1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till separat utredning
av statligt engagemang i Adtranz snabbtågsfabrikation i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till utredning av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av en flyttning av södra stambanan
i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motivet för mina förslag
För närvarande hårdlanseras projektet Europakorridoren. För en kostnad
av 36 miljarder kronor, varav staten förutsätts garantera 80 % vill Adtranz
få hjälp att bli konkurrenskraftigt på höghastighetståg och Jönköping-
Helsingborg få södra stambanan flyttad åt sitt håll.
Det handlar om två helt separata projekt där man hoppas uppnå
synergieffekter för båda intressentgrupperna.
Adtranz har mycket stora svårigheter att sälja X 2000 internationellt, i
konkurrens med Fiat. Man är i behov av att få fram ett nytt och snabbare
koncept och lanserar därför ett FIM-projekt (First In Market) i form av en
statlig "teknikupphandling" av person- och godståg för hastigheter om 450
km/tim.
Rimligheten i att ett antal kommuner försöker driva fram statlig
inblandning i ett sådant FIM-projekt kan starkt ifrågasättas.
Jönköping, Gnosjö och Helsingborg vill flytta södra stambanan till sina
egna stationer. Detta skulle leda till en utarmning för hela sydöstra Sverige:
Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad skulle hamna i direkt "bakvatten",
och regionalpolitiska problem skulle genast uppstå.
Större delen av Skåne - utom ett litet hörn i nordväst - skulle få en
markerad ställning som sovort till Köpenhamn om man skulle tvingas ta
lokaltåg till Hovedbanegården för att nå Stockholmståget.
De fem milen längs Öresund skulle köras på dansk sida och ge intäkter till
DSB i stället för till SJ.
Rimligheten i att Adtranz engagerar sig i en rent politisk planeringsfråga
kan starkt ifrågasättas.
Därför bör Europakorridorprojektet delas upp i sina mycket disparata
delar. Adtranz, FIM-projekt och stambaneflyttningen bör utredas var för sig.