1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att i så hög utsträckning som möjligt lämna åt
marknadsaktörer att driva IT-utveckling och bredbandsutbyggnad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av tidsenlig lagstiftning och upprätthållen konkurrens
på IT-området.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av utbildningsinsatser på IT-området till småföretag, i
skolorna och till allmänheten.
Motivering
Sverige är för närvarande ett av de ledande länderna inom
informationsteknik och Internet. Nya företag har vuxit fram
på området och allmänhetens datormognad och
användningsfrekvens är internationellt sett hög. Historien är
emellertid full av exempel på länder som legat långt framme
ekonomiskt och utvecklingsmässigt, men som på grund av
politiska felgrepp tappat försprånget fullständigt. Därför är
det nu viktigt att vi tar de rätta stegen så att vi kan utveckla
Sverige som ledande IT-nation också i framtiden.
I dag finns en mängd olika tekniker för att överföra data och information.
Olika tekniker kräver olika infrastruktur. När infrastrukturen oavsett teknik
medger att två miljoner bit eller 2 megabit per sekund, 2 Mbits/s, kan färdas i
båda riktningarna kallas det för bredband.
Intensiv forskning pågår emellertid på teknikområdet och utvecklingen går
mycket snabbt. Gamla tekniker förbättras och nya skapas. Stora
förhoppningar ställs bl.a. till trådlös bredbandskapacitet via
mobiltelefoniteknik. Detta kan innebära att möjligheterna att använda de olika
teknikerna förbättras och att kostnaderna pressas. Operatörerna säger i dag att
tekniken kan vara dubbelt så bra och hälften så dyr om ett år, vilket
illustrerar
utvecklingstakten på området.
Eftersom utvecklingen går så snabbt är det väsentligt att den får styras av
dem som besitter den bästa kunskapen, nämligen marknadsaktörerna. Med
alltför stor offentlig inblandning hämmas produktutvecklingen och risken
finns att man låser sig vid tekniker som snabbt föråldras.
Konkurrens och lagstiftning
Det finns emellertid en rad väsentliga funktioner som staten
måste fylla. Till dessa hör att tillhandahålla goda
förutsättningar för en sund utveckling, bl.a. i form av ett
modernt regelverk som främjar konkurrens. Marknaden är ny
och utvecklas snabbt. De flesta kunderna gör ett operatörsval
för första gången. Samtidigt utvecklas tekniken som
operatörerna kan använda för att nå ut med sina tjänster
snabbt. Kunderna har liten erfarenhet och kunskap om
tekniken, och många nya alternativ kommer sannolikt att
växa fram.
Det är viktigt med konkurrens mellan olika operatörer gentemot
användarna och därmed också konkurrens mellan operatörer på
infrastrukturen. Därför är det viktigt att infrastrukturen står öppen för
konkurrerande tjänsteleverantörer. Särskilt på en ny marknad kan det vara
problematiskt om ett fåtal operatörer knyter till sig ett stort antal kunder för
lång tid framåt. Monopol, och i övrigt dåliga förutsättningar för konkurrens,
hämmar framväxten av ny teknik, nya tjänster och av nya företag samt leder
till onödigt höga kostnader. Till exempel bör kunderna så långt som möjligt
vara fria att byta tjänsteoperatörer när de vill. Konkurrenssituationen måste
regleras, upprätthållas och bevakas även på detta område. För näringslivet är
det emellertid väsentligt att spelreglerna är tydliga, förutsägbara och
tillämpas
konsekvent.
Statliga investeringar
I dag finns ett antal kommersiella företag som erbjuder annan
bredbandskapacitet. Kostnaden för detta blir naturligtvis lägre
för flerfamiljsbostäder i tätbebyggelse, där kostnaderna för
infrastrukturen kan slås ut på flera användare, än i glesbygd.
Regeringen låter nu en utredare undersöka hur stora delar av
landet som kan förväntas få tillgång till bredbandskapacitet
på kommersiella grunder. I vårpropositionen avsattes drygt 2
miljarder kronor för statliga investeringar i bredband i de
återstående delarna av landet.
Staten bör ta ett ansvar för tillgången på bredband på platser där
marknaden inte kan investera med ekonomisk lönsamhet, men viss
försiktighet bör iakttas vid statliga investeringar i t.ex. fiberkabel. Detta
dels
för att inte förekomma marknadsaktörerna och spendera skattepengar på
investeringar som annars genomförts på privat initiativ, dels för att inte
investera i tekniker som blir omoderna eller väsentligt billigare inom en snar
framtid.
IT-kunskaper
Ett annat område där statliga åtgärder har stor betydelse är
IT-utbildning för allmänhet och småföretag. Den moderna
informationstekniken har kommit för att stanna och påverkar
en allt större del av människors vardag. Utan grundläggande
kunskaper riskerar människor att ställas utanför
arbetsmarknaden och samhället i övrigt. En ny undersökning
visar t.ex. att över 70 procent av småföretagen är
uppkopplade på Internet, men att de främst använder detta för
e-postkommunikation. Undersökningen visar också att det
allra viktigaste hindret för en ytterligare IT-expansion är
bristande IT-kunskaper. Bristande uppkopplingsmöjligheter
kom först på andra plats.
En del barn har tillgång till dator och IT-kunniga vuxna hemma. IT får
emellertid inte bli en ny källa till segregation. Därför behövs en offensiv
satsning på bred och kvalificerad IT-utbildning i skolorna. För detta krävs
tillräcklig tillgång till bra datorer och goda kunskaper hos lärarna.
IT får inte heller bilda en klyfta mellan generationer eller klasser.
Arbetstillfällen som inte ställer krav på IT-kunskaper blir allt färre. Därför
behöver mer göras vad gäller vuxenutbildningar i datoranvändning och
informationsteknik. Arbetskraft med bra IT-kunskaper ger dessutom goda
förutsättningar för Sverige att konkurrera som kunskapsintensivt höglöneland.
Småföretagare är en grupp som har särskilt ont om tid och resurser att
själva utveckla sin IT-kunskap, samtidigt som en ökad Internetanvändning
öppnar nya möjligheter för försäljning, inköp, marknadsföring etc. Bättre IT-
kunskaper hos företagare innefattar en stor tillväxtpotential som inte får gå
om intet. Därför bör särskilda utbildningsinsatser riktas mot småföretagen.