med anledning av förs. 2000/01:RR9 Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hela verksamheten i AB Svensk Bilprovning
konkurrensutsätts.
2. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag om att Vägverket får
föreslå vilken omfattning verksamheten flygande inspektioner skall ha
och att detta bekräftas i regleringsbreven.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen i regleringsbreven till Vägverket fastslår
kvantitativa mål för verksamheten flygande inspektioner.
Bilprovningen
Den svenska bilprovningen fungerar dåligt. Verksamheten förföljs av låg
effektivitet och produktivitet liksom stora ekonomiska underskott.
Förlusten i AB Svensk Bilprovning uppgick 1999 till 123 miljoner
kronor. Underskottet för 2000 har beräknats uppgå till 95 miljoner och
bolagets ledning bedömer att resultatet blir negativt också 2001 om inte
en förändring kommer till stånd i avgiftssystemet. Detta skall ses mot
bakgrund av att företaget under hela första halvan av 1990-talet uppvisade
positivt resultat. Också vad gäller väntetider och kundnöjdhet har
utvecklingen varit negativ, vilket ledde till att Bilprovningen sänkte sin
målsättning från 1999 om 88 procent nöjda kunder till 86 procent 2000.
Likaså har den tekniska kvaliteten i verksamheten visat sig ha försämrats i
företagets egna undersökningar mellan 1998 och 1999.
Riksdagens revisorer har på eget initiativ valt att granska AB Svensk
Bilprovning och företagets effektiviseringsarbete. Detta initiativ är angeläget,
liksom de åtgärder revisorerna föreslår. I en granskning av företagets
organisation är det dock enligt Kristdemokraterna bristfälligt att inga
överväganden görs vad gäller grunden till Bilprovningens dilemma, nämligen
dess monopolställning.
Revisorernas förslag innebär att det fortsatta effektiviseringsarbetet skall
ske inom företaget genom systematiska jämförelser mellan stationer.
Riksrevisionsverket menar dock i sitt yttrande över revisorernas rapport att
det är svårt att dra några säkra slutsatser av sådana jämförelser mellan
stationer som föreslagits i rapporten. Vidare uttalar Konkurrensverket att
systematiska jämförelser inom bolaget inte kan ersätta den effektivitetspress
som följer av att verksamheten bedrivs på en marknad med fungerande
konkurrens. Statskontoret hävdar i sitt remissvar att revisorernas förslag inte
är tillräckligt för att uppnå önskad effektivitet i företaget, utan föreslår att
ensamrätten på fordonskontroll avskaffas och att ett öppet system med
ackrediterade verkstäder införs.
Riksdagens revisorer uppmärksammar de brister som AB Svensk
Bilprovning uppvisat vad gäller att åtskilja ekonomin för de verksamheter
som bedrivs under konkurrens från monopolverksamheten. En bättre
avgränsning av den konkurrensutsatta verksamheten efterfrågas därför. Att ett
monopolföretag som Bilprovningen har möjlighet att producera tjänster inom
konkurrensutsatta områden till lägre kostnader än konkurrenterna ser
revisorerna kan medföra en samhällsekonomisk vinst. En förutsättning för
detta sägs dock vara en "mycket hög ambition" att fördela gemensamma
kostnader på ett sådant sätt att inte korssubventionering förekommer. Såväl
Riksrevisionsverket och Konkurrensverket som Statskontoret har framhållit
svårigheterna med att fördela kostnader och intäkter mellan Bilprovningens
olika verksamheter på ett sådant sätt att man förhindrar en snedvridning av
konkurrensen. För att undvika en sådan snedvridning inom de områden där
Bilprovningen agerar utan monopol krävs enligt Kristdemokraterna att
återstoden av företagets verksamhet konkurrensutsätts.
