Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Vänersjöfartens utveckling.
Motivering
Vänersjöfarten har stor regional- och miljöpolitisk betydelse.
Vänersjöfarten är en viktig transportnäring idag och det transporteras
betydande godsvolymer till och från företag som är i stort behov av en väl
fungerande Vänersjöfart.
Trafiken till och från Vänern domineras av olja och råvaror till industrin
och jordbruket. Trafiken från Vänern består i huvudsak av förädlade varor,
framförallt skogsprodukter.
De största godsslagen är oljor och skogs- och jordbruksprodukter vilka
tillsammans svarar för ca 70 % av de totala volymerna. Härutöver hanteras
bland annat malmer, salt, urea, järn, stål, kol och koks. I Vänerhamn omlastas
också gods bil/järnväg, med en godsmängd år 1998 om 510 000 ton. Denna
hantering har ökat med 27 % från år 1997.
En viktig del av den industrin som är lokaliserad runt Vänern t ex i
Värmland finns där tack vare möjligheten att införa råvaror och leverera
produkter med sjöfart. Utan Vänersjöfarten hade och har sannolikt industrier
av detta slag inte samma konkurrenskraft.
Den totala godsmängden var ca 2,8 miljoner ton år 1999 jämfört med 3,4
miljoner ton 1998. Framför allt är det olje- och skogsprodukter som svarat för
nedgången. Vänersjöfartens totala godsvolym har långsamt sjunkit sedan
mitten av 1980-talet. Minskningen har dock varit snabbare det senaste året.
År 1999 gjordes ca 3 000 fartygspassager genom Trollhätte kanal att
jämföra med 3 300 år 1993. Storleken på fartyg har emellertid ökat vilket gör
att den transporterade godsmängden inte har påverkats i motsvarande grad.
I budgetpropositionen för 2001 kan man läsa att regeringen avser att följa
Vänertrafikens utveckling för att försäkra sig om att det även i framtiden
kommer att finnas infrastrukturella förutsättningar att bedriva handelssjöfart
på Vänern.
Det är då av yttersta vikt att man snarast genomför de förslag för
utveckling av Vänersjöfarten som utredaren presenterade i
departementsskrivelsen (Ds 2000:18).
Utredningen bör också kompletteras med en samhällsekonomisk analys,
där miljöskäl och energieffektivitet räknas in som en vinst för samhället.
Krav på miljöanpassade transporter ökar. EU-kommissionens arbete för
överföring av gods från landbaserade transportmedel till närsjöfart är en del i
strategin för minskade utsläpp. Överföringen av gods till närsjöfart kan
därmed också vara en del i att uppfylla Kyotoprotokollet (FN:s
ramkonvention om klimatförändringar).
Regeringen bör därför också överväga att ge Vänern och Trollhätte kanal
status som inre vattenväg.
Det är också av yttersta vikt att de statliga och regionalpolitiska
transportbidragen inte missgynnar Vänersjöfartens konkurrenssituation
gentemot andra transportslag, om så är fallet bör detta åtgärdas.