1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning om vad som händer när äldre mister körkortet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utveckling av metoder för att identifiera äldre bilförare i
riskzonen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om information i samband med förnyelse av körkort till äldre.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen
om körkort med begränsad behörighet i enlighet med vad som anförs i
motionen.
Inledning
Drygt en miljon körkortsinnehavare har uppnått åldern 65 år
eller äldre. För många av dessa är bilen ett nödvändigt
kommunikationsmedel på grund av brister i de allmänna
kommunikationerna och att de är så friska att de inte kan
komma i åtnjutande av färdtjänst. Affärer, banker, postkontor
läggs nu ner i betydande omfattning med påföljd att
avstånden för den enskilde från hemmet till handel och olika
serviceinrättningar blivit så långa att motorburen transport är
nödvändig.
Körkortet har för många blivit en så självklar del av "ett normalt liv" att
många ser körkortsinnehavet som en mänsklig rättighet eller "egendom". Att
fråntas korkortet kan därför bli ett mycket stort slag för den enskilde. Vi vet
mycket litet om vilka konsekvenser som uppstår när äldre inte längre kan köra
bil. Hur ändras aktivitetsnivån? Övergår de äldre från att vara bilist till att
vara cyklist, vilket innebär en än större risk att bli dödad. Detta borde bli
föremål för forskning.
Vad vet vi om äldre
bilförares olycksfallsrisk
Av tillgänglig statistik framgår att de senaste 40 åren
inneburit en stadig ökning av andelen dödade äldre
personbilsförare. Gruppen 65+ utgör en femtedel av alla
körkortsinnehavare och en tredje del av alla dödade bilförare.
I vilken utsträckning de varit vållande till trafikolyckan
framgår inte av statistiken.
Den mest typiska "äldre bilförarolyckan" är korsningsolycka, vänstersväng
in på korsande väg och att man missat väjnings- eller stopplikt. Påkörning
bakifrån och att man befinner sig på fel körbana är andra orsaker.
Bakom olyckorna ligger nedsatt högre hjärnfunktion och hälsoproblem
som hjärt-kärlsjukdom, epilepsi, diabetes, vakenhetsstörningar och
alkoholberoende. Ett särskilt problem är att en rad läkemedel påverkar
körförmågan och därmed trafiksäkerheten. De flesta äldre bilförare anpassar
dock bilkörandet efter sin förmåga och kör försiktigt och trafiksäkert.
Körkortet
Körkortsinnehavet i Sverige är idag i princip livslångt. Utbyte
sker vart 10:e år utan någon prövning av lämpligheten,
varken medicinskt eller i övrigt. Om en läkare finner att en
patient på grund av sjukdom är olämplig som bilförare skall
detta anmälas till länsstyrelsen om inte läkaren kan försäkra
sig om att körkortsinnehavaren kommer att avstå från att köra
körkortspliktigt fordon.
Olika länder har infört olika system för att minska de äldre bilförarnas
risker. Hälsokontroller har prövats men inte visat sig vara effektiva.
Omprövning av lämpligheten med hjälp av förnyade förarprov eller teoriprov
bedöms som orealistiskt. Användning av simulatorer är inte heller ett
realistiskt alternativ på grund av svårigheterna med validering.
Huvudinriktningen bör därför vara att identifiera delgrupper av äldre förare
med förhöjd olycksrisk och därefter göra en medicinsk värdering av deras
körförmåga. Tillvägagångssätt behöver utvecklas för att göra sådan
identifiering på ett kostnadseffektivt sätt.
En annan tänkbar åtgärd som bör prövas är att, i samband med förnyelse
av körkort för dem som fyllt 65 år eller mer, skicka ut information om vad
som kan påverka körförmågan bland äldre. En tredje åtgärd som bör vidtas är
att vid konstruktion av motorfordon ta hänsyn till faktorer som påverkar
äldres körförmåga och kompensera för dessa försämringar.
Kontrollfunktioner bör t.ex. utformas på ett tydligt och enkelt sätt så att de
inte distraherar föraren.
Ett speciellt problem är vad som händer den som förlorat sitt körkort av
hälsoskäl. Vederbörande kan ansöka hos Vägverket om ett nytt körkort med
begränsad behörighet. Detta kan dock ske först då det gamla körkortet
återkallats, vilket kan orsaka onödiga problem under väntetiden, speciellt om
kollektivtrafiken fungerar dåligt. Om en läkare vet att det blir nödvändigt att
begära återkallande av körkort för en patient, borde det vara möjligt att
informera patienten på ett tidigt stadium, så att denne omgående kan söka ett
körkort med begränsad behörighet, t.ex. endast för körning i dagsljus. Ett
sådant körkort skulle då kunna utfärdas samtidigt som det gamla upphör att
gälla.
För att en dylik förenkling skall vara möjlig krävs en sådan ändring i
körkortslagen (10 kap 2 §) att personer som av hälsoskäl förlorar sitt körkort
kan erhålla ett nytt med begränsad behörighet samtidigt som det gamla
körkortet dras in.