Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om inrättande av ett "infrastrukturverk". Viktigt att få struktur på infrastrukturen
Långsiktig strategisk planering och politiska beslut med anledning av planeringen kräver en avvägning mellan olika samhällsmål. Särskilt uppenbart är detta inom transport- och kommunikationsområdet. Planeringen skall tillgodose dels dagens efterfrågan på goda kommunikationer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, dels de långsiktiga kraven och målen. Hänsyn måste tas till förväntad teknikutveckling och nya strukturer med mera. Denna planering måste dessutom göras inom tillgänglig ekonomisk ram och medverka positivt till en långsiktigt hållbar miljö.
Allt detta ställer höga krav på helhetssyn. Det kräver att planerings- och beslutsunderlag är sektorsövergripande. Att man inte löser "en i taget" utan ibland tar ställning till "både och".
En avgörande orsak till att systemet är så komplext och svårt att hantera är den offentliga administrationens uppbyggnad. En administrativ funktion hanterar järnvägsspåren, en annan den nationella järnvägstrafiken, en tredje hanterar vägar, en fjärde telekommunikationer, en femte sjöfart och så vidare. När det gäller inrikesflyget är bilden ännu mera komplex genom att dess infrastrukturansvar delas mellan två olika administrativa nivåer. Staten ansvarar för statliga flygplatser och kommunerna för kommunala flygplatser. Genomgående förstärks den otydliga rollfördelningen ytterligare när man studerar systemet på den regionala och lokala nivån.
För att komma till rätta med ovanstående krävs inrättande av en sektors- övergripande administrativ organisation som hanterar infrastrukturfrågorna på den nationella nivån. Detta påverkar i sin tur systemets struktur på regional och lokal nivå, vilket förbättrar möjligheterna till en reell decentralisering av makt och befogenheter. Då inrättandet av ett "infrastrukturverk" innebär omfattande sammanslagningar av flera myndigheter och organisationer torde resultatet bli mycket positivt även ur besparings- och rationaliseringssynpunkt.
Stockholm den 5 oktober 2000
Eskil Erlandsson (c)
Åke Sandström (c)