För att förbättra kvaliteten i Bilprovningens arbete är det väsentligt att
formerna för SWEDAC:s tillsyn över bolaget klargörs. Idag utövar SWEDAC
tillsyn över Bilprovningen, men sanktionsmöjligheter saknas. SWEDAC har
uttryckt att tillsynen lider till följd av de oklarheter som råder gällande
ansvaret. Det är olyckligt att den nuvarande ensamrätten för AB Svensk
Bilprovning att utföra kontrollbesiktning föranleder en för bolaget särskild
status som gör att det inte behöver ackrediteras för sin huvudsakliga
verksamhet. Regeringen har tidigare (prop. 1996/97:1) konstaterat att
SWEDAC:s kompetens-prövning av besiktningsverksamhet bör utvecklas.
Kristdemokraterna instämmer i revisorernas uppfattning att regeringen
behöver klarlägga SWEDAC:s tillsynsansvar för verksamheten i AB Svensk
Bilprovning. Oklarheten kring tillsynen illustrerar ytterligare problemen med
att delar av verksamheten inom Bilprovningen bedrivs med ensamrätt.
Revisorerna uppmärksammar vidare problem med styrningen av bolaget.
Diverse intressemotsättningar sägs ha gjort bolaget svårt att styra. Ett uttryck
för detta är att Bilprovningens avgifter under 1990-talet inte varit anpassade
till självkostnaderna och omgivningens förändringar. Revisorerna pekar också
på att förändringar av verksamheten genomförts utan hänsyn till
budgetmässiga restriktioner. Bristerna i styrningen av företaget hänger
samman med att representanter från konkurrerande verksamheter sitter i
styrelsen för ett bolag med monopolverksamhet. Som RRV påpekar i sitt
remissvar är det just Bilprovningens monopol på besiktningarna som skapar
svårlösta problem vad gäller avgiftssättning och ägarstyrning.
Våren 1994 godkände riksdagen att fristående, ackrediterade
besiktningsföretag i konkurrens skulle få utföra den kontrollbesiktning av
fordon som AB Svensk Bilprovning hade monopol på. Avvecklingen av
monopolet fördröjdes emellertid av den socialdemokratiska regeringen och på
hösten 1996 beslutade riksdagen att AB Svensk Bilprovning skulle ha fortsatt
ensamrätt att utföra kontrollbesiktningar. Mot bakgrund av de brister i
effektivitet och konkurrensneutralitet revisorerna uppmärksammar i de olika
delarna av Bilprovningens verksamhet, är det nu hög tid att 1994 års beslut
om avveckling av bilprovningsmonopolet genomförs.
Kristdemokraterna föreslår därför att hela verksamheten i AB Svensk
Bilprovning konkurrensutsätts.
Fordonskontroll och trafiksäkerhet
Riksdagen har fattat beslut om nollvisionen, som innebär att ingen skall
dödas eller skadas svårt i trafiken. Som ett led i detta arbete har
Vägverket utarbetat ett nationellt trafiksäkerhetsprogram med kvantitativa
mål, som sedan antagits av regeringen. Ambitionerna i nollvisionen har
långt ifrån infriats. Det första etappmålet för år 2000 om högst 400 döda i
trafiken förvandlades i realiteten till cirka 600 döda. Det gäller därför att
återupprätta nollvisionen och formulera ett trafiksäkerhetsprogram med
nytt och relevant innehåll. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit ett
program för ökad bilbältesanvändning, ökad cykelhjälmsanvändning,
ökad polisnärvaro för hastighetsövervakning, differentierad och flexibel
hastighetsbegränsning, trafikmiljön som en vit zon beträffande alkohol,
en förlåtande trafikmiljö, frivillig vidareutbildning i samband med
körkortsförnyelse, opinionsarbete för ändrade attityder till trafiksäkerhet
samt kraftiga investeringar i vägnätet.
