Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att omgående besluta om byggstart för en ny E 4:a med
motorvägsstandard mellan Mehedeby och Uppsala.
Motivering
Kommunikationerna till och från Gävle är av avgörande
betydelse för utvecklingen av Gävle och Gävleborgs län.
Under framför allt 1970- och 80-talen skedde en stor
utveckling på vägsidan, vilket var bra för utvecklingen men
inte tillräckligt. Nu måste något göras snabbt med E4-
sträckningen mellan Mehedeby och Uppsala. I maj månad
2000 beslutade regeringen om dragningen av E4:an, men
ännu har inget besked kommit om byggstart.
E4 Motortrafikled Gävle-Dalälven från oktober 1977
E4 Motorväg Gävle-Dalälven från oktober 1995
E4 Motortrafikled Gävle-Axmartavlan från oktober 1987
Rv 80 Gävle-Ytterhärde (Valbo), fyrfält från slutet av 1950-
talet
Rv 80 Gävle-Ytterhärde motorväg från juni 1984
Rv 80 Ytterhärde-Sandviken motorväg från november 1968
Under dåvarande kommunikationsminister Mats Odells (kd)
tid i regeringen byggdes snabbt och effektivt den i dag
moderna och trafiksäkra motorvägen mellan Gävle och
Mehedeby, men söder om Dalälven förvandlas den annars så
fina vägen till ett elände. E4:an från Mehedeby söderut förbi
Uppsala är oacceptabel. Där finns 11 sträckor med en
sammanlagd längd av 25 km där farten är begränsad till 50
eller 70 km/tim. Alla trafikanter tvingas till ständiga
fartändringar, vilket är negativt för både miljö och
trafiksäkerhet. Den dåliga trafiksäkerhets- och vägstandarden
på denna del av E4:an upplevs av alla trafikanter som den
kanske värsta flaskhalsen på hela E4:an i Sverige.
Sedan 1960-talet har frågan stötts och blötts i olika politiska organ och i
den allmänna debatten och näringslivet i Gävle och Gävleborg har
tillsammans skrivit otaliga brev till regeringen och Vägverket men utan
resultat. Redan för över 30 år sedan var planerna på en ny E4 mellan Uppsala
och Läby långt gångna. I början av 1990-talet studerades åtta olika
vägsträckningar och Vägverket fattade beslut om att förlägga en ny E4 i ett
västligt läge öster om Uppsala och väster om Tierp. Valet av sträckning
bedömdes bland annat ge den bästa trafikavlastningen i Uppsala samt den
bästa samhällsekonomiska lönsamheten.
Därefter hamnade frågan på regeringens bord i så kallat vänteläge. Inget
hände. I september 1999 beställde Björn Rosengren fler utredningar,
eftersom det enligt honom behövdes ytterligare underlag för att regeringen
ska kunna göra en riktig intresseavvägning. Regeringens hantering av frågan
innebär en stor risk för att detta för hela landet angelägna vägprojekt försenas
ytterligare. Regeringen har sagt sitt ja till vägdragningen, så varför förhala
byggstarten ytterligare? Om regeringen fastställer arbetsplanen i år kan vägen,
enligt Vägverket, börja byggas tidigast 2003/2004.
Efter det att frågan diskuterats, utretts och analyserats under trettio år kan
man undra om det finns något i sak att tillföra beslutsunderlaget. Medan vi
gävleborgare med flera väntar på ett nytt beslut fortsätter Uppland, och då i
synnerhet Uppsala, att stoppa upp för genomfartstrafiken med trafikljus och
dålig standard, vilket medför negativa konsekvenser ur såväl
trafiksäkerhetsmässig, planeringsmässig, näringspolitisk som miljömässig
synvinkel.
Nuvarande E4 genom Uppsala län är en högt olycksbelastad sträcka. Detta
beror bland annat på vägavsnittets höga trafikbelastning och på att vägen går
igenom flera tätorter. En ny E4 med motorvägsstandard skulle innebära
mycket positiva effekter för trafiksäkerheten, bland annat på grund av den
betydande avlastning av den nuvarande vägen som erhålls. Dessutom visar
utförda undersökningar att olycksrisken är ungefär hälften så stor på en
motorväg som på en 13-metersväg med normala siktförhållanden.
Övervägande delen av nuvarande E4 har 13 meters vägbredd med begränsade
siktförhållanden. Enligt Vägverket skulle antalet olyckor mellan till exempel
Uppsala och Mehedeby minska med ca 80 per år vid en utbyggnad av ny E4.
Den del av E4 som går genom Uppsala drabbas så gott som dagligen av
incidenter av mer eller mindre allvarligt slag, vilket leder till skador och
trafikstockningar.
Utifrån dessa trafiksäkerhetsmässiga aspekter är det mycket olyckligt att
regeringen ännu inte fattat beslut om byggstart för nya E 4:an genom
Uppland. Vi kristdemokrater anser att det nu krävs beslut i denna
långbänksfråga. Planering behövs men utan beslut händer inget! När
Socialdemokraterna var i opposition 1991-1994 reserverade de sig mot
regeringens förslag till vägbyggen och lovade att lägga 168 miljarder istället
med motorväg ända till Sundsvall. I en motion undertecknad av bland andra
Ulrica Messing, 1992/93:T71, hade man till och med finansieringen klar, med
lån från riksgälden istället för anslag. Var är den beslutsamheten idag? Nu är
det dags att den socialdemokratiska regeringen tar sitt ekonomiska ansvar så
att E4:an snabbt kan byggas. För att i framtiden säkra den lokala
arbetsmarknadens utvidgning behövs en acceptabel E4:a mellan Gävle och
Mälardalen. Eller ska frågan utredas i ytterligare 30 år?