1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en samlad systemstudie av Europabanan och Götalandsbanan m.m. 2 Infrastrukturen
Europakorridoren är ett samlat projekt för regional utveckling och tillväxt i Syd- och Mellansverige baserat på en utbyggnad av Europabanan och Götalandsbanan. Projektet bygger på att den kommande stomnätsplanen för järnvägsinvesteringar för perioden 2002-2011 har Europaperspektivet (Sveriges kontinentförbindelser), som utgångspunkt för en samlad systemstudie av de båda projekten. När Öresundsbron nu invigts och arbete pågår med att uppgradera infrastrukturen inom den nordiska triangeln är det naturligt att gå vidare med att bygga ut kompletterande stråk och länkar för väl fungerande transporter mellan Sverige och den europeiska kontinenten. För detta talar såväl person- som godstrafikens behov av ökad spårkapacitet på det svenska järnvägsnätet.
Sveriges geografiska placering i utkanten av norra Europa nödvändiggör en hög ambitionsnivå vad gäller nyinvesteringar för att kompensera det transporthandikapp som de långa transportavstånden till den europeiska kontinenten medför. Sverige behöver tillförlitliga och effektiva transporter med hög frekvens och logistisk precision. Idén bakom ett samlat transportsystem med Europabanan och Götalandsbanan är att förena behovet av effektiva och väl fungerande transporter mellan Sverige och den europeiska kontinenten med att på lång sikt få en bättre fungerande dynamisk region med tillväxt från Mälardalen till Göteborg/Öresund.
Korridoren längs det nya järnvägssystemet omfattar ett stort antal städer och regioner, vars attraktivitet ytterligare ökar genom att dessa starkare sammanbinds internt såväl som med Europa. Detta stärker den gemensamma konkurrenskraften i ett Europa där regionerna ökar i betydelse.
Med Europabanan och Götalandsbanan förverkligas ett framtida järnvägssystem anslutet till hela det höghastighetsnät som nu byggs på den europeiska kontinenten. Därmed skapas ett flexibelt, kundanpassat, mer differentierat och mindre sårbart järnvägsnät i Sverige.
3 Miljö- och transportpolitiska mål
Med en ny Europabana och Götalandsbanan vidgas möjligheterna till både regional och långväga persontrafik med hög turtäthet och snabb godstrafik för express- och lättgods samtidigt som den tunga godstrafikens behov av ökad kapacitet och framkomlighet på de befintliga stambanorna tillgodoses. Tågsystemet bidrar därmed till att uppnå nationella miljö- och transportpolitiska mål som antagits av regering och riksdag. Med det nya järnvägssystemet bidrar även Sverige till att ta tillvara järnvägens stora potential i ett internationellt miljöanpassat transportsystem.
4 Systemstudie
Regering och riksdag bör inte missa de stora möjligheter till regional tillväxt och utveckling i Syd- och Mellansverige som projektet medför. Korridoren längs det nya järnvägssystemet med Europabanan och Götalandsbanan omfattar ett stort antal städer och regioner vars attraktivitet ytterligare ökar genom att dessa starkare sammanbinds med varandra och med Europa.
Den regionala grupperingen bakom Europabanan/Götalandsbanan bl.a. 30 svenska kommuner har genomfört de övergripande studierna av banutbyggnadernas trafikering, ekonomi, miljöaspekter, regionala utvecklingseffekter och kapacitetsaspekter utifrån ambitionen att ställa ett kvalificerat kunskapsunderlag till statsmakternas förfogande.
De studier som framtagits av de regionala intressenterna har inneburit att ett omfattande kunskapsunderlag har ställts till statsmakternas förfogande för en fortsatt fördjupad analys. Vi anser att regeringen mot denna bakgrund och mot bakgrund av Trafikutskottets tidigare ställningstagande, i samband med antagandet av regeringens riktlinjer för Banverkets arbete med utarbetandet av Stomnätsplan 2002 2011, bör uppdra åt Banverket att som en del i stomnätsplanearbetet och i samarbete med de regionala intressenterna genomföra en samlad systemstudie av projektet. Systemstudien förutsätts ske utifrån ett brett perspektiv, som även innefattar studier av regionala tillväxt- och utvecklingseffekter av denna typ av infrastrukturinvesteringar.
Stockholm den 1 oktober 2000
Tasso Stafilidis (v)
Sture Arnesson (v)