Motion till riksdagen
2000/01:T526
av Stafilidis, Tasso (v)

Europabanan


1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en samlad systemstudie av Europabanan och Götalandsbanan
m.m.
2 Infrastrukturen
Europakorridoren är ett samlat projekt för regional utveckling och tillväxt
i Syd- och Mellansverige baserat på en utbyggnad av Europabanan och
Götalandsbanan. Projektet bygger på att den kommande stomnätsplanen
för järnvägsinvesteringar för perioden 2002-2011 har Europaperspektivet
(Sveriges kontinentförbindelser), som utgångspunkt för en samlad
systemstudie av de båda projekten. När Öresundsbron nu invigts och
arbete pågår med att uppgradera infrastrukturen inom den nordiska
triangeln är det naturligt att gå vidare med att bygga ut kompletterande
stråk och länkar för väl fungerande transporter mellan Sverige och den
europeiska kontinenten. För detta talar såväl person- som godstrafikens
behov av ökad spårkapacitet på det svenska järnvägsnätet.
Sveriges geografiska placering i utkanten av norra Europa nödvändiggör
en hög ambitionsnivå vad gäller nyinvesteringar för att kompensera det
transporthandikapp som de långa transportavstånden till den europeiska
kontinenten medför. Sverige behöver tillförlitliga och effektiva transporter
med hög frekvens och logistisk precision. Idén bakom ett samlat
transportsystem med Europabanan och Götalandsbanan är att förena behovet
av effektiva och väl fungerande transporter mellan Sverige och den
europeiska kontinenten med att på lång sikt få en bättre fungerande dynamisk
region med tillväxt från Mälardalen till Göteborg/Öresund.
Korridoren längs det nya järnvägssystemet omfattar ett stort antal städer
och regioner, vars attraktivitet ytterligare ökar genom att dessa starkare
sammanbinds internt såväl som med Europa. Detta stärker den gemensamma
konkurrenskraften i ett Europa där regionerna ökar i betydelse.
Med Europabanan och Götalandsbanan förverkligas ett framtida
järnvägssystem anslutet till hela det höghastighetsnät som nu byggs på den
europeiska kontinenten. Därmed skapas ett flexibelt, kundanpassat, mer
differentierat och mindre sårbart järnvägsnät i Sverige.
3 Miljö- och transportpolitiska mål
Med en ny Europabana och Götalandsbanan vidgas möjligheterna till
både regional och långväga persontrafik med hög turtäthet och snabb
godstrafik för express- och lättgods samtidigt som den tunga
godstrafikens behov av ökad kapacitet och framkomlighet på de befintliga
stambanorna tillgodoses. Tågsystemet bidrar därmed till att uppnå
nationella miljö- och transportpolitiska mål som antagits av regering och
riksdag. Med det nya järnvägssystemet bidrar även Sverige till att ta
tillvara järnvägens stora potential i ett internationellt miljöanpassat
transportsystem.
4 Systemstudie
Regering och riksdag bör inte missa de stora möjligheter till regional
tillväxt och utveckling i Syd- och Mellansverige som projektet medför.
Korridoren längs det nya järnvägssystemet med Europabanan och
Götalandsbanan omfattar ett stort antal städer och regioner vars
attraktivitet ytterligare ökar genom att dessa starkare sammanbinds med
varandra och med Europa.
Den regionala grupperingen bakom Europabanan/Götalandsbanan   bl.a.
30 svenska kommuner   har genomfört de övergripande studierna av
banutbyggnadernas trafikering, ekonomi, miljöaspekter, regionala
utvecklingseffekter och kapacitetsaspekter utifrån ambitionen att ställa ett
kvalificerat kunskapsunderlag till statsmakternas förfogande.
De studier som framtagits av de regionala intressenterna har inneburit att
ett omfattande kunskapsunderlag har ställts till statsmakternas förfogande för
en fortsatt fördjupad analys. Vi anser att regeringen mot denna bakgrund och
mot bakgrund av Trafikutskottets tidigare ställningstagande, i samband med
antagandet av regeringens riktlinjer för Banverkets arbete med utarbetandet
av Stomnätsplan 2002 2011, bör uppdra åt Banverket att som en del i
stomnätsplanearbetet och i samarbete med de regionala intressenterna
genomföra en samlad systemstudie av projektet. Systemstudien förutsätts ske
utifrån ett brett perspektiv, som även innefattar studier av regionala tillväxt-
och utvecklingseffekter av denna typ av infrastrukturinvesteringar.

Stockholm den 1 oktober 2000
Tasso Stafilidis (v)
Sture Arnesson (v)