Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om specialdestinerade väganslag till Västernorrlands län.
Dåliga vägar påverkar hälsan
Dåliga vägar kan vara ett hälsoproblem. Vibrationer, buller, infraljud
samt kraftiga och långvariga skakningar från ojämna vägar kan stressa
men även ge såväl akuta som kroniska effekter på människan, säger
Vägverkets miljödirektör Lars Nilsson, Borlänge.
Lokalt kan svåra vägojämnheter återfinnas i hela landet. Värst är dock
problemen i norra Sverige, där de ojämna sträckorna dessutom ofta är långa.
Där tillkommer under tjällossningen också betydande problem, som dessutom
kräver omfattande insatser för att repareras. Här krävs grundläggande
förbättringar, och det kommer att ta mycket lång tid att eliminera alla
problem. Vägstandarden i Västernorrlands län klassas som den sämsta i
landet och därför är det hög tid att rikta specialdestinerade väganslag till
länet.
Belastningsskador utgör sannolikt det största arbetsmiljöproblemet i
västvärlden. Från speditörer och bussbolag har framförts synpunkter på hur
skakningar framförallt medför nack- och ryggbesvär, med sjukskrivningar
och förtidspensioneringar som följd. Från ambulanssjukvården har påpekats
hur skakningar stör medicinsk övervakningsutrustning. Vibrationer, buller
och ökat infraljud från ojämna vägar uppges även stressa patienter, vilket
genom ökad puls och höjt blodtryck ökar belastningen på hjärtat. I norra
Sverige är transportlängderna ofta tiotals mil, vilket medför en betydande
prehospital vårdtid i ambulansbil.
Tidigare vibrationsmätningar i vägfordon har visat på höga nivåer av
skakningar. Ny kunskap har visat att dessa studier varit ofullständiga och
underskattat problemen. Västernorrland är ett i grunden rikt län med goda
utvecklingsmöjligheter. Att dessa förutsättningar tas till vara är inte bara ett
regionalt intresse utan i allra högsta grad en nationell angelägenhet.
Skogsindustrin och andra delar av näringslivet i Västernorrland har hög
produktion och är världsledande inom många områden.
Länets näringsliv domineras traditionellt av exportindustri, företrädesvis
baserad på länets stora skogs- och energitillgångar. Länets industri redovisar
synnerligen stora förädlingsvärden och ett nettoexportvärde i samma
storleksordning som för hela landets bilindustri. Det innebär att ett väl
fungerande transportsystem till och från länet är en angelägenhet för hela
Sverige.
Större delen av vägnätet byggdes en gång i tiden längs dalgångarna för att
timmerflottarna skulle kunna ta sig till älvarna för att flotta timret ner till
kusten. När all transport av timmer övergick till landsväg blev belastningen
för stor på vägarna. De naturliga förutsättningarna för byggande av vägar är
dessutom oförmånliga. Landskapet är kuperat längs älvarna och dessutom har
jordarterna i älvdalarna låg bärighet och drabbas hårt av tjällossningen. Detta
medför att både anläggnings- och underhållskostnaderna är höga. Det
överskuggande problemet i Västernorrlands län är vägarnas dåliga bärighet
för den stora belastningen som råvaruförsörjningen till kustens industrier
utgör. Råvarutransporterna startar i inlandet (Jämtlands, Västerbottens och
Västernorrlands inland) och ökar i omfattning ju närmare kusten man
kommer.
Till följd av bristfälligt underhåll och otillräckliga investeringar, riskeras
varje år, framförallt vid tjällossningen, ca 40 % av det allmänna vägnätet i
länet att stängas för tung trafik. Utifrån en nyligen utförd undersökning av
Skogforsk angående skogsindustrins merkostnader på grund av bristfälliga
vägar kan beräknas att skogsindustrin i vårt län åsamkas en extra kostnad på
ca 200 miljoner kronor. Detta är mer än 20 % av merkostnaden för hela
landets skogsindustri. På samma sätt drabbas övrigt näringsliv och enskilda
av bärighetsbristerna.
Andelen belagd väg som snarast bör åtgärdas är 127 % högre i
Västernorrlands län jämfört med medelvärdena i riket (exklusive Region
Mitt). Ojämna vägar sliter mera på fordon och ger ökad bränslekostnad,
längre restid och dålig komfort. För godstransporter handlar det även om
transportskador.
Grusvägar utgör ca 40 % av länets vägnät, vilket är den största andelen i
landet. Enligt Vägverkets översiktliga bedömningar är ca 75 % (ungefär 1 500
km) av grusvägnätet i behov av rekonstruktion/tjälsäkrings- eller
underhållsåtgärder för att nå önskvärt tillstånd.
Länsvägnätet i Västernorrland är till stora delar eftersatt och har stora
brister, vilket beskrivningen ovan försökt ge information om. Detta ger
upphov till stora tillgänglighetsproblem för såväl person-, råvaru-, som
godstransporter. Glesbygdsverket utförde nyligen en opinionsundersökning
som visade att bättre vägar och kommunikationer rankas mycket högt av
människor som vill leva, bo och arbeta på landsbygden. Om Västernorrlands
län ges rimliga utvecklingsförutsättningar, där bärkraftiga vägar utgör en
central plats, kommer länet att i än större omfattning bidra till tillväxt och
välfärd.