Riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter Banverket göra en
förstudie över Sydostlänken.
2 Inledning
Redan 1995 genomfördes en studie av en järnvägsförbindelse mellan
Södra stambanan och Blekinge kustbana. Den gjordes av Karlshamns
Hamn AB tillsammans med kommunerna Karlshamn, Olofström och
Älmhult. Projektet har kallats Sydostlänken och det finns beskrivet i
Banverkets Systemplan 1997-04-25, Småland och Blekinge.
Sydostlänken innefattar huvudsakligen cirka tolv kilometer ny järnväg
mellan Blekinge kustbana och Olofström. Mellan Olofström och Älmhult
finns redan i dag en modern järnväg som skall elektrifieras enligt gällande
länstransportplan. Det är klarlagt att Sydostlänken är ett mycket lönsamt
samhällsekonomiskt projekt.
3 Befintlig struktur
Sydöstra Sverige och Blekinge har ett antal hamnar med betydande
kapacitet. Den största och hela tiden växande är Karlshamns hamn, som i
dag är Sveriges sjunde största hamn mätt efter årligen hanterat gods. I
regionen finns också hamnar i Karlskrona, Ronneby, Sölvesborg och
Åhus. I dag finns ett formaliserat samarbete mellan hamnarna i
Karlshamn, Sölvesborg och Åhus kallat South East Ports of Sweden.
Hamnarna nås i dag huvudsakligen via lastbil på E 22 eller riksvägarna 29
och 30.
I Älmhult, som ligger vid Södra stambanan, finns en modern
kombiterminal som ägs gemensamt av IKEA, Rail Combi och Älmhults
kommun. Här finns möjlighet till ytterligare expansion.
Trafiken på Blekinge kustbana domineras av persontrafiken med
Kustpilen. Kustbanan får med dagens utformning kapacitetsproblem om man
kraftigt vill utöka godsvolymerna där och samtidigt svara upp mot det
resandebehov som finns.
Den del av Södra stambanan som ligger söder om Älmhult har redan i dag
kapacitetsproblem, speciellt nattetid vad gäller godstrafiken. Sydostlänken
avlastar denna del och minskar investeringsbehovet där.
4 Transportutveckling
Transporter som näringsgren har under en längre tid utvecklats mycket
positivt i Blekinge. Utvecklingen har varit positiv för regionens import-
och exportindustri. Transittrafiken utgör en ökande andel av
godsvolymerna. Hamnarnas kapacitet har kraftigt byggts ut och de
hanterade godsvolymerna har mångfaldigats. Av de prognoser som finns
tillgängliga kan man se att den positiva utvecklingen fortsätter.
Vid intervjuer som gjorts med operatörer och Industriförbundets
järnvägsgrupp ansågs Sydostlänken så viktig att de kommer att driva den
inom ramen för den statliga godstransportdelegationen. Enligt SIKA
förväntas handelsvolymerna över Östersjön minst ha fördubblats år 2015.
Sydöstra Sverige kommer att bli en mycket viktig port för handel med
Polen, Baltikum och Ryssland. Detta gäller inte bara för Sveriges egen handel
utan i hög grad också för Norges och Danmarks handel med dessa länder.
5 Miljöeffekter
Sydostlänken medför miljöförbättringar i flera avseenden genom att gods
förs över från väg till järnväg:
- Minskning av förorenande utsläpp. Blekinge är i akut behov av minskade
utsläpp av CO2 och SO2.
- Mindre olycksrisker. E 22 är en av de mest olycksdrabbade vägarna i
landet.
- Minskade transporter av miljöfarligt avfall. Flera av dagens transportleder
går i omedelbar anslutning till dricksvattentäkter.
- En avlastning av godstrafiken genom Skånes tättbebyggda områden
minskar bullerstörningarna där.
Slutsats: Vill vi bejaka både ökad handel med länderna på andra sidan
Östersjön och samtidigt stå för innehållet i orden långsiktigt hållbar
utveckling är Sydostlänken ett viktigt steg i rätt riktning. Genom att agera
nu kan vi direkt lägga ökningen av trafiken där och slipper på så sätt en
senare ändring av transportstrukturen. Riksdagen bör därför uppdra åt
regeringen att skyndsamt låta Banverket göra en förstudie över
Sydostlänken.