Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör ge Sida i uppdrag att förbereda ett biståndsprojekt rörande energiförsörjningen i Armenien. Politisk blockad och energibrist
I en annan motion än denna, även den från Vänsterpartiet, redogörs för förhållandena i Armenien och landets relationer till grannländerna. Denna tar bland annat upp den ekonomiska blockad landets befolkning drabbats av till följd av konflikten om Nagorno-Karabach. Sedan konflikten inleddes 1989 har Armenien blockerats av Azerbadjan och Turkiet. Andra handelsvägar har antingen varit långa (genom Iran) eller osäkra (genom Georgien). Särskilt behandlas där den svåra energibrist som landet drabbades av de första åren av konflikten. Att man klarat sig något bättre sedan 1995 beror på att man på nytt öppnat ett kärnkraftverk, Medzamor, som tidigare hade stängts.
Världens mest riskabla kärnkraftverk
Medzamor har tidigare betraktats som världens mest riskabla kärnkraftverk. Det ligger fyra mil utanför miljonstaden Jerevan. Det stängdes efter en jordbävning 1988. Den återupptagna driften av Medzamor-kraftverket är en klart otillfredsställande lösning på Armeniens energiproblem. Europeiska unionen har försökt utöva påtryckningar på Armenien att stänga kärnkraftverket. Dock utan att presentera något alternativ. Detta är särskilt tragiskt eftersom Armenien eftersträvar goda relationer med Europa och EU, men på grund av sin svåra energiförsörjningssituation inte kan gå EU till mötes.
Att öppnandet av Medzamor var en nödlösning i en svår krissituation upptäcker snart varje resenär i Armenien. Avsaknaden av ytterdörrar i exempelvis huvudstaden Jerevan vittnar fortfarande om det desperata behov av bränsle man hade de första åren av blockaden. Man eldade helt enkelt upp dörrarna för att tillfälligt få en smula värme.
Annan energiförsörjning än kärnkraft
Armenien har en enda egen energikälla av betydelse - vattenkraften. I två floder, Hrazdan och Vorotan, är vattenkraften väl utbyggd. Det finns möjligheter att bygga ut vattenkraften ytterligare men dessa måste anses vara ganska begränsade. I vilket fall som helst kan Armenien inte försörjas med enbart vattenkraft.
När det gäller oljefyndigheter finns det sådana, men de är små och kan inte alls jämföras med grannländernas. Man kan importera olja från Ryssland, men oljeledningarna går genom politiskt oroliga områden i Georgien och utsätts ofta för sabotage. Leveranserna är högst osäkra. Man kan även importera gas och elektricitet från Turkmenistan.
När det gäller förnyelsebara energikällor är detta något nytt för Armenien. 1999 undertecknade Armeniens och Hollands finansministrar ett "Memory of Understanding". I enlighet med detta skulle Holland leverera fem vindkraftverk av holländskt fabrikat. Ett likartat projekt när det gäller solenergi håller på att ta form mellan Holland och Armenien.
Dessa projekt torde dock endast vara en början till en ordentlig utbyggnad av sol- och vindkraft i Armenien.
Vad kan Sverige göra?
Om Armeniens befolkning i framtiden skall få en dräglig tillvaro och landet utvecklas ekonomiskt krävs förutom normaliserade förhållanden till grannländerna också en ordentlig och regelbunden och hållbar energiförsörjning. I en hållbar energiförsörjning ingår på sikt att Medzamorkraftverket stängs. En stängning är emellertid inte möjlig utan att man skapar alternativ. Här kan Sverige spela en betydelsefull roll när det gäller att skapa en hållbar energiförsörjning i Armenien och på sikt medverka till att ett av världens mest riskabla kärnkraftverk tas ur drift. Sverige har kommit jämförelsevis långt när det gäller att utveckla förnyelsebara energikällor. Det finns svenska företag som är tekniskt skickliga på detta område. Därför anser vi att ett biståndsprojekt till stöd för Armeniens utveckling av förnyelsebara energikällor av flera skäl bör vara av hög prioritet. Vänsterpartiet vill föreslå att regeringen ger Sida i uppdrag att förbereda ett energiförsörjningprojekt i Armenien. Vind och sol saknas inte i Armenien. Det skulle bli ett projekt inte bara till stöd för Armenien och dess befolkning, utan även bidra till skapandet av en säker energiförsörjning i hela den region där Armenien bara är en liten del. Ett sådant projekt skulle även kunna bli inledningen till mycket goda relationer mellan Armenien och Sverige och bli början till ett allt bättre framtida handelsutbyte. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 30 september 2000
Murad Artin (v)
Berit Jóhannesson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Lars Ohly (v)
Stig Sandström (v)
Willy Söderdahl (v)
Eva Zetterberg (v)