Motion till riksdagen
2000/01:U611
av Tolgfors, Sten (m)

Kina


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Taiwans demokratiseringsprocess som ett gott
exempel för demokratisering av Folkrepubliken Kina.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Sverige och EU måste verka för att användningen
av dödsstraffet i Folkrepubliken Kina upphör, att rättsväsendet
avpolitiseras, att politiska fångar friges och att förföljelsen av
oppositionella samt religiösa personer upphör.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om de mänskliga rättigheternas universalitet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Folkrepubliken Kinas kärnvapenupprustning samt
om missilprogram.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Folkrepubliken Kinas hot om våld mot Taiwan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Folkrepubliken Kinas försök att påverka utfallet av
fria och demokratiska val i Taiwan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utgångspunkterna för en ny svensk Kinapolitik.
En ny svensk kinapolitik
Folkrepubliken Kina är ett i många avseenden betydande
land. Befolkningen är jordens största och potentialen för
ekonomisk tillväxt och internationell handel är mycket stor.
Den kinesiska kulturen har i århundraden varit en av
mänsklighetens mest framstående.
Det är viktigt både för landets och omvärldens välstånd att Folkrepubliken
Kina integreras i den fria världsekonomin. I kraft av ökad ekonomisk styrka
kommer landets politiska betydelse att växa.
Än betydelsefullare skulle en demokratisering av Folkrepubliken Kina
vara. Taiwans - Republiken Kinas - exempel visar att västerländsk demokrati
och kinesisk kultur inte bara är fullt förenliga, utan också en mycket
lyckosam kombination. Taiwans demokratiseringsprocess är därvidlag ett gott
exempel för hela regionen och inte minst för Folkrepubliken Kina.
Folkrepubliken Kina agerar dessvärre idag i ett antal avgörande
hänseenden på ett sätt som Sverige, EU och övriga omvärlden måste reagera
med stor tydlighet mot.
Sverige - liksom en del andra västländer - har varit alltför eftergivet mot
diktaturens Kina. Det riskerar att straffa sig. De problem som inte löses i dag
kan komma att bli oöverstigliga i ett längre perspektiv.
Det faktum att Kina har en snabb ekonomisk tillväxt och stor betydelse
som framtida handelspartner får inte tillåtas hindra kritik när sådan är
befogad. Vi är många som hoppas mycket på Kinas framtida utveckling. Men
förhoppningarna kan inte motivera att vi underlåter att ta vårt ansvar att
påtala
brister i mänskliga rättigheter och landets militära rustningar. Man får inte
bedöma Folkrepubliken Kina med annan måttstock än andra länder.
Samtidigt som Sverige reagerar med stor tydlighet mot diktaturen i
Folkrepubliken Kina måste vi uppmuntra handel som skapar välstånd, öppnar
landet, underblåser uppbyggnad av marknadsekonomi och skapar kontakter
som kan driva fram kraven på demokrati.
En diktatur med dödsstraff
Folkrepubliken Kina är jordens största diktatur. Landet
genomför massavrättningar. Man har dödsstraff för mer än
60 stycken olika brott. Amnesty registrerade över 2 700
dödsdomar i Kina 1998. Förmodligen är siffran en grav
underskattning. Mellan 1990 och 1998 registrerade Amnesty
25 400 dödsdomar och mer än 16 500 verkställda
avrättningar.
Det förekommer politiskt styrda skenrättegångar. Att polisen använder
tortyr och misshandel är vanligt. Oliktänkande och religiösa människor
förtrycks och fängslas. Oppositionella förtrycks, förföljs och interneras.
Staten kontrollerar Internet, tidningar och andra medier.
Den ekonomiska liberaliseringen har inte åtföljts av politisk
demokratisering. Mänskliga rättigheter är satta på undantag, det fria ordet är
beskuret och förtryckt. Den som protesterar eller är oliktänkande utsätter sig
för stora risker. Grundarna av det kinesiska demokratiska partiet förföljs och
fängslas.
Det beräknas att regimen 1998 höll 200 000 människor fängslade utan
rättegång i arbetsläger där de skulle omskolas genom hårt arbete.
