med anledning av förs. 2000/01:RR9 Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att konkurrensutsätta Svensk Bilprovning AB.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avgränsningen av den konkurrensutsatta verksamheten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flygande besiktningar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utglesning av fordonskontrollerna.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Rikspolisstyrelsens roll och ansvar.
Motivering
I Konkurrensverkets yttrande (dnr 833/1998) över granskningen av
Svensk Bilprovning AB:s monopol av kontrollbesiktning av fordon
framhölls att en konkurrensutsättning av Svensk Bilprovning skulle öka
tillgängligheten till kontrollbesiktning i hela landet, även i glesbygd.
Bland annat med detta argument föreslog Konkurrensverket att det
nuvarande monopolet på fordonskontroll skulle avvecklas.
Att Bilprovningens monopolställning innebär ett problem för
tillgängligheten bekräftas av de långa köerna till kontrollbesiktningen.
Föregående år slog väntetiderna alla rekord. Andra länder inom Europa har
avreglerat denna marknad. Där sker kontrollbesiktningen normalt i
konkurrens mellan parallellt verksamma företag. I något fall förekommer det
att ett företag har monopol efter upphandling i konkurrens. Genom att under
betryggande ackrediteringskontroll tillåta kontrollbesiktning hos välutrustade
bilverkstäder skulle stora fördelar kunna uppnås. Tätheten och
tillgängligheten till kontrollställen skulle kunna ökas väsentligt. De kortare
avstånden skulle ge stora vinster i mindre tidsåtgång och mindre
produktionsbortfall samt minskad belastning på miljön. Konkurrensen skulle
sannolikt också leda till mera kundanpassade lösningar på de orter där idag
köerna är som längst. Ägare av såväl privata bilar som yrkesfordon skulle få
fördelar av en avreglerad och konkurrensutsatt marknad för all
fordonskontroll. Därutöver skulle det inverka positivt på miljön och
säkerheten.
Bilprovningens effektivitet
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat AB Svensk
Bilprovning. Revisorerna har vid granskningen utgått från riksdagens
beslut 1996 om ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra periodisk
fordonskontroll. Av den anledningen har de inte föreslagit att
kontrollbesiktningsverksamheten skall konkurrensutsättas, trots att en
majoritet av de tunga remissinstanserna anser att detta vore det bästa för
att komma till rätta med problemen. Vi delar uppfattningen att
konkurrensutsättning är det bästa sättet att effektivisera verksamheten i
AB Svensk Bilprovning. En konkurrensutsättning av Svensk Bilprovning
gör det föreslagna arbetet med effektivitetsjämförelse överflödigt.
Avgränsning av konkurrensutsatt verksamhet
Revisorerna har även granskat hur Bilprovningen avgränsar den
konkurrensutsatta verksamheten från monopolverksamheten. Revisorerna
instämmer i synpunkterna från i stort sett samtliga remissinstanser, som
pekar på svårigheterna att fördela en myndighets eller ett bolags
gemensamma kostnader på olika verksamheter. De anser dock inte att
dessa svårigheter skall hindra att ett bolag som Bilprovningen skall kunna
bedriva en viss konkurrensutsatt verksamhet som ligger i linje med
bolagets ändamål. Revisorerna anser att det finns skäl att utforma regler
för statligt hel- eller delägda monopolföretags näringsverksamhet på
konkurrensmarknader.
Vi anser, i likhet med konkurrensverket och en rad andra remissinstanser,
att det bästa sättet att undvika konflikter är att även konkurrensutsätta
Bilprovningens kärnverksamhet. Om likväl så inte blir fallet bör den
konkurrensutsatta verksamheten helt avskiljas från kärnverksamheten och
bedrivas i dotterbolagsform.
Ägarstyrning och avgifter
Revisorerna tar även upp frågan om ägarnas styrning av bolaget och
avgiftssättningen. Man konstaterar svårigheterna att styra företaget och ett
behov av att utveckla ägarstyrningen för samägda företag. Revisorerna tar
även upp en mängd problem i samband med avgiftssättningen.
Vi anser att om marknaden öppnades för konkurrensutsättning skulle de
konstaterade problemen lösa sig. Såväl ägarstyrning som prissättning skulle
bli betydligt enklare. Revisorerna föreslår vidare att regeringen utvecklar
ägarstyrningen av samägda företag. Vi föreslår att staten avvecklar sina
andelar i samägda företag.
Flygande inspektioner och utglesning av
kontrollbesiktning
När det gäller flygande inspektioner konstaterade revisorerna att det finns
stora skillnader mellan länen när det gäller de flygande inspektionerna.
Det har från olika håll framhållits behov av samordning. Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI) hade på revisorernas uppdrag redovisat
kunskapsläget avseende trafiksäkerhetseffekterna av fordonskontrollen.
Därvid konstaterades att enbart vid en procent av trafikolyckorna bidrog
fordonsbrister till olyckan. Detta talar för att en utglesning av
fordonskontrollerna kan ske.
Dessutom visar VTI:s redovisning att de flygande kontrollerna kan minska
i antal och att de i första hand bör inriktas mot de fordon som utgör de största
riskerna enligt tillgänglig statistik. Vi anser, mot bakgrund av att så få
olyckor
beror på fordonsbrister, det meningslöst att sätta upp kvantitativa mål för
flygande besiktningar. I stället bör målen utformas som kvalitativa mål.
Rikspolisstyrelsen (RPS) anser att möjligheten till stärkt
samordningskontroll redan finns inom ramen för den förändrade instruktionen
för RPS. Vi delar uppfattningen att det mest logiska är att lägga ett stärkt
samordningsansvar på RPS i stället för på Vägverket.
Polisens resurser är knappa. Därför är det rimligt att medel för
fordonskontroll på väg fördelas via polisens budget för att man skall få
möjlighet att planera sin verksamhet. Det förhåller sig även så att flygande
kontroller inte kan ske utan polisens medverkan, vilket ger oss ytterligare stöd
för vår uppfattning. Resursbristen är dessutom ännu ett skäl för att rikta in
kontrollen mot kvalitativa mål.