ett
könsperspektiv i Sveriges utvecklingssamarbete. Området är nytt och ofta
komplicerat. Det är därför av stor vikt att fortlöpande dra lärdomar av det
praktiska arbete som görs. I dag pågår en utvärdering av Sidas arbete med
mainstreaming i tre länder. Utvärderingen ska belysa de problem och
möjligheter man upplevt och analysera vilka lärdomar man kan dra av dessa
erfarenheter. Utvärderingen är den första som gjorts internationellt och är
därför naturligtvis mycket intressant. Regeringen bör till utvärderingens
avrapportering tillse att mainstreaming ges fortsatt och ökad betydelse i
utvecklingssamarbetet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.