1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till skärpt
sjösäkerhetslagstiftning och lagstiftning om anställningsvillkor i enlighet
med ITF:s policy.
2. Riksdagen begär att regeringen ger tilläggsdirektiv angående
båtbeskattning till den pågående utredningen om båtregister.1
3. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av gällande regelverk i
syfte att underlätta Sjöfartsinspektionens arbete.
4. Riksdagen begär att regeringen beaktar sjöfartens behov av forskning och
utveckling enligt vad som i motionen anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att villkoren för
kustsjöfarten samt omlastning mellan sjöfart och landtransporter bör ses
över enligt vad i motionen anförs.
6.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Sjösäkerhet och anställningsvillkor
Sverige har en lång kust samt en unik skärgård. Vår långa kust bör inte
enbart användas för rekreation utan är också en naturlig möjlighet till
godstransporter. Detta innebär dock att både godstransporter och
nöjesåkning med motorbåt måste ske så miljömässigt och säkert som det
överhuvudtaget är möjligt.
I dag trafikeras vår känsliga kust av en mängd fartyg som tyvärr är
undermåliga vad gäller både sjösäkerhet och miljökvalitet. Dessa fartyg är i
många fall bekvämlighetsflaggade, vilket innebär att anställda på dessa fartyg
har sämre anställningsförhållanden.
Sjöfartsverkets rapport om kollisionen mellan det Liberiaflaggade
tankfartyget Martina och den Maltaflaggade containerbåten Werder Bremen i
mars visar vikten av bra kontroller av fartyg och att de internationella kraven
på säkerhet följs.
Under en konferens i Aten i oktober 1995 beslutade ITF (International
Transport Workers Federation) om ett gemensamt policydokument kring
anställnings- och säkerhetsvillkor för europeisk sjöfart.
Bland annat sägs i dokumentet att passagerar- eller godsfärjor som
trafikerar ett lands kust skall använda sig av det landets avtals- och
säkerhetsvillkor. I policyn föreskrivs också att en båt som trafikerar två
europeiska länder skall använda det bästa av anställningsvillkor som finns i
något av dessa länder.
En tredje och viktig punkt i dokumentet är att alla båtar som opererar i
Europa skall använda sig av den säkerhetslagstiftning som ger den bästa
säkerheten eller minst de internationella krav som ställs på säkerhet.
I Norge och Danmark finns regler kring kustfart som till stora delar
sammanfaller med ITF:s. I Sverige saknas motsvarande regler. Genom att
införa krav i Sverige som sammanfaller med de av ITF fastställda kraven och
de krav som finns i Norge och Danmark, kan säkerheten kring vår kustsjöfart
stärkas. Detta skulle också stärka miljöskyddet av vår kust och
anställningsvillkoren för sjömän.
Riksdagen skall begära att regeringen lägger förslag till skärpt
sjösäkerhetslagstiftning och lagstiftning om anställningsvillkor i enlighet med
ITF:s policy.
Fritidsbåtar
Under årens lopp har flera motioner tagit upp införandet av en båtskatt för
fritidsbåtar. Regeringen har också tillsatt en utredning kring införandet av
ett båtregister. Sjöfartsverket beräknar idag att statens kostnader för
fritidsbåtar är 61 miljoner kronor. Det handlar om kostnader för
sjöräddning, haverier, farleder m.m.
Det finns cirka 650 000 utombordsmotorer i Sverige. Dessa släpper ut
cirka 14 000 ton kolväten. Det ska jämföras med kolväteutsläppen från
Göteborgs oljehamn som uppgår till 1 ton per år. Tvåtaktsmotorernas
konstruktion gör att uppemot 30 % av bränslet förblir oförbränt.
Vänsterpartiet anser att fritidsbåtarna bör betala den kostnad som de medför
vad gäller sjöräddning, haverier osv. Även motorbåtarnas påverkan på miljön
bör minskas med styrmedel.
Det finns ett antal alternativ till hur en beskattning av fritidsbåtar kan ske.
I
Frankrike och Norge finns ett system som utgår från motoreffekten - ju större
motor ju högre skatt. Ett annat alternativ är att utgå från förmögenhetsvärdet
på båten. Ett tredje alternativ är att via bränsleskatten eller annan
utsläppsrelaterad avgift nå miljömålen även för fritidsbåtar. Därför föreslår
Vänsterpartiet att regeringen i sin pågående utredning om ett båtregister också
ser över möjligheten att införa någon form av beskattning i enlighet med ovan
anförda. Riksdagen skall begära att regeringen ger tilläggsdirektiv om
båtbeskattning till den pågående utredningen om båtregister.
Sjöfartsinspektionen
Enligt en rapport från Riksdagens revisorer är det av vikt att
Sjöfartsinspektionens integritet och oberoende tillsyn stärks. Samma
argumentation har förts beträffande Luftfartsinspektionen,
Järnvägsinspektionen och nu även Vägtrafikinspektionen. Ett hinder för
att Sjöfartsinspektionen och Kustbevakningens arbete ska bli effektivare
är att regelverket är ålderdomligt och svåröverblickbart.
Arbetsmiljöreglerna har exempelvis inte reviderats sedan 1970-talet. De
internationella reglerna för sjötransport av farligt gods - IMDG-koden -
behöver uppdateras. Nya regler från 1998 gäller internationellt men inte i
Sverige. Det är därför angeläget att regeringen genomför en snar översyn
av gällande regelverk i Sverige.
Riksdagen skall begära att regeringen gör en översyn av gällande regelverk
i syfte att underlätta Sjöfartsinspektionens arbete.
Forskning och utveckling
Sjöfartsverket påtalar i sitt uppdrag att redovisa åtgärder för att nå
miljömålen att det finns ett behov av utveckling av lågemitterande
motorer och nya fartygskonstruktioner. Vidare är utvecklande av
omlastningspunkter (intermodalitet), för att i större utsträckning
kombinera olika transportslag, angeläget för att minska
godstransporternas miljöpåverkan. Då Sjöfartsverket till skillnad från
Vägverket och Banverket inte har några egna anslag för forskning och
utveckling bör riksdagen som sin mening ge till känna att den nya
forskningsenheten under Näringsdepartementet beaktar sjöfartens behov
av forskning och utveckling.
Kustsjöfart
Sveriges kust, med alla dess hamnar, ger mycket goda möjligheter till
godstransporter. Strävan efter miljöanpassning av transportsystemen i
Sverige innebär bl.a. att en del av godstransporterna bör överflyttas från
väg till sjöfart och att man på bästa sätt tillvaratar respektive
transportslags fördelar genom att kombinera olika transportslag.
Kombitrafik är ett sätt att, så långt som möjligt, använda sig av det
miljömässigt bästa och mest effektiva alternativet. I Kalifornien finns ett
projekt kring kombitrafik som visar att förutom miljövinsterna skapas det
också en hel del nya arbetstillfällen.
Två projekt som kan få goda regionalpolitiska effekter är dels Seacombi,
Luleå-Kapellskär/Oxelösund-Lübeck, dels Botnia Link. Det är två kustrutter
som ger goda möjligheter att framför allt flytta över tunga transporter från väg
till sjöfart. Ett hinder för kustsjöfarten är höga kostnader för lotsning. Detta
är
också en viktig fråga för våra inre vattenvägar. Regeringen bör se över
villkoren för kustsjöfarten samt omlastning mellan sjöfart och landtransporter
i syfte att öka miljöanpassningen av transportsystemen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.