Motion till riksdagen
2000/01:T306
av Jonsson, Elver (fp)

Landskapens utmärkning längs vägarna


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utmärkning av landskapsgränserna längs de större vägarna.
Motivering
Här i Sverige är vi sedan länge vana vid att landet administrativt har
delats in i län, landsting, kommuner och församlingar. Indelningen av län
har dock varit föremål för omorganisation under senare år i Skåne och i
Västsverige. I Skåne har förändringarna inneburit att man har fått ett län
som i stort sett sammanfaller med landskapet Skåne. I Västsverige
däremot innebar det nya storlänet att vissa landskap kom än mer i
skymundan än tidigare. Landskapet Västergötland var tidigare uppsplittrat
på tre län, och Dalsland ingick i det gamla Älvsborgs län. Numera finns
även två västgötakommuner, Habo och Mullsjö, överflyttade till
Jönköpings län. Efter länsreformen i Västsverige har även landskapet
Bohuslän "drunknat" i beteckningen "Västra Götaland".
Jag har tidigare väckt en motion med yrkande om att landskapsgränserna
borde utmärkas längs de större vägarna (1997/98:T301). Vid trafikutskottets
behandling av motionen anförde utskottet att Vägverket redan har möjlighet
att utföra en sådan skyltning och med anledning av detta avslogs motionen
(1997/98:TU8).
Även om det är så att Vägverket har möjlighet att skylta var
landskapsgränserna är belägna så borde det uttalas att det borde göras
generellt och inte bara här och där, som idag. För att hålla traditionen vid liv
vore det bra om man längs våra större vägar kunde märka ut
landskapsgränserna precis som länsgränser och kommungränser idag är
utmärkta.
Historiskt sett så var det först landskapen som var grund för en mer
regional indelning av riket. Redan under medeltiden förekom de gamla
landslagarna som ofta byggde på att man bodde i ett visst landskap, t ex
Västgötalagen. Trots att sedan länen under lång tid utgjort grunden för den
regionala indelningen så är landskapen fortfarande av stor betydelse, inte
minst ur kulturell och turistisk synvinkel. Folk känner sig som "västgötar",
"dalslänningar" och "bohuslänningar" och inte som "västra-göta-länningar".
Vissa organisationer som tex Svenska Turistföreningen delar in sina
regionala organisationer i landskap . Man kan därför med gott samvete säga
att det finns en stor betydelse kvar för landskapen fortfarande. Resande från
andra delar av landet får en positiv information om landskapens geografi.
Det skulle desutom vara en kulturinsats till glädje för både ortsbefolkning
och turister.
Därför vore det också bra om kulturutskottet kunde behandla denna
motion.
Landskapsgränserna finns redan utmärkta på en del ställen, t ex i
Härjedalen, men det vore ett trevligt inslag om det kunde bli en generell
utmärkning. Jag föreslår därför att riksdagen uppdrar åt regeringen att snabbt
se över hur en utmärkning av landskapsgränserna skall kunna ske. Det torde
innebära att till årsskiftet eller senast till nästa års turistsäsong kunde
landskapsskyltningen vara verkställd.

Stockholm den 21 september 2000
Elver Jonsson (fp)