Sverige och EU måste verka för att användningen av dödsstraffet upphör,
att rättsväsendet avpolitiseras, att politiska fångar friges och att
förföljelsen av
oppositionella samt religiösa personer upphör.
De mänskliga rättigheterna är universella och måste respekteras
universellt, också i Folkrepubliken Kina. Att framhäva detta måste vara en
hörnsten i svensk utrikespolitik.
Kärnvapenupprustning
Folkrepubliken Kina har under de senaste åren ökat sin
kärnvapenkapacitet högst betydligt, utan att det har noterats i
Sverige. Kina har nu tillsammans med USA och Ryssland
full nukleär förmåga och kan avlossa robotar från marken,
luften och havet.
Kina har under de senaste åren löpande utvecklat sina möjligheter att
utsträcka militär förmåga utanför det egna området. Ett exempel är ny
långdistansmissilteknik som förändrar den strategiska balansen i regionen.
Folkrepubliken Kina har också ubåtsbaserade långdistansrobotar med
kärnvapenkapacitet.
TV i Kina har lyft fram att landet klarar att slå ut Seattle på den
amerikanska västkusten och också att mål i Europa nu ligger inom räckhåll.
Bara att det i TV talas om förmågan att nå amerikanska mål är illavarslande.
Som det verkar har Kina inte MIRV-förmåga i dagsläget. Det håller dock
snabbt på att ändras. För närvarande utvecklar Kina nästa generation robotar,
som heter Dongfeng 41, som skall klara att bära tio stridsspetsar mer än
12 000 kilometer.
Sverige har inte varit tillräckligt observant på Kinas kärnvapenkapacitet.
När Folkrepubliken Kinas utrikesminister besökte Sverige tog regeringen inte
upp landets kärnvapenprogram på agendan.
Undertecknad frågade föregående riksdagsår Riksdagens utredningstjänst
vilka uttalanden utrikesministern gjort om Kina under de senaste tre åren.
Ingenstans i dessa uttalanden kunde man finna att utrikesministern ens nämnt
Kinas kärnvapenrustningar. Först under en interpellationsdebatt i våras talade
utrikesministern klarspråk.
Utrikesministern sa vidare: "Jag kan garantera att jag kan vara tydlig när
det gäller Kina. Tycker Sten Tolgfors att vi behöver vara tydligare, kan vi
vara tydligare när det gäller Kina." Just så är det. Sverige kan och måste vara
tydligare än hittills.
Sverige berömmer sig av att vara ett land som driver nedrustningsfrågor.
Men tyvärr verkar det fortfarande enklare att kritisera USA än kommunistiska
diktaturer. Sverige måste återkommande markera att Kinas
kärnvapenrustningar är oacceptabla. Frågan måste också tas upp inom ramen
för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Det finns andra länder som har större kärnvapenarsenaler än vad
Folkrepubliken Kina har. Men det är Kinas ambition som är intressant. Man
arbetar nu aktivt för att skaffa sig ny kapacitet både vad gäller
stridsspetsarna
som sådana och vad gäller kärnvapenbärare. Det är nu vi kan medverka till att
begränsa rustningarna. Om vi väntar får vi bara ett större problem.
Den bristande tydligheten mot Folkrepubliken Kina vad gäller landets
kärnvapen och missilpolitik är långsiktigt riskabel. Tystnaden riskerar att
sända en signal att omvärlden accepterar landets nukleära rustningar, att det är
fritt fram och okontroversiellt för Kina att fortsätta rusta.
Hot mot grannar
Det finns en rädsla hos människor i Japan, Sydkorea och
Taiwan för missilangrepp och militärt våld från grannländer.
I Japan och Sydkorea orsakas rädslan kanske främst av
Nordkorea, men i Taiwan stammar den entydigt från
Folkrepubliken Kina.
Folkrepubliken Kina kommer med ständiga hot om krig och invasion av
Taiwan. Strax efter presidentvalet i Taiwan i våras sa Tang Shubei, Kinas
ansvarige för Taiwan, att om Taiwans ledning "inte godtar principen om ett
Kina, om den inte erkänner att Taiwan är en del av Kina, så kommer resultatet
inte att bli fred utan krig".
Kina skickade missiler mot Taiwan 1996, eftersom Taiwan höll fria och
demokratiska presidentval. Sammantaget har Kina avfyrat ett hundratal
missiler i sundet mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan. Folkrepubliken
Kina har också vid upprepade tillfällen hotat Taiwan med militärt våld och
invasion och genomfört militärövningar för att söka påverka de fria valen på
Taiwan.
Att Folkrepubliken Kina tar sig före att söka styra ett demokratiskt val i
grannlandet Taiwan är särskilt allvarligt. Istället för att respektera folkets
vilja
försöker Folkrepubliken Kinas regering att skrämma människor till
efterrättelse.
Taiwan har inga offensiva ambitioner gentemot Folkrepubliken Kina. Dem
avskaffade man 1991, men Kina har dem fortfarande kvar.
Sverige måste med största tydlighet markera att det inte är acceptabelt att
hota sina grannar, eller söka styra resultaten i fria och demokratiska val i
andra länder. Även detta krav måste finnas med i Sveriges agerande i den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken så att Sverige och EU alltid
finns på demokratins sida.
Det är lika lite moraliskt försvarbart för Sverige att stå neutralt mellan
demokrati och diktatur i Asien, som att göra det någon annanstans i världen. I
politisk mening påverkar Folkrepubliken Kinas fientlighet mot Taiwan också
oss i Västeuropa.
Kina hindrade för något år sedan fredsbevarande FN-insatser i
Makedonien, eftersom Makedonien hade erkänt Taiwan. Sverige och EU
måste politiskt verka för att Folkrepubliken Kina börjar utöva sitt
ledamotskap i FN:s säkerhetsråd med större ansvar.
En ny linje
Det krävs sammantaget en ny och tydligare svensk linje
gentemot Folkrepubliken Kina.
Den svenska regeringen har efter oppositionens påstötningar börjat öka
tydligheten när det gäller bristen på mänskliga rättigheter i Folkrepubliken
Kina. Det är dock ett område där tydlighet allvarligt nog har saknats. Den
som mest skadat förutsättningarna för en konsekvent svensk kinapolitik är
statsministern, med sitt famösa "stabilitetsuttalande".
Men likväl finns det ett mönster där de riktigt stora frågorna, som
kärnvapenupprustning, aggression mot grannar och Kinas vilja och försök att
styra den svenska utrikespolitiska linjen, inte kritiseras nog tydligt. Ett
exempel på det senare gavs när den taiwanesiske vicepresidenten för något år
sedan inte beviljades inresa i Sverige. Regeringen anteciperade Kinas
reaktioner. Ytterligare ett exempel på Folkrepubliken Kinas försök att styra
Sveriges linje gavs när Kina vägrade att acceptera en viss kandidat som
svensk kulturattaché i Peking.
Utrikesministern har signalerat att hon är beredd att efter oppositionens
påstötningar öka tydligheten i Sveriges ställningstaganden gentemot
Folkrepubliken Kina, men än återstår det för regeringen att omsätta denna
föresats i praktiken. Ökad tydlighet förutsätter också en ny, konsekvent och
sammanhållen Kinapolitik.
En ny och tydlig svensk Kinapolitik bör bygga på följande utgångspunkter:
- Sverige måste alltid stå på demokratins sida, mot diktatur och aggression.
- Sverige måste stödja de demokratiska krafterna i Kina.
- Sverige måste uppmärksamma och stödja de oppositionella som löpande
förtrycks.
- Sverige måste kräva respekt för mänskliga fri- och rättigheter för alla i
Folkrepubliken Kina.
- Sverige måste kritisera Kinas konventionella och nukleära upprustningar,
som hotar stabiliteten i regionen.
- Sverige måste avvisa Kinas aggression mot grannar.
- Sverige måste använda den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
för ett gemensamt agerande och förhållningssätt.
- Sverige måste kräva att Folkrepubliken Kina börjar ta ansvar i FN:s
säkerhetsråd.
- Sverige måste uppmuntra ökad handel, som skapar välstånd, underblåser
uppbyggnaden av marknadsekonomi och öppnar Kina för kontakter som
driver fram krav på demokrati.

Stockholm den 3 oktober 2000
Sten Tolgfors (m)