Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om expansionen av flygplatskapaciteten.
Inledning
Det råder inte någon tvekan om att goda flygförbindelser är av central
betydelse för ett lands och en regions konkurrenskraft att dra till sig
företag, organisationer och internationell verksamhet. Men det är lika
viktigt att skapa en efterfrågestyrd marknad för flygplatser. Där
efterfrågan finns skall flygplatskapacitet skapas på marknadens och
därmed flygresenärernas villkor. Efterfrågan kan väl tillgodoses av
marknadens aktörer i fri konkurrens på lika villkor precis som på alla
andra områden. Statligt ägda företag leder nästan undantagslöst till osund
konkurrens, resursslöseri och politisk klåfingrighet.
Den diskussion som nu förs om flygplatskapaciteten i östra Sverige lever i
stora drag kvar i centralplaneringens tänkande.
I östra Sverige finns i dag ett stort nav: Flygplatser i form av statliga
Arlanda, ett privatägt Nyköping/Skavsta, ett kommunalt Eskilstuna/Kjula och
ett samägt statligt/kommunalt i Västerås jämte ett flertal mindre fält.
Samtidigt förs diskussioner om att bygga ytterligare ett statligt flygfält söder
om Stockholm.
Huvudalternativen
Det finns i grunden tre huvudalternativ för expansion av kapaciteten som
diskuteras:
a) fortsatt expansion och stärkande av Arlandanavet med en fjärde bana
samtidigt som Bromma blir kvar som flygplats. Expansionen av Arlanda
stärker passagerarflödena och därmed möjligheter till fler direktlinjer ut från
Stockholm utan besvärande mellanlandningar. Även starka infrastrukturen
med motorvägar, flygmatningen från Norrland, Arlanda express, och 60-80
angörande fjärrtåg/dygn som direkt angör flygterminalerna stärker även detta
nav. När restiderna från Norrköping-Örebro-Eskilstuna-Västerås kommer
ner till runt en timme till Arlanda stärker det hela regionen förutsatt att
navfunktionen kan värnas och inte splittras. Denna lösning stöds främst av
samtliga flygbolag som i dag flyger på Stockholm.
b) bygga en ny statlig flygplats söder om Stockholm. En lösning som
främst stöds av kommunerna söder om Stockholm för att skapa bl a en bättre
arbetsmarknad där.
c) använda någon av de befintliga flygplatserna i Nyköping (bankapacitet
som Arlanda i dag)-Eskilstuna-Västerås med anslutning till befintliga
motorvägar och klara respektive planerade snabbjärnvägar med restider på
35-40 minuter från Sthlm C. Denna lösning stöds främst av respektive region
men får likaså starkt stöd som sekundärflygplats från dem som vill slå vakt
om Arlandanavet.
c-alternativet anses inte hota Arlandas navfunktion i och med att dessa
ligger längre bort från Stockholms centrum än Arlanda och blir därmed
genuina andrahandsflygplatser till skillnad från en lösning omedelbart söder
om Stockholm.
Diskussionerna om att skärpa konkurrensen vid fördelning av nya
landnings- och starttider är lika mellan nya banor på Arlanda, ny flygplats
söder om Stockholm och den stora outnyttjade kapaciteten på övriga
flygplatser.
Våra utgångspunkter
Utifrån våra utgångspunkter instämmer vi tillfullo i den moderata
partimotionens krav på en privatisering av de tre största statliga
flygplatserna Arlanda, Landvetter och Sturup. Redan nu är Köpenhamns
flygplats privatägt liksom ett stort antal brittiska och centraleuropeiska.
I det läget finner vi det orimligt att statsmakten skall gå in och konkurrera
med en ny statsägd statlig flygplats söder om Stockholm. Om en ny flygplats
skall byggas skall det vara i privatregi och på marknadens villkor.
Luftfartsverket
Flygplatskapaciteten i Sverige har i stort sett skötts genom en planmässig
hushållning i Luftfartsverkets regi. Verket har varit såväl regeringens
expertorgan som byggare och ägare till alla flygplatser av betydelse i
landet.
Denna organisation är orimlig. Regeringens expertorgan på lufttfartsfrågor
måste naturligtvis särskiljas från byggande, ägande och drift av flygplatser. I
synnerhet som det sker i en ökande konkurrens från kommunala och privata
flygplatser.
Marknadsstyrning
Det är möjligt att det skall byggas en flygplats omedelbart söder om
Stockholm, eller använda de befintliga som finns eller enbart expandera
Arlanda. Men det kan inte vara statsmaktens sak att avgöra. Statsmakten
skall möjligen medverka till att alla expansionsplaner inte blockeras utan
en rimlig avvägning kan göras.
Det finns ett väl utbyggt system för miljöprövning av nya banor och nya
flygplatser. Inom den ramen bör privata flygplatser och privata företag i fri
konkurrens om passagerarna på marknadens villkor sköta expansionen av
efterfrågad flygplatskapacitet. Planhushållningens tid är förbi.