Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fraktkostnaderna fr.o.m. den 1 januari 2001 på färjorna mellan Gotland och fastlandet återställs till den nivå som gällde före delavvecklingen av Gotlandstillägget. Motivering
Gotlandstrafikutredningen, SOU 1995:42, hade i uppdrag att lämna förslag till långsiktiga lösningar för färjetrafiken till och från Gotland. Utredningen konstaterade att färjetrafiken har en helt grundläggande betydelse för näringslivet och befolkningen på Gotland. Vidare påtalades att färjekommunikationeras utformning är helt avgörande för den fortsatta regionala utvecklingen av ön.
Utredningen underströk att godstrafiken till och från Gotland nödvändigtvis skulle erbjudas tillfredsställande villkor och goda utvecklingsmöjligheter. Med hänvisning till Gotlandstilläggets (de rikstäckande speditionsföretagens uttag av avgift av transportköpare i landet) konkurrenssnedvridande effekter föreslogs att denna finansieringsform skulle avvecklas successivt med beaktande av konsekvenserna. Riksdagen beslöt i princip enligt utredningens förslag.
Sänkningen av Gotlandstillägget från 0,6 % till 0,4 % skedde 1 januari 1997. I budgetpropositionen 1998 framgår att regeringen uppmärksammat att den första delavvecklingen från 0,6 % till 0,4 % inneburit att fraktpriserna mellan Gotland och fastlandet höjts med negativa följder för näringsliv och boende på Gotland. Höjningarna av fraktkostnaderna har enligt uppgift från näringslivet skett med ca 17-19 %, vilket innebär stora konkurrensnackdelar.
Trots att konkurrenssnedvridningen pågått i 3 år och 9 månader med regeringens vetskap och trots starka påtryckningar har inte regeringen vidtagit åtgärder för att återställa fraktkostnaderna i Gotlandstrafiken till den nivå i förhållande till vägtransport som gällde före avvecklingen av Gotlandstillägget med 0,2 %. Regeringen har därmed inte följt riksdagens beslut om att vidta åtgärder om avvecklingen visade sig få negativa konsekvenser för Gotland.
De höjda fraktpriserna drabbar både näringsliv och de boende på Gotland i form av merkostnader. Det finns exempel på förädlingsföretag inom livsmedelsindustrin som lämnat Gotland under det senaste året där ägarna har pekat på de höga fraktkostnaderna som huvudskälet. Vidare är den långdragna utredningsprocessen om den långsiktiga lösningen på godstrafiken mycket olycklig. Det gör att näringslivets investeringar bromsas av den osäkerhet som råder.
För att åstadkomma konkurrensneutrala fraktkostnader på kort sikt, i väntan på den långsiktiga lösningen, bör Gotlandstillägget återställas till 0,6 % alternativt att mer medel tillförs Rikstrafiken som möjliggör en statlig kompensation i lämplig form.
Stockholm den 3 oktober 2000
Lena Ek (c)
Agne Hansson (c)