Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om undantag från tjugoettårsgränsen i körkortslagen.
Motivering
Det råder stor brist på bussförare. Under de närmaste fem åren behöver
Sveriges bussföretag rekrytera ca 2 500 förare om året. De mycket stora
rekryteringsbehoven beror bl.a. på stora pensionsavgångar och den
rådande högkonjunkturen som gör det svårt att behålla och locka till sig
nya förare. Därför har det i annat sammanhang framförts förslag om att
det bör införas ett treårigt specialutformat gymnasieprogram för
persontransporter med utbildning av bl.a. bussförare.
Enligt körkortslagen krävs det att den som skall erhålla behörighet D, dvs.
busskörkort, måste ha fyllt 21 år. Det kommer med andra ord att uppstå ett
glapp mellan den föreslagna gymnasieutbildningen och arbetslivet.
Konsekvensen kommer att bli att många ungdomar lämnar bussföraryrket och
söker sig till andra branscher efter avslutad utbildning. Den som väljer att
exempelvis köra lastbil eller långtradare får göra det redan från och med 18-
årsdagen.
För att detta glapp inte ska uppstå bör ett undantag införas i körkortslagen
angående 21-årsgränsen för de elever som genomgått och blivit godkända på
detta gymnasieprogram. Ett sådant undantag bör kunna ges med stöd av
körkortslagen.
Genom detta undantag kommer branschen att få möjlighet att rekrytera
ungdomar direkt från gymnasieskolan för att klara av sina stora
rekryteringsbehov. Statusen att vara bussförare kommer att öka och
bussföraryrket bli mer attraktivt, vilket i förlängningen skulle leda till
bättre
och högre service till resenärerna.
Det har i olika sammanhang framförts synpunkter som gör gällande att 18-
och 19-åringar av trafiksäkerhetsskäl inte skulle vara mogna att köra tung
trafik. Såväl en utländsk studie som en studie av elever som tagit
lastbilskörkort inom ramen för gymnasieskolans fordonsprogram visar att
unga yrkesförare som genomgått en yrkesförarutbildning inom
gymnasieskolan inte medför någon förhöjd olycksrisk.