1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av fortsatt statligt stöd för hela Bohusbanan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av nyupptagna försök med "rullande landsväg" på
sträckningen Strömstad-Trelleborg.
3. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten till en gemensam
anläggning för biltull/godsomlastning i norra Bohuslän.
4. Riksdagen begär att regeringen utreder en utbyggnad av Bohusbanan till
Östfoldsbanen i Norge.
En viktig länk i Bohuslän
Bohusbanan är 181 km och går mellan Göteborg och Strömstad. Den
trafikeras med 8 dubbelturer mellan Göteborg och Uddevalla och 4 av
dem fortsätter till Strömstad. Förutom den lokala och regionala
betydelsen av banan är den också interregionalt kopplad till den nationella
järnvägsnätet i Uddevalla och Göteborg. I tätorterna utmed banan bor ca
560 000 människor. Statistiken visar 470 000 påstigande söder om
Uddevalla och 290 000 norr om. Under sommarsäsongen är den särskilt
viktig för turism och långväga resor. Den norra sträckningen går delvis i
EU:s mål 2 stödområde.
Effekterna av trafikreformen
Med trafikreformen 1988 övertog landsting och kommuner ansvaret från
staten för banor med övervägande regional trafik, s.k. länsbanor. Fram till
år 2000 fick de flesta av dessa ett statligt övergångsstöd. Tyvärr visade sig
länshuvudmännen, även efter millennieskiftet, vara i behov av stöd för att
kunna fortsätta bedriva verksamheten. Den nya myndigheten Rikstrafiken
fick då i uppdrag att utreda hur ett sådant stöd för olönsamma banor
skulle se ut.
Konsultutredningar
Rikstrafiken anlitade två konsultfirmor, VBB VIAK och Infraplan, som
båda lade fram sina rapporter i slutet av sommaren 2000. Den
förstnämnda konsulten delar in banorna i tre grupper: banor med statligt
ansvar, banor med delat ansvar och banor med länshuvudmäns ansvar. I
den indelningen hamnar sträckan Uddevalla-Strömstad i grupp 3, men
anses ändå som samhällsekonomiskt lönsam. Infraplan sätter istället upp
ett antal kriterier, bl.a. miljöhänsyn, och poängsätter dessa. På så sätt
skapas en prioriteringslista, helt skild från VIAK:s gruppindelning. Här
betecknas Bohusbanan som en enhet och placeras på 13:e plats av 63
möjliga. Vid högre rangordning föreslås att staten täcker hela
underskottet, medan lågt rankade bör ha regional medfinansiering.
Med tanke på helheten och att Bohusbanan betraktas och utnyttjas för hela
sin sträckning, anser vi att Rikstrafiken bör använda Infraplans
bedömningsgrunder.
Miljöansvar kräver satsning på järnvägen
Om tågen norr om Uddevalla helt ersätts med buss kommer E6:an att
ytterligare belastas och utsläppen av kväve- och koldioxider att öka.
Beräkningar finns på att kväveutsläppen i Bohuslän måste minska med
90% för att naturen skall återhämta sig från den kvävechock, som hotar
såväl skogen som kusthavet. Miljön har alltså redan fått ta emot mycket
mer än den tål, och skall vi ta ansvar för ett långsiktigt hållbart samhälle,
krävs inte bara upprätthållande av järnvägstrafiken utan också utbyggnad
av den.
Gods på järnvägen i stället för på vägen
Långtradartrafiken på E6:an har ökat mycket kraftigt. Många tunga
godstransporter passerar genom Bohuslän mellan Norge och kontinenten.
Det halvårslånga försöket för några år sedan att lasta godset på järnvägen
mellan Strömstad och Trelleborg avbröts för tidigt och fick aldrig chansen
att visa fördelarna. Försöket måste återupptas, nu med modern
omlastningsteknik, för att sedan kunna permanentas med speciella
terminaler och ramper. Den pågående utbyggnaden av E6:an till motorväg
kommer att innebära ytterligare trafik, framför allt tung godstrafik. Med
tanke på våra internationella åtaganden och vår skyldighet att gå före i
miljöfrågor där vi kan - inte minst med tanke på den lokala och regionala
miljösituationen i Bohuslän - måste nya satsningar göras på att få
järnvägen konkurrenskraftig både vad gäller gods- och persontrafik.
En kombinerad vägtull- och
omlastningsstation
Vägverket har fått i uppdrag att utreda placering och utformning av
vägtull på E6. En sådan anläggning för vägtull skulle kunna kombineras
med anordningar för omlastning mellan lastbil och tåg. Här finns
samordningsvinster att göra. Förslaget bör utredas av Banverket i
samarbete med Vägverket.
Bohusbanan i framtiden
Ett långsiktigt hållbart samhälle kräver ytterligare satsningar på
järnvägen. Därför bör det nu också utredas en utbyggnad av Bohusbanan
mellan Skee och Halden i Norge (25km) och på så sätt möjligheten att
binda samman Bohusbanan med den norska Östfoldbanen. Den här idén
har flera gånger tidigare slängts i papperskorgen, men verkligheten hinner
upp oss, och skall vi på allvar försöka vända trenden vad gäller de
ständigt ökade utsläppen, måste järnvägens fördelar ständigt vägas om.
Det har gått ett århundrade sedan man först planerade Bohusbanans
ihopkoppling med den norska järnvägen. Det är dags att ur vårt moderna
perspektiv göra en ny långsiktig värdering.