Motion till riksdagen
2000/01:T3
av Gylling, Johnny (kd)

med anledning av förs. 2000/01:RR8 Riksdagens revisorers förslag angående Sjöfartsinspektionens tillsyn


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Sjöfartsinspektionen som en egen myndighet oberoende av
Sjöfartsverket.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att Riksdagens revisorers förslag i övrigt genomförs.
Den svenska sjösäkerheten
Sverige har länge betraktats som en sjöfartsnation som håller
sjösäkerhetens fana högt. I takt med att den svenska handelsflottan
minskat till följd av ökad konkurrens, delvis osund sådan, har också
plattformen för sjösäkerhetsarbetet krympt i Sverige. Detta vill vi
kristdemokrater ändra på genom en aktiv sjöfartspolitik, i enlighet med
vad som föreslagits i vår trafikmotion 2000/01:T212.
Den positiva bilden av svensk sjösäkerhet har dock grumlats något av den
nu liggande rapporten från Riksdagens revisorer, 2000/01:RR8. Där
framkommer att det visserligen gjorts "betydande insatser" för att förbättra
tillsynen av sjösäkerheten under perioden 1995-1999, men där görs också
tydligt att en hel del arbete återstår.
En av de brister som kvarstår att åtgärda är avsaknaden av en handbok om
tillsyn av fartyg, vilken skulle innebära att de periodiska besiktningarna
kunde genomföras på ett mer enhetligt sätt. Vidare är inte manualen för
nybyggnadsbesiktningar färdig. Det finns inte heller etablerade system för att
iaktta, registrera och analysera tillbud, avvikelser och risker. Kontrollen av
klassificeringssällskapen görs inte heller på ett systematiskt sätt.
Enligt uppgift har Sjöfartsverket inte heller sett till att införliva viktiga
internationella regler i det svenska sjösäkerhetsarbetet. En särskild regel
(23 kap. V i SOLAS) som trädde i kraft 1 juli 1997, säger att alla
passagerarfartyg i internationell trafik ska vara utrustade med ett dokument
som visar de begränsningar och inskränkningar som gäller för fartygets
användningssätt, liksom de gällande dispenserna för fartyget. Dokumentet ska
bilda underlag för befälhavare för ett säkert framförande av fartyget. Så vitt
Kristdemokraterna kunnat erfara tillämpas varken denna regel i SOLAS eller
IMO-resolutionen A746(18) om tillsynsförrättningar i det svenska
regelsystemet för tillsyn.
Intressekonflikt
Sjöfartsverket ansvarar för tillsyn av sjösäkerheten. Inom verket finns
Sjöfartsinspektionen med en sjösäkerhetsdirektör som leder
verksamheten. Revisorerna pekar på att tidigare utredningar gjorts där en
rollkonflikt lyfts fram inom verksamheten. Konflikten ligger i att
Sjöfartsverket på samma gång är både ett affärsverk och en
tillsynsmyndighet. Intressekonflikter kan lätt uppstå. Regeringen har inte
vidtagit några åtgärder med hänsyn till att det pågått ett förändringsarbete
inom Sjöfartsverket.
Revisorerna pekar tydligt på rollkonflikten och att den kan inverka menligt
på sjösäkerhetsarbetet. Detta konstaterande från Riksdagens revisorer är en
tillräcklig grund för oss kristdemokrater att begära att Sjöfartsinspektionen
ska bli en egen, självständig myndighet. Genom att skapa en självständig
myndighet av Sjöfartsinspektionen förbättras möjligheterna att undvika
intressekonflikter i sjösäkerhetsarbetet. Att det kan finnas fördelar med att
Sjöfartsinspektionen arbetar nära Sjöfartsverket, där det finns en samlad
kompetens i sjöfartsfrågor, är inget skäl till att en definitiv gränsdragningen
mellan de två inte borde göras. Kompetensen bör kunna delas även om
rollerna tydligt skiljs åt när man skapar en egen myndighet av
Sjöfartsinspektionen.
Problemen med den alltför nära kopplingen mellan Sjöfartsverket och
Sjöfartsinspektionen har tidigare uppmärksammats i en motion av Magnus
Jacobsson (kd), gällande en samlad myndighet för kommunikationssäkerhet
(1999/2000:T211). Kristdemokraterna har även i kommittémotion
2000/01:T212 begärt att Luftfartsinspektionen skiljs ifrån Luftfartsverket.
Revisorerna påpekar att riksdagen tidigare vid flera tillfällen har uttalat sig
för
en fristående statlig inspektion inom lufttrafiken och vägtrafiken. 1999
hemställde trafikutskottet (1998/99:TU9) att regeringen, mot bakgrund av de
särskilda inspektionerna som finns för järnvägstrafiken, sjöfarten och
luftfarten, skulle utreda förutsättningarna för en från vägtrafiken fristående
vägtrafikinspektion.
Riksdagens revisorer föreslog en utredning om en gemensam inspektion
för tillsyn av transporter i sin rapport 1994/95:RR7. Med anledning av detta
tillsattes Inspektionskommittén, som senare i SOU 1996:82 föreslog att
Luftfartsinspektionen och Järnvägsinspektionen skulle bilda egna
myndigheter. För sjöfartens del menade kommittén att Sjöfartsverkets arbete
är i så stor grad inriktat på sjösäkerhet och därför behövdes ingen egen
myndighet för sjösäkerhetsfrågor.
Riksdagens revisorer ifrågasätter i sitt förslag den åtskillnad
Inspektionskommittén gjorde vad gäller infrastrukturansvaret hos
Luftfartsverket och Sjöfartsverket å ena sidan, och Sjöfartsverket å den andra.
Revisorerna pekar på att Sjöfartsverket ansvarar för och driver infrastruktur
såsom farleder, lotsning, isbrytning, radiokommunikation och sjöräddning.
Sjöfartsinspektionens ställning
De remissinstanser som yttrat sig med anledning av revisorernas rapport är i
allt väsentligt positiva till den principiella grundsynen om att skilja
verksamhetsutövning från säkerhetstillsynen som revisorerna ger uttryck för.
En sådan inställning kan utläsas hos Kustbevakningen, Statens
haverikommission, Sveriges Fartygsbefälsförening, SEKO,
Sjöbefälsförbundet.
Kristdemokraterna är positiva till revisorernas förslag om en förändring av
Sjöfartsinspektionens ställning, liksom till förslagen om effektivare tillsyn
genom bättre lagstiftning, om utvecklad analys av tillbud och olyckor och om
förbättrad kontroll av klassificeringssällskapens verksamhet. Mot bakgrund
av