Konkurrensneutrala fraktkostnader mellan Gotland och fastlandet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fraktkostnaderna fr.o.m. den 1 januari 2001 på färjorna
mellan Gotland och fastlandet återställs till den nivå som gällde före
delavvecklingen av Gotlandstillägget.
Motivering
Gotlandstrafikutredningen, SOU 1995:42, hade i uppdrag att lämna
förslag till långsiktiga lösningar för färjetrafiken till och från Gotland.
Utredningen konstaterade att färjetrafiken har en helt grundläggande
betydelse för näringslivet och befolkningen på Gotland. Vidare påtalades
att färjekommunikationeras utformning är helt avgörande för den fortsatta
regionala utvecklingen av ön.
Utredningen underströk att godstrafiken till och från Gotland
nödvändigtvis skulle erbjudas tillfredsställande villkor och goda
utvecklingsmöjligheter. Med hänvisning till Gotlandstilläggets (de
rikstäckande speditionsföretagens uttag av avgift av transportköpare i landet)
konkurrenssnedvridande effekter föreslogs att denna finansieringsform skulle
avvecklas successivt med beaktande av konsekvenserna. Riksdagen beslöt i
princip enligt utredningens förslag.
Sänkningen av Gotlandstillägget från 0,6 % till 0,4 % skedde 1 januari
1997. I budgetpropositionen 1998 framgår att regeringen uppmärksammat att
den första delavvecklingen från 0,6 % till 0,4 % inneburit att fraktpriserna
mellan Gotland och fastlandet höjts med negativa följder för näringsliv och
boende på Gotland. Höjningarna av fraktkostnaderna har enligt uppgift från
näringslivet skett med ca 17-19 %, vilket innebär stora konkurrensnackdelar.
Trots att konkurrenssnedvridningen pågått i 3 år och 9 månader med
regeringens vetskap och trots starka påtryckningar har inte regeringen vidtagit
åtgärder för att återställa fraktkostnaderna i Gotlandstrafiken till den nivå i
förhållande till vägtransport som gällde före avvecklingen av
Gotlandstillägget med 0,2 %. Regeringen har därmed inte följt riksdagens
beslut om att vidta åtgärder om avvecklingen visade sig få negativa
konsekvenser för Gotland.
De höjda fraktpriserna drabbar både näringsliv och de boende på Gotland i
form av merkostnader. Det finns exempel på förädlingsföretag inom
livsmedelsindustrin som lämnat Gotland under det senaste året där ägarna har
pekat på de höga fraktkostnaderna som huvudskälet. Vidare är den
långdragna utredningsprocessen om den långsiktiga lösningen på godstrafiken
mycket olycklig. Det gör att näringslivets investeringar bromsas av den
osäkerhet som råder.
För att åstadkomma konkurrensneutrala fraktkostnader på kort sikt, i
väntan på den långsiktiga lösningen, bör Gotlandstillägget återställas till
0,6 % alternativt att mer medel tillförs Rikstrafiken som möjliggör en statlig
kompensation i lämplig form.