Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Vägverket i uppdrag att undersöka möjligheterna att upprusta Sotenäslänken enligt PPP-modellen. Bohusläns tvärvägnät
Kraven på en fortsatt och snabb upprustning av E 6 från Uddevalla till Svinesund ökar för varje år. Ur norra Bohusläns perspektiv är det dock viktigt att även beakta det övriga vägnätet.
För en gynnsam utveckling av Bohusläns näringsliv och för att bland annat öka tillgängligheten för skärgårdsbefolkning, turister och deltidsboende måste tvärvägnätets standard förbättras. Modernt industritänkande med låga lagernivåer och "just-in-time-leveranser" ökar kraven på väl fungerande transporter. En upprustning av tvärvägnätet förbättrar således förutsättningarna för en levande skärgård i norra Bohuslän!
Sotenäslänken Kungshamn- Gläborg
Tillfartsvägen till E 6 från Sotenäs kommun med huvudorterna Smögen och Kungshamn benämns Sotenäslänken. Den omfattar väg 174, delen Kungshamn/Smögen-Hunnebo lera, väg 171, delen Hunnebo lera-Stranderäng- Hallinden samt väg 162, delen Hallinden- Gläborg. Sotenäslänken är en angelägenhet för både Sotenäs och Lysekils kommuner, eftersom ungefär halva vägsträckan ligger i Lysekil. Det gäller delen Stranderäng-Gläborg.
Sotenäslänken, som är grundbulten för näringslivet på Sotenäs har till stora delar 50-talsstandard, är bitvis smalare än sex meter och har fem stycken 90- graderskurvor. De tunga transporterna har fördubblats mellan 1994 och 1998. Huvudorten Kungshamn i Sotenäs kommun ligger 30 km från E 6 och har idag den sämsta tillfartsvägen till E 6 av övriga kommuners huvudorter. Även om en viss upprustning skett de senaste åren håller vägen fortfarande en oacceptabelt låg standard och är ett hinder för näringslivets och turismens utveckling. Cirka 80 procent av den svenska fiskeberedningsindustrin har sin verksamhet i Sotenäs.
Näringsidkare, boende, pendlare och turister är helt beroende av Sotenäslänken för att ta sig till och från Sotenäs. Att särskilt vägsträckan från Hallinden och ut till E 6 vid Gläborg (väg 162) håller god standard är av betydelse inte bara för Sotenäs kommun utan även för Lysekils kommun.
PPP-modellen (Private and Public Partnership)
I budgetpropositionen hösten 1999 (prop. 1999/2000:1) avsåg regeringen "att noggrant gå igenom och överväga möjligheter till alternativ finansiering av infrastrukturprojekt" och som tänkbart projekt nämns utbyggnaden av väg E 6 i norra Bohuslän.
Innan ett stort vägprojekt utförs enligt PPP-modellen kan det vara en fördel att utföra ett mindre vägprojekt dvs ett pilotprojekt i mindre skala för att utvärdera och få erfarenheter av PPP inför kommande projekt. För ett projekt som Sotenäslänken rör det sig om investeringar på ca 100-150 miljoner kronor. Det ligger ett allmänt intresse i att få reda på de fördelar och besparingar som kan åstadkommas med PPP-modellen.
PPP-modellen möjliggör en tidig vägutbyggnad. Stöd för utbyggnaden av Sotenäslänken och för PPP-modellen har uttalats av representanter för regionen, Lysekils, Strömstads, Tanums och Munkedals kommuner. Vägverket bör därför snarast få i uppdrag att undersöka möjligheterna att upprusta Sotenäslänken som ett pilotprojekt enligt PPP-modellen.
Stockholm den 22 september 2000
Åke Carnerö (kd)