1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbyggnaden av E 22.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alternativ finansiering av utbyggnaden av E 22 till motorväg,
resterande delar sträckan från Trelleborg/Malmö ända till Kalmar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om framtagande av en transportstrategi.
Bygg ut E 22 nu
Nya tider kräver nya perspektiv. Den framtida utvecklingen i
Öresundsregionen, Baltikum och östra Europa skapar nya
flöden av trafik och handel runt Östersjön. Sydöstra Sverige
och E 22 kan få en nyckelroll. För att ta vara på
möjligheterna behövs en prioriterad satsning på
infrastrukturen.
Samarbete och samsyn
Regioner och kommuner längs E 22 (region Skåne,
länsstyrelse och kommunförbund i Blekinge,
Regionförbundet i Kalmar län och ÖstSam, Östergötlands
län) har tillsammans med Sydsvenska Industri- och
Handelskammaren och Östsvenska Handelskammaren bildat
ett partnerskap för E 22. Syftet är att åstadkomma
upprustning av E 22 betydligt tidigare än nuvarande planer
medger.
Det råder enighet att E 22, som sträcker sig från Trelleborg/Malmö i söder,
vidare genom Skåne, Blekinge, Kalmar län och norrut till Norrköping skall
byggas ut till fyrfältsväg med110 km/h standard. Vi vill med denna motion
göra regeringen uppmärksam på att det i dag finns en mycket enad
uppfattning om vikten att bygga ut E 22.
En av Europas mest
intressanta tillväxtzoner
Sydöstra Sverige ligger i direkt anslutning till två av Europas
mest intressanta ekonomiska tillväxtregioner -
Öresundsregionen och Östersjön. Genom att dra nytta av
utvecklingen inom dessa tillväxtzoner kan vi skapa en positiv
utveckling, både inom sydostregionen och i Sverige som
helhet.
Det handlar bl.a. om att skapa naturliga kanaler för varor, tjänster och
kunskap som återkopplar den ekonomiska utvecklingen också till sydöstra
Sverige. Detta förutsätter goda förbindelser mellan orterna i regionen och
tillväxtzonernas större städer.
Hög olycksfrekvens längs E
22
E 22 hör till landets mest olycksdrabbade vägar. Samtliga
olyckor kan inte byggas bort, men man kan konstatera att på
fyrfiliga vägar med mitträcke inträffar så gott som inga
allvarliga olyckor. I dag har E 22 långa sträckor med dålig
sikt och begränsad vägbredd. Det förekommer åtskilliga
sträckor med hastighetsbegränsning. Det finns t.o.m. sträckor
med hastigheten nedsatt till 30 km/h och trafikljus.
Sveriges största
turistområde
I anslutning till E 22 ligger några av landets mest välbesökta
turistmål. Hanöbukten och Österlen, Blekinge och dess
skärgård, örlogsstaden Karlskrona, Glasriket-Kalmar-Öland,
Astrid Lindgrens Småland och Gryts och S:t Annas skärgård
är alla områden med mycket hög kvalitet. Besöksnäringen
inom dessa områden ger årligen en ekonomisk injektion på
flera miljarder kronor.
Den fasta förbindelsen över Öresund gör sydöstra Sverige mer
lättillgängligt för danskar och tyskar. Integrationen inom EU och en ökad
ekonomisk tillväxt i östra Europa kommer också att öka bilturismen. Även
färjetrafiken från och till sydöstra Sverige förutspås få en ökad betydelse för
näringslivet och besöksnäringen. En fortsatt god utveckling av regionen
förutsätter en god tillgänglighet och standard på vägnätet.
Viktig transportled
Väg E 22 är en strategisk transportled som löper genom södra
Sverige. Standarden på vägen motsvarar inte de krav på bra
kommunikationer som finns i ett modernt samhälle för person
och godstransporter. Det gäller oavsett person- eller
godstransporter. Risken finns att de gynnsamma
förutsättningar som finns i Sydsverige, Öresundsregionen och
södra Östersjöområdet går förlorade om inte E 22 byggs ut.
