1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att man bör utreda hur effekterna av Öresundsbron påverkar
landets länstrafikbolag och övriga transportbolag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att man bör frånta den finansiella skyldigheten för
Öresundsbrons ekonomiska förluster från de länstrafikbolag och övriga
transportbolag som av utredningen inte får del av brons positiva effekter.
Öresundsregionen
Öresundsregionen har ett ur ekonomisk synvinkel högst gynnat läge, det
vill säga närheten till marknaderna i Europa. Skåne och Själland är
därmed ett starkt industrialiserat område, med flertalet tunga industrier.
Öresundsregionen har därtill en av Nordens bästa jordbruksmarker. Med
detta är det tydligt att regionen ur ett ekonomiskt och tillväxtfrämjande
perspektiv är starkt gagnat av bron. Därför finns det starka skäl att se bron
huvudsakligen som en regional transportled över sundet.
Åtaganden
Brokonsortiets tanke har helt enkelt varit att få så många bilar som
möjligt att använda bron, vilket hänger tätt samman med brons ekonomi.
Brokonsortiets beräkning före byggandet var i genomsnitt 10 000
överfarter per dygn.
Inkomsterna från bron skulle täcka såväl drifts- som räntekostnader och
skulle även användas för återbetalning av de lån som tagits för att finansiera
byggandet - detta gällde såväl från kust till kust som landanslutningarna på
båda sidor om Öresund. Vad som hänt är att de ekonomiska förhoppningarna
inte har slagit in vilket har medfört en tvångsintagning av ekonomiska
finansiärer så som t.ex. landets samtliga länstrafikbolag.
Effekter
Efter att brons ekonomiska förlust blivit ett faktum har olika avgifter
ålagts länstrafikbolag och olika transportbolag runt om i Sverige. Att de
positiva effekter Öresundsbron för med sig skulle sprida sig till
länstrafikbolag och andra transportbolag som geografiskt sett kan anses
vara långt ifrån den nämnda brons ramar, kan inte anses realistiskt. Med
anledning härav är det av stor vikt att vi genom en statlig utredning
undersöker hur effekterna av Öresundsbron påverkar landets
länstrafikbolag och övriga transportbolag.
För länstrafikbolaget i t.ex. Örebro län landar denna broavgift på 3,2
miljoner kronor. Denna tvingande avgift omfattar alla länstrafikbolag i hela
landet och uppgår totalt till 105 miljoner kronor. Detta är skattepengar som
länsborna inte får någon utdelning av. I det ursprungliga broavtalet
framkommer det att kostnaderna för Öresundsbrons byggande och drift fullt
ut skulle täckas av trafikantavgifter och ej belasta den offentliga budgeten.
Många av landets länstrafikbolag har i det närmaste obefintlig utdelning av
brons förtjänster. För dessa länsinvånare hade det varit långt mer
betydelsefullt att få en allmän förbättring och prissänkningar av länets
kollektivtrafik eller det lokala vägnätet. I den ekonomiska situation med
underskott som många av våra kommuner och landsting och därmed våra
länstrafikbolag befinner sig i är det högst orealistiskt att dessa skall tvingas
till att finansiera en till största delen regional transportlösning. Det är
således
av största betydelse att de bolag som av den ovan nämnda utredningen inte får
del av effekterna av bron fråntas den finansiella skyldigheten för
Öresundsbrons ekonomiska förluster.