1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige som ordförande i EU skall arbeta för god
samhällsstyrning och tydliga spelregler i Aseanländerna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige som ordförande i EU skall arbeta för rimliga
arbetsvillkor och organisationsfrihet i Aseanländerna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Sveriges möjligheter att främja frivilligorganisationer i
Aseanländerna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige som ordförande i EU skall arbeta för större
öppenhet och minskad korruption i Aseanländerna.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige som ordförande i EU skall arbeta för effektivare
narkotikabekämpning i Aseanländerna.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige som ordförande i EU skall arbeta för hårdare tag
mot sexhandeln med kvinnor och barn i Aseanländerna.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige som ordförande i EU skall arbeta för överföring av
miljökunskaper till Aseanländerna.
Motivering
Under ordförandeskapet i EU får Sverige ett ansvar att
utveckla dialogen med Asean i ASEM (Asia-Europe
Meeting) och ARF (Asean Regional Forum), vilket kan
underlättas av att en gammal svensk samarbetspartner -
Vietnam - kommer att leda Aseantrojkan som
ordförandeland fram till juli 2001. Detta tillfälle bör
utnyttjas för en konstruktiv dialog om viktiga - och oftast
kontroversiella - problem. Till skillnad från många andra
EU-länder har Sverige inte ett kolonialistiskt förflutet utan
har tvärtom byggt upp ett förtroendekapital som solidariskt
med folkens frigörelsekamp och ländernas
utvecklingssträvanden. Därför kan vi diskutera "asiatiska
värden" med dem utifrån gemensamma värderingar, vilket
ligger i linje med vad som uttalades på FN:s
millennietoppmöte och den "dialog mellan civilisationer"
som Unesco gjort till sitt tema för år 2001.
Sydöstasien fick sommaren 1997 en chockartad insikt om de nya
förutsättningar som gäller för dess ekonomiska utveckling i globaliseringens
tid, när den ekonomiska och finansiella krisen bröt ut. Den demonstrerade hur
bräckligt det välstånd varit som stora grupper kunnat skapa under åren av
rekordartad tillväxt, och hur hårt de allra svagaste drabbades. Nu när länderna
övervunnit den akuta krisen blir det angeläget att omvärlden medverkar till en
hållbar tillväxt med omsorg om människorna och miljön.
Konflikterna skrämmer
bort investerarna
Den ekonomiska återhämtningen i Sydöstasien har inte
skapat politisk stabilitet, och därför hotas den av konflikter,
en del våldsamma. De har olika drivkrafter: nationalistiska,
religiösa, kulturella och sociala. I södra Filippinerna råder
krigstillstånd med en islamisk gerilla som dödar, kidnappar
och utför bombattentat. I Laos har hmongminoritetens
strider med centralregeringen reaktiverats och en rad
bombattentat utförts. Thailand har problem med
Burmaflyktingar och laotiska rebeller. I Malaysia har
incidenter inträffat med en muslimsk sekt. Mest
oroväckande är läget i Indonesien, där den nya regeringen
inte lyckats lösa de etniska konflikterna i Moluckerna, Aceh
och Irian Jaya.
Våldsutbrotten är en orsak till att de utländska investerarna, som drog sig
ur Sydöstasien under den ekonomiska krisen, inte kommit tillbaka utan sökt
sig till andra marknader, främst Kina. 1998 föll de utländska investeringarna
med 21 procent och med 22 procent 1999. Singapores utrikesminister har
varnat för att den ekonomiska återhämtningen inte blir stabil om länderna inte
återvinner de utländska investerarnas förtroende genom att visa att de på
allvar går in för att skapa effektivare institutioner och större öppenhet. Ett
gott
investeringsklimat förutsätter god samhällssstyrning med tydliga spelregler.
Detta är en uppgift för EU - och Sverige under ordförandeskapet - att
medverka till ökad förståelse för betydelsen av reformer för att skapa politisk
stabilitet i regionen och återställa tillväxten.
Samtidigt är det viktigt att de utländska investerarna inte lockas tillbaka på
arbetskraftens bekostnad. Det finns en tendens hos regeringarna i de fattigaste
länderna - främst Burma och Kambodja - att konkurrera om de lägsta lönerna
och de sämsta arbetsförhållandena. EU måste uppmärksamma de
arbetsrättsliga frågorna i sina handelsförhandlingar med dessa länder. Det är
oacceptabelt att unga kvinnor tvingas arbeta sjudagarsvecka - 10-12 timmar
om dagen - i exportindustrier som textil för 40 dollar i månaden under
hälsovådliga förhållanden. Deras försök att organisera sig måste stödjas.
De mänskliga
rättigheterna
Inför sommarens Aseanmöten uppmanade Amnesty
International organisationen att ta itu med ett brett spektrum
av mänskliga rättigheter - ekonomiska, sociala,
medborgerliga och politiska - för att åstadkomma stabilitet.
