Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en rapport som kartlägger omfattningen av och motiven till
legosoldatverksamhet internationellt.
Motivering
Legosoldater har använts sedan antikens dagar i konflikter för
att slå ner uppror och delta i krigshandlingar. Men i dag har
verksamheten utvecklats och kommersialiserats på ett
obehagligt sätt. I dag handlar det inte bara om att
odemokratiska makthavare lejer legosoldater. Våldet har
blivit en affärsidé av stora mått. Företag värvar och förmedlar
soldater och andra företag köper dessa tjänster, bland annat
för att provocera fram strider, spränga strategiska
militäranläggningar eller vakta ett företags tillgångar.
När man talar om legoverksamhet är det många som tänker på
Främlingslegionen i Frankrike. Legionen är en folkrättsligt helt legal militär
struktur som sorterar under den franska försvarsmakten. Den står till den
franska regeringens förfogande och är ett instrument i den franska
säkerhetspolitiken. Män som söker sig till Främlingslegionen skriver ett
flerårigt kontrakt som innebär total lojalitet med franska försvarsintressen.
Legionärer kan alltså inte hyras ut på uppdragsbasis, vilket är den stora
skillnaden jämfört med de företag som hyr ut mördare, och där lojaliteten
bara finns gentemot den som betalar mest.
Många länder har förbjudit legoverksamhet av detta senare slag. Den är
dock fortfarande laglig i Sydafrika där merparten av den här typen av företag
lär finnas. Men även där förbereder man nu lagstiftning. I Sverige är det
straffbelagt att värva folk till främmande krigstjänst eller därmed jämförlig
tjänst, vilket täcker in rekrytering av legosoldater. Vidare kan en svensk
legosoldat som begår brott mot krigets lagar, var detta än sker och vilken
nationalitet han än har, dömas i Sverige för folkrättsbrott. Dessa lagar har
dock visat sig svåra att tillämpa och lär inte ha hindrat värvning av svenska
män till legosoldater. Den mest kända sammanslutningen av svenska
legosoldater var den nu upplösta Pluton Viking som verkade i f.d.
Jugoslavien.
FN antog 1989 en konvention mot rekrytering, användning, finansiering
och träning av legosoldater. Tyvärr har konventionen ännu inte trätt i kraft då
endast ett tiotal länder har anslutit sig till den. Sverige har valt att stå
utanför,
vilket jag beklagar. Sverige säger sig visserligen sympatisera med
konventionens syfte, men anser att det är svårt att dra gränsen mellan
legosoldater som hyrs ut mot betalning och soldater som frivilligt väljer att
delta på någon sida i en konflikt.
Det är viktigt att vi skaffar oss kunskap om legoverksamheten. Jag håller
med om att det finns gränsdragningsproblem mellan frivilliga och uthyrda
soldater, men lösningen är inte att strunta i frågan. Lösningen är kunskap.
Sverige bör därför initiera en rapport som kartlägger omfattningen av och
motiven till legoverksamhet internationellt. Denna kunskap kan sedan
användas för fortsatt arbete i FN och EU.