Föråldrad syn på
finansieringen
Kommande period av infrastrukturinvesteringar bygger på en
föråldrad syn på finansieringen av väg- och järnvägsnäten.
Ett grundläggande problem är att staten behandlar
investeringar på samma sätt som transfereringar. Detta
innebär att investeringarna enbart framstår som kostnader,
trots att de genererar intäkter och besparingar för samhället i
form av t.ex. ökad säkerhet och tidsvinster.
SIKA-rapport
I detta sammanhang finns det anledning att kort peka på att
den strategiska analys som Statens institution för
kommunikationsanalys (SIKA) gjort inför propositionen om
inriktningen av åtgärder i transportstrukturen åren 2002-
2011. Rapporten tyder på att det fortfarande finns en mycket
dålig insikt på nationell nivå om den stora förändring som nu
pågår i Östersjöområdet och hur denna möjlighet till
internationell, nationell och regional utveckling och tillväxt
ska tas tillvara.
När man tar del av utredningen så får man en känsla av att utvecklingen i
Östeuropa/Centraleuropa inte skulle ha så stor betydelse för transportpolitiken
i Sverige. En av SIKA:s slutsatser är att utvecklingen i Östeuropa betyder lite
för Sveriges infrastrukturplanering. En sådan slutsats rimmar dåligt med
andra beslut som regering och riksdag har fattat.
Redan i regeringsdeklarationen från 1997 ger regeringen uttryck för detta:
"Sverige skall gå i spetsen för att förverkliga visionen om Östersjön som en
framtidsregion. Insatser skall göras för att förbättra energiförsörjningen,
stärka miljösamarbetet, sammanlänka infrastrukturen, riva handelshinder....".
Det finns således mycket starka skäl som talar för att denna fråga borde
behandlats utförligt i den strategiska analysen.
Som exempel på att SIKA:s prognoser inte lever upp till den kvalitet som
är rimlig att ställa kan nämnas följande. I SIKA:s planeringsanalys, förutsätts
en negativ sysselsättningstillväxt fram till 2010, i en av Sveriges starkaste
tillväxtregioner (Blekinge). Detta leder i förlängningen till fel prognos för
den
framtida trafikutvecklingen och felaktiga slutsatser när det gäller
samhällsekonomiska bedömningar m.m. för de enskilda projekten. Detta ger
utomordentligt dålig trovärdighet för den nationella infrastrukturplaneringen i
Sverige.
Transportstrategi för
Östersjöintegrationen
Hur vill vi påverka inriktningen? Ta fram en tydlig
transportstrategi för Sverige som visar hur den pågående
Östersjöintegrationen ska stödjas genom förbättrad
infrastruktur. I detta sammanhang måste också
Öresundsbrons effekter på transportsystemen vägas in. Detta
är inte enbart en regional fråga som har framhållits i vissa
sammanhang. Hur de internationella transportnätverken ska
knytas ihop på ett optimalt sätt och hur hållbara
transportsystem ska kunna utvecklas i det internationella
perspektivet är i högsta grad en nationell och internationell
fråga.
Alternativ finansiering
Alternativ finansiering i form av PPP-projekt framstår som
ett bra alternativ inte minst ur samhällsekonomiskt
perspektiv. Investeringarna skall genomföras för att de är
lönsamma och inte skjutas på framtiden p.g.a. bristande
likviditet.
Principen ökar dessutom chanserna att nå etappmålen i fråga om
trafiksäkerhet samtidigt som tillgängligheten ökar tack vare att viktiga
investeringar tidigareläggs. Regeringen har i sin budgetproposition aviserat
att alternativ finansiering skall prövas.
Det finns en bred enighet mellan politiker och näringsliv i södra och
sydöstra Sverige om att utbyggnaden av E 22 till motorväg, resterande delar
av sträckan från Trelleborg/Malmö ända till Kalmar, är mycket angelägen och
bör genomföras inom en tioårsperiod. Enligt nuvarande plan kommer delar av
denna sträcka inte att färdigställas inom det närmaste decenniet. Vi anser att
denna sträcka lämpar sig mycket bra som s.k. PPP-projekt.