Frekvensutrymme för mobila Internet- och teletjänster
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om frekvensutrymme för mobila Internet- och teletjänster.
Motiv för vårt förslag
Regeringens satsning på marknätet för digital-TV har blivit
ett stort fiasko. Höga kostnader, kanaler som inte vill sända,
få dekodrar och därmed få tittare, kraftiga förseningar och
orealistiska planer har gjort att den dryga miljard projektet
kostat hittills framstår som bortkastade pengar.
Provsändningar utlovades till mitten av november 1998 och
kompletta sändningar till den 1 januari 1999. Eftersom inga
dekodrar fanns framme försenades starten till den 1 april. Vid
senaste årsskiftet var ca 2 000 dekodrar uthyrda, och i slutet
av september 2000 var endast ca 30 000 uthyrda. Detta trots
enorma reklaminsatser. Marknätet är inte nödvändigt för att
hela Sverige skall kunna se digital TV, vilket redovisas i den
av Ernst & Young framtagna rapporten för digital-TV-
kommittén: "I princip hela den del av befolkningen som inte
är kabel-TV-ansluten kan potentiellt ta emot
televisionssändningar från satelliter, antingen direkt eller via
olika former av matar-/kabelnät. - - - Det innebär att så gott
som hela svenska befolkningen kan se public service-kanaler
digitalt även om ett marknät inte byggs."
Det digitala mark-TV-nätet tar upp ett mycket stort utrymme i etern.
Frekvensutrymmet i etern är begränsat och det skall räcka till TV, radio,
personradiotrafik, mobilteletjänster och i en snar framtid radiobaserade
bredband och Internet. Det gör det angeläget och nödvändigt att utnyttja
frekvenserna effektivt. Ernst & Young har i sin rapport till digital-TV-
kommittén beräknat värdet av det frekvensutrymmet som upptas av TV-
sändningar. Baserat på erfarenheter från amerikanska frekvensauktioner anger
de det totala värdet, under tio år, till 28 miljarder kronor, varav hälften för
det
digitala nätet. Även de europeiska auktionerna på frekvenser för UMTS-nät
visar på mycket stora värden, betydligt större än de tidigare amerikanska.
Risken är att ett politiskt framkommenderat digitalt mark-TV-nät tar upp
frekvensutrymme och blockerar mobila teletjänster och kommande bred-
bandsteknik. I debatten brukar framföras att bara de analoga sändningarna
släcks så skapas bättre utrymme. Men dessa sändningar sker i
frekvensområden som till största delen inte är lämpliga för mobila tjänster.
De analoga sändningarna sker i följande områden
Band 1 (TV-kanal 2-4, 47-68 MHz)
Band 3 (TV-kanal 5-11, 174-230 MHz) och
Band 4-5 (TV-kanal 21-69, 470-862 MHz).
Band 1 är svårt att utnyttja för mobila teletjänster pga störningar.
Band 3 kan visserligen användas för mobila teletjänster men är inte
optimalt för cellplanerad mobil teletjänst. Band 4 och 5 är mycket väl
lämpade för mobila teletjänster. De nu pågående digitala marksändningarna
tar redan i anspråk kanaler över 60. För en effektiv planering krävs dessutom
att vissa delar under eller över visst frekvensutrymme avsätts för mobila
teletjänster.
Frågan om verksamheten i frekvenserna bör grundas på överväganden
bland aktörerna på marknaden. Det gäller radio- och TV-företag men också
företag som utvecklar olika former för digital kommunikation. Efter avslutad
försöksperiod med marksänd digital-TV bör frekvenserna bjudas ut till
auktion parallellt med andra frekvenser.
Regeringens låsning vid marknätet kan tvinga in tittarna i den
distributionsform som har lägst kapacitet och sämst utrymme för
interaktivitet. Risken är stor att den som skaffar dekoder sedan inte har
ekonomiska resurser att skaffa det betydligt bättre bredband som kommer
inom några få år. Regeringens agerande skadar därigenom möjligheterna att
nå hela Sverige med bra bredbandslösningar.
I stället för att hindra utvecklingen för att kontrollera medieutbudet skall
staten skapa utrymme och gynnsamma villkor för en snabb och omfattande
digitalisering, liksom för en utbyggnad av den informationstekniska
infrastrukturen på marknadens villkor.