Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bristerna i konstruktionen av det mellanstatliga
Öresundsbrobolaget.
Motivering
En förutsättning för Öresundsbrobeslutet var att bron skulle betalas av
trafikanterna och inte skattefinansieras. För järnvägstrafiken har
skattefinansiering redan beslutats om och i budgetpropositionen föreslår
regeringen nya skattemedel för att klara finansieringen. Bristerna i
konstruktionen av det mellanstatliga brobolaget blir nu uppenbara
eftersom brobolaget saknar tillräckligt eget kapital för att finansiera de
inledande årens förluster och därför kräver kontanta tillskott för att
undvika konkurs.
I regeringens budgetproposition föreslår även regeringen att Banverket och
Vägverket skall finansiera underskottet och att verken skall få nya
bemyndiganden för lån i Riksgälden. Denna konstruktion är ännu ett exempel
på regeringens trixande med budgetlagen. De båda trafikverken utgör en del
av statsförvaltningen och ett nytt lån i Riksgälden innebär att den statliga
låneskulden ökar på samma sätt som om lånet upptas direkt av
finansförvaltningen. Eftersom lånet dessutom skall användas för att täcka ett
löpande driftsunderskott i brobolaget borde beloppet rimligen rymmas under
utgiftstaket.
Banverkets nuvarande låneram är redan helt utnyttjad. Eftersom verket är
praktiskt taget helt anslagsfinansierat så innebär denna lånefinansiering av ett
löpande driftsunderskott bara att utgiften förskjuts till senare år.
Riksgäldslånen kommer att bli en allt tyngre post i Banverkets årliga budget
och verkets normala utgifter riskerar att trängas bort av kraven på räntor och
amorteringar.
Brobolagets underskott kan inte täckas med höjda taxor. Men det bör
heller inte belasta de redan hårt ansträngda trafikverken. Underskottet bör
täckas direkt av staten och eftersom det rör sig om ett löpande
driftsunderskott bör beloppet inrymmas under budgettaket.