Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kostnader för körkortsutbildningen.
Motivering
Andelen körkortsinnehavare bland 18-åringarna i Sverige minskar. För tio
år sedan hade lite drygt hälften av 18-åringarna körkort. 1999 hade
körkortsinnehavet sjunkit till en tredjedel. Utvecklingen är likartad bland
19-åringarna.
Att inneha körkort kan många gånger betraktas som en fördel. Många
arbeten är förenade med resor i tjänsten. Råkar man dessutom bo på annan
plats än arbetsorten är tillgång till körkort och bil inte sällan en
nödvändighet.
Även i det fall allmänna kommunikationer är väl utbyggda kan bilen behövas
t.ex. för att ta sig in till järnvägsstationen på centralorten. För många
ungdomar i glest befolkade delar av landet där kollektivtrafiken är sämre
utbyggd torde tillgången till körkort vara mer eller mindre nödvändig för ett
rikt socialt liv.
Därutöver medför körkortsinnehavet en oerhörd frihet. Med körkortet i
handen kan man sätta sig i en bil och köra i princip vart som helst. Bilen är
ett
utmärkt transportmedel för att ta sig till släkt och vänner. Bilen är ett
utmärkt
verktyg för att stilla upptäckarglädje och möta nya platser.
Körkortsutbildningen är ett av de få områden i samhället som ännu inte är
generellt inordnat i ett offentligt utbildningssystem med gemensamt
finansieringsansvar. Sannolikt är kostnaderna för körkortsutbildningen en av
de viktigare förklaringarna till den lägre andelen körkortsinnehav bland
dagens unga. Mellan 8.000 och 12.000 kronor får man räkna med att en
körkortsutbildning kostar. Med förändringarna i utbildningssystemet som
redovisades för regeringen under 1999 beräknas kostnaderna att öka med
ytterligare ett par tusen kronor.
De flesta som skaffar körkort saknar egen inkomst. Vanligt är därför att
föräldrar får bekosta körkortsutbildningen. Arbetslösa och inkomsttagare med
låg lön har svårt att betala sina ungdomars körkort. Den dyra
körkortsutbildningen kan få till följd att vissa ungdomar får ett sämre
utgångsläge på arbetsmarknaden. Tillgången till körkort och därmed bilens
frihet blir ojämlik. Körkortstillgången blir en klassfråga. Detta måste
undvikas. Ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv är det därför angeläget att
alla bereds möjlighet att kunna tillgodogöra sig körkortsutbildning utan allt
för höga kostnader. De arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl som
redovisats ovan förstärker detta behov.
Idag ägnas stor kraft åt trafiksäkerhet och krav på att förarutbildningen ger
kunskaper och insikter som bidrar till att minska trafikolyckorna. Detta är
naturligtvis angeläget. Tyvärr ägnas mindre omtanke åt åtgärder för att sänka
kostnaderna för dem som genomgår körkortsutbildning.
Insatser bör riktas på att utveckla pedagogik, metoder, utrustning m.m.
som möjliggör sänkta kostnader på körkortsutbildningen utan att för den skull
kraven på utbildningen sänks. En utredning bör genomföras i detta syfte.