Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen måste beakta det finmaskiga vägnätets behov
när den fördelar medel till vägunderhåll i hela riket.
Motivering
Varje vår i samband med tjällossningen drabbas
Västerbottens vägnät av så svåra skador att många vägar
måste stängas av för tung trafik. Konsekvensen av
tjälskadorna blir att vägarna inte bär för timmertransporter till
skogsin-
dustrier, massafabriker och sågverk vid kusten, med
kostnader för skogsindustrin på nära 100 miljoner kronor.
Transporten av timmer till skogsindustrier, massafabriker och sågverk
måste säkerställas även under tider när tjälen går ur marken.
Landshövdingarna i de sex nordligaste länen har påpekat att situationen för
väg- och järnvägsnätet i norra Sverige är synnerligen allvarlig. Det kommer
att behövas totalt 24 miljarder kronor under sex års tid för att vägarna ska nå
upp till en acceptabel nivå, likvärdig övriga riket. Bara tjällossningen medför
att 400 mil väg i norra Sverige måste åtgärdas om de stora stråken ska kunna
hållas tjälfria och övriga vägar "endast" ha begränsad framkomlighet tre fyra
veckor per år.
När näringsministern svarade på min fråga 1999/2000:150 angående vilka
åtgärder han avser vidta för att säkerställa timmertransporterna även under
den tid på året då tjällossningen pågår, meddelade han att regeringen är väl
medveten om problemet. Detta till trots har regeringen endast anslagit 900
miljoner kronor i årets budget till vägunderhåll i hela riket.
Regeringen måste när den fördelar medel till vägunderhåll i hela riket
beakta det finmaskiga vägnätets behov utifrån motionens intentioner.