Amnesty riktade en liknande uppmaning till Aseans
dialogpartner. Liknande har framförts av de MR-
organisationer som finns i några Aseanländer. På mötet i
somras diskuterades hur ett tidigare beslut ska verkställas
om att bilda en MR-kommission för regionen, men
meningarna var delade. Filippinerna, Indonesien, Kambodja,
Malaysia och Thailand har statliga MR-kommissioner, men
frivilligorganisationerna vill ha helt oberoende
kommissioner.
För Sverige med vår folkrörelsetradition bör inriktningen i denna fråga
vara att visa på de positiva bidrag till samhällsutvecklingen som folkligt
förankrade rörelser kan ge och stödja frivilligorganisationernas arbete.
I EU-Aseandialogen om de mänskliga rättigheterna är Burma en stötesten,
och det är angeläget att EU inte ger vika i sitt motstånd mot att inbegripa
landet, så länge det styrs av en militärregim som inte visar minsta tecken på
att vilja inleda en demokratiseringsprocess.
Om länderna ska kunna tillvarata de möjligheter som globaliseringen
innebär, kan de inte resa brandväggar för kommunikationerna över Internet.
Medvetandet härom växer, inte bara bland affärsfolk och akademiker.
Nyligen framträdde "den legendariske" general Giap och krävde att Internet
ska göras fritt.
Korruptionen
En orsak till att utländska företag tvekar innan de investerar
är korruptionen. Medvetandet om dess ekonomiska skador
växer samtidigt med kraven på öppenhet och insyn i
förvaltning och statsföretag. I Asean blir man alltmer
medveten om att polisiära medel - inte ens dödsstraff - inte
kommer till rätta med korruptionen när den är rotad i de
högsta politiska och ekonomiska skikten. Kampen mot
korruptionen är i hög grad ett led i de fattigas kamp mot
rättslöshet och övergrepp.
Narkotikan
Aseanmötet i juli beslutade att trappa upp kampen mot
narkotikan så att målet - ett narkotikafritt Sydöstasien -
skulle nås år 2015 istället för tidigare beslutade 2020. Om
detta ska kunna uppnås krävs betydligt beslutsammare
upprensning bland poliser, militärer och tullfolk än hittills.
Framförallt kan Asean inte längre hantera militärjuntan i
Burma "flexibelt" när odlingen av opium i "gyllene
triangeln" alltmer ersätts av fabriker för framställning av
syntetiska medel, och de tros ligga i Burma. Detta måste EU
beakta.
Sexhandeln
Thailand är ett centrum för den globala sexhandeln, och
Kambodja har med sin klena och korrupta rättsapparat blivit
en omlastningsstation, där kvinnor och barn från Sydkina,
Burma, Kambodja, Laos och Vietnam säljs till bordeller i
andra länder i och utanför Asien. På senare tid har även
kvinnor rekryterats i Östeuropa för denna handel.
1996 hölls i Stockholm den första internationella konferensen mot
kommersiell sexuell exploatering av barn. I Sydöstasien har detta arbete inte
givit några synbara resultat. Det verkar snarare vara så att ingrepp för att
stoppa trafiken i ett land lett till att den flyttat till ett annat. Nu söker
sig allt
fler av pedofilerna till Kambodja, och utlänningar öppnar hotell och gästhus,
där barn bjuds ut, utan att myndigheterna har makt att ingripa. Arbetet med att
medvetandegöra resebranschen är viktigt. Att EU-kommissionen indragit
stödet till Ecpats kamp mot barnsexturismen kan få förödande konsekvenser.
Miljön
Sydöstasiens naturresurser som vatten och skog hotas av
kortsiktig exploatering. Ett exempel på detta är
vattenkraftverket Theun-Hinboun i Laos, som första året det
varit i bruk ingalunda genererade de inkomster som ställts i
utsikt. Den laotiska staten fick in 16 miljoner dollar, mindre
än skuldtjänsten på lånen som finansierat det. För
lokalbefolkningen ledde det till försämrade livsvillkor, t ex
minskade fiskfångster.
Detta måste beaktas, och Sverige kan som EU-ordförande bidra med våra
miljökunskaper, när Mekongsamarbetet diskuteras, för att klargöra vilka
gränsöverskridande miljöeffekter det kan få. En angelägen uppgift är att
studera hur skogsavverkningen i Mekongflodens upprinningsområden
påverkar flodens lopp. Det kan inte uteslutas att årets svåra översvämningar i
Laos, Thailand, Kambodja och Vietnam har ett samband med avskogningen.
Dödsstraffet
Tre Aseanländer har avskaffat dödsstraffet: Brunei,
Kambodja och Filippinerna. 1999 utfärdades dödsdomar i
Filippinerna, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam
och verkställdes i fyra: Filippinerna, Singapore, Thailand
och Vietnam. Sverige bör i EU arbeta för dösstraffets
avskaffande även i dessa länder.
Landmineförbudet
Sammanfattningsvis menar vi att Sverige under
ordförandeskapsperioden i EU bör lyfta de frågor om
Aseanländerna som vi tagit upp i denna motion.