Som ett led i arbetet med att förbättra trafiksäkerheten föreslår Riksdagens
revisorer ett antal förändringar i organisationen av polisens flygande
fordonsinspektioner. 1995 fick polisen det operativa ansvaret för de flygande
inspektionerna och de bilinspektörer som utför kontrollerna. Vägverket
fungerar som beställare i egenskap av ansvarig myndighet för
trafiksäkerheten. Revisorerna har granskat hur arbetet inom och mellan
polisen och Vägverket fungerat. Det mål om 120 000 årliga inspektioner som
riksdagen antog 1993 har aldrig uppfyllts. Nivån har legat på cirka 90 000
flygande inspektioner per år. Regeringen uppmärksammade redan i
budgetpropositionen 1997 de brister som fanns vad gäller samordning och
måluppfyllelse, varför Kristdemokraterna finner det vara hög tid att ge
verksamheten flygande inspektioner en bättre organisation och ökade
resurser.
Den organisation bilinspektörerna verkar under är långt ifrån idealisk. Det
råder osäkerhet om ansvarsfördelning och bedömningskriterier.
Bilinspektörerna har också uttryckt att deras otydliga ställning i förhållande
till polisen äventyrar inspektörernas auktoritet. Det är därför angeläget att
regeringen, som revisorerna föreslår, överväger hur Rikspolisstyrelsens
samordnande roll kan stärkas och att en gemensam ledningsorganisation
utreds. Vid sidan av detta är det också viktigt att bredda bilinspektörernas
behörighet. Inspektörerna bör ges möjlighet att med alkometer genomföra
alkotest på förare, istället för att som idag tvingas tillkalla polis vid
misstanke
om alkoholpåverkan. Detta vore ett enkelt medel för att öka trafiksäkerheten
på våra vägar.
Kristdemokraterna finner det allvarligt att regeringen och Vägverket inte
satsat större resurser på de flygande inspektionerna. Bilinspektörernas
specialkompetens fyller en mycket viktig funktion i arbetet med att upptäcka
och stävja trafikfarlig fordonsanvändning. Behovet av flygande inspektioner
blir dessutom allt mer påtagligt i takt med att den tunga trafiken med
utländska fordon ökar. Kristdemokraterna avsatte i sitt förslag till statsbudget
för 2001 tre miljarder extra till anslaget "Väghållning och statsbidrag", från
vilket inspektionerna finansieras. Regeringen förändrade år 2000
anslagsformerna för Vägverkets trafiksäkerhetsarbete. Enligt Riksdagens
revisorer har detta lett till att Vägverket kraftigt reducerat de medel som går
till polisens kvalitetskontroller av fordon. Vägverket har meddelat
Rikspolisstyrelsen att antalet flygande inspektioner på sikt kommer att minska
till cirka 70 000.
Riksdagens revisorer föreslår att Vägverket får föreslå vilken omfattning
verksamheten flygande inspektioner skall ha och att detta bekräftas i
regleringsbreven. Mot bakgrund av den sänkta ambitionsnivå verket redovisat
vad gäller antalet inspektioner, skulle ett överlåtande till Vägverket att
föreslå
omfattningen av verksamheten innebära ett tydligt avsteg från målsättningen
om 120 000 årliga inspektioner. Kristdemokraterna hävdar bestämt att det inte
bör ligga på verkets ansvar att de facto uppställa målen för
trafiksäkerhetsarbetet. För att åstadkomma en utveckling där antalet flygande
inspektioner ligger närmare det uppställda målet finns det dock anledning att
verksamhetens omfattning anges i regleringsbreven till verket. Det är då
angeläget att regeringen uppställer mål och anslår resurser som syftar till 120
000 årliga inspektioner. Kristdemokraterna anser därför att Riksdagens
revisorers förslag om att Vägverket får föreslå vilken omfattning
verksamheten flygande inspektioner skall ha bör avslås.
Kristdemokraterna menar att regeringen i regleringsbreven till Vägverket
bör fastslå kvantitativa mål för verksamheten flygande inspektioner.