Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad i motionen anförs
om Kalmar län som metodlän för en allmän bredbandsutbyggnad för
informationstekniken.
Kalmar län ett bredbandslän
Riksdagsbeslutet om att bygga ut den digitala infrastrukturen
enligt regeringens och samarbetspartiernas modell är mycket
olyckligt för Kalmar län. Med den modellen kommer många
att lämnas vid sidan av tillgången till den nya
informationstekniken. Kalmar län riskerar att bli ett u-land
inom den nya digitala infrastrukturen. Enligt Centerpartiets
förslag om en digital allemansrätt skall ett bredbandsnät
byggas som når alla i hela landet. En överföring av
Centerpartiets modell på Kalmar län kan göra Kalmar län till
ett framgångsrikt mönsterlän i flera avseenden.
Centerpartiet menar att den statliga politiken för digital infrastruktur bör
utgå från tre tydliga kriterier:
Att trygga konkurrensen på tjänste- och operatörssidorna, som är den mer
dynamiska delen av IT-sektorn, genom ett nät öppet på lika villkor för alla
operatörer.
Att garantera likvärdiga förbindelser i hela landet.
Att ge förutsättningarna för en långsiktig planering, som gör att nätet blir
skalbart i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.
Den nya informationstekniken bör tas tillvara för att utjämna de regionala
klyftorna i landet. Kalmar län bör därför snabbt göras till ett bredbandslän.
Ett
bredbandsnät av centermodell bör byggas som fullt färdigt når alla i länet. På
det sättet kan Kalmar län utgöra ett metodlän för Centerns modell av
bredbandsutbyggnaden dels för att få jämförelsematerial med regeringens
starkt begränsade utbyggnad, dels för att vinna erfarenheter för den fortsatta
utbyggnaden av den nya digitala tekniken.
Framtidens vägar i Kalmar län är digitala. En viktig förutsättning för
fortsatt tillväxt och utveckling i Kalmar län är tillgång till goda
telekommunikationer överallt. Det är viktigt att få fram en jämförelsemodell
där digitala vägar på lika villkor kan visas och som når alla arbetsplatser och
hushåll i hela länet. Det är också viktigt att kunna visa en modell där det är
staten som tar ansvaret för att den nödvändiga infrastrukturen byggs ut och att
det sedan ska råda fri konkurrens om trafik och tjänster på nätet. Samhället
har ett ansvar för att hålla nere kostnaderna för kommunikation, både när det
gäller att ansluta sig till och att använda kommunikationen.
Konkurrensen bör stimuleras genom att alla operatörer har tillgång till den
digitala vägen på lika villkor och på så sätt kan erbjuda länets befolkning och
företagare ett växande utbud av tjänster. Riksdag och regering får aldrig
acceptera att folk, företag och bygder som Kalmar län diskrimineras. Det är
viktigt att kunna ha ett jämförelseobjekt till regeringens begränsade modell
som kan visa den nya tekniken och dess utomordentliga möjligheter för
företagande - undervisning - människokontakt och som regional
tillväxtmotor när den kommer ett helt län till del. Ett statligt anslag för att
göra Kalmar län till metodlän för den nya bredbandsutbyggnaden enligt
centermodell bör därför avsättas.
Flera skäl
Skälen är flera. Det kommer att kosta pengar att investera i
ett bredbandsnät. Beräkningar runt 400 miljoner har gjorts för
att täcka hela länet. Intäkterna kommer från användarna. Ju
bättre och snabbare utbyggt nät, desto större intäkter.
För det andra är det rimligt att använda en del av pengarna för
försäljningen av statliga företag. Kalmar län har lägst andel statlig
verksamhet i länet av alla län i landet. Genom att använda medel från statliga
försäljningar som investeras i länet kan jämnare fördelning av statens insatser
över landet åstadkommas och länet kompenseras för den orimligt låga
andelen statlig verksamhet.
För det tredje finns det anledning för staten att fördela en större andel av
de totala infrastrukturpengarna till Kalmar län dels utifrån en i dag orättvis
nationell fördelning, dels därför att länet är berett att bli ett föregångslän
för
den nya infrastrukturen.
Det bör ankomma på regeringen att i samverkan med Regionförbundet i
Kalmar län göra detta metodprojekt möjligt. Detta bör ges regeringen till
känna.