med anledning av skr. 2000/01:90 Nordisk samarbete 2000
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det nordiska samarbetet och Västnorden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade satsningar inom det nordiska samarbetet rörande
förbättrade kommunikationer inom och med Västnorden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om frågor rörande IT och telemedicin, distansundervisning och
forskning i det nordiska samarbetet med Västnorden.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förutsättningarna för att säkerställa grannlands-TV i det
digitala marknätet.
Inledning
Det kalla krigets slut, Sovjetväldets upplösning, de tre baltiska staternas
självständighet och Rysslands successiva demokratisering har på ett
avgörande sätt förändrat förhållandena i Östersjöområdet och i det som
kommit att kallas det nordiska samarbetets närområde. Såväl de starka
historiska och kulturella band som råder mellan de nordiska staterna och
de baltiska som en önskan om att bidra till en fredlig och stabil utveckling
i området har medfört ett starkt både folkligt och institutionaliserat
engagemang i de nordiska staterna.
Starka insatser har gjorts från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
att stödja den påbörjade utvecklingen. Närområdesfrågorna har på ett naturligt
sätt kommit att ställas i fokus i det nordiska samarbetet. En utvärdering och
förslag till fortsatt inriktning av detta samarbete har presenterats i ett
förslag
till reviderad nordisk närområdesstrategi "Närmare Norden" (TemaNord
2000:530). Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp tillsatt på initiativ av
de
nordiska samarbetsministrarna.
Västnordiskt samarbete
Inom ramen för det traditionella nordiska samarbetet utgör Island och de
två självstyrande områdena Färöarna och Grönland vad som kallas
Västnorden. På det parlamentariska planet har sedan 1985 funnits ett
organiserat samarbete som 1997 fick en ny form under namnet
Västnordiska rådet.
Från västnordisk sida finns en stor förståelse för utvecklingen i det
nordiska samarbetets närområden och dess betydelse för fred och stabilitet i
regionen. Trots detta finns en viss oro för att fokus i det nordiska samarbetet
har kommit att flyttas öster- och söderut på bekostnad av samarbetet med
Västnorden. Det är ej längre den tyngd i det västnordiska samarbetet som vi
skulle önska. Därför är det angeläget att det samarbetet stärks.
Moderna kommunikationer - såväl fysiska transporter av människor och
varor som den snabba utvecklingen av IT-kommunikationer - för människor
och stater närmare varandra. För de glest befolkade områdena i Västnorden
med deras stora geografiska avstånd till övriga Norden och Europa innebär
förbättrade kommunikationer ett mycket viktigt inslag i en närmare nordisk
och europeisk integration.
Kommunikationerna i och med Västnorden är emellertid fortfarande
mycket eftersatta. Lågt resandeunderlag och monopolsituationer gör det t ex
fortfarande mycket dyrt för människor att resa inom respektive till och från
Västnorden. Telekommunikationerna är fortfarande mycket dyra för
konsumenterna. Detta är ett område som borde få större uppmärksamhet inom
det nordiska samarbetet.
Modern informationsteknik gör att frågor rörande telemedicin,
distansundervisning och forskningssamarbete skulle kunna få ökad betydelse
och för berörda människor en välkommen förbättring. Att inkludera dessa
frågor i det nordiska samarbetet skulle dessutom ha stor betydelse också för
många människor i de glest befolkade områdena med stora fysiska avstånd
också i norra Skandinavien och Finland.
Nordiskt TV-samarbete/grannlands-TV
Frågan om hur man skall kunna säkerställa fortsatta sändningar av
grannlands-TV i det digitala marknätet i Norden har kommit att dras i en
helt oacceptabel långbänk från de nordiska regeringarnas sida. Modern
teknik och digital teknik innebär kraftigt ökade möjligheter för invånarna
att få ta del av ett brett TV-utbud. Det finns inga olösliga tekniska hinder
för att invånare i de nordiska länderna skall kunna få tillgång till public
service-kanalerna i vart och ett av de nordiska länderna.
Problemen tycks främst ligga i upphovsrättsliga och andra juridiska regler.
Dessa problem har också uppmärksammats på europeisk nivå bl a i en rapport
i Europaparlamentet. Det har sedan länge varit hög tid att de nordiska
regeringarna på nordisk nivå löser de frågor som hindrar grannlands-TV i det
digitala nätet. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.