1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en snar elektrifiering av järnvägssträckan Ystad-Tomelilla-
Simrishamn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att åter ta i bruk järnvägssträckan Simrishamn-Gärsnäs-
Kristianstad.
Motivering
Västra Skåne riskerar att bli överhettat genom expansionen i Malmö-
Lund-området. Arbetskraft dras till regionen, hus- och markpriser stiger
medan Sydöstra Skåne, i synnerhet Simrishamns och Tomelillas
kommuner, riskerar att komma i bakvatten. Sydöstra Skåne, Österlen, har
varit eftersatt en längre tid, med mindre industriell expansion och med
lägre utbildningsnivå jämfört med andra delar av Skåne. Ett problem har
länge varit de kollektiva kommunikationerna till och från Simrishamn,
som bara till dels är lösta genom busstrafik mellan Lund och Simrishamn.
Järnvägen mellan Ystad och Simrishamn blev eftersatt när sträckan
Malmö-Ystad elektrifierades, och behöver idag moderniseras. Enligt
Banverkets rapport och systemplan klarar sträckan Ystad-Tomelilla
järnvägstrafik i 160 km/tim. Hastigheten mellan Tomelilla och
Simrishamn kan inte överskrida 120 km/tim enligt bedömningarna.
Därför måste planeringen inriktas på att höja standarden även för
bandelen Tomelilla-Simrishamn till samma nivå och högre hastighet, 160
km/tim. Banverkets samhällsekonomiska kalkyl visar att en elektrifiering
och upprustning av sträckan Ystad-Tomelilla-Simrishamn är mycket
lönsam. Det måste ske en kraftig utbyggnad och modernisering av
järnvägstrafiken i Sydöstra Skåne för att ge den regionen någon rättvisa i
jämförelse med Västra Skåne. Järnvägen Simrishamn-Tomelilla-Ystad
bör alltså snarast, såsom beslutats, moderniseras och elektrifieras. Den
gamla järnvägssträckan Simrishamn-Gärsnäs-Kristianstad ligger i träda
men med banvallen intakt. Alla berörda kommuner längs banan anser att
den åter bör tas i drift, med anläggning av modern bana. Det skulle
innebära många regionalpolitiska och infrastrukturella vinster, bland
annat att flaskhalsar för järnvägstrafiken över de sydskånska hamnarna
mot kontinenten kan undvikas. Finansieringen bör lämpligen kunna ske
genom en omfördelning av anslaget av statliga medel, tillsammans med
medel från berörda kommuner, i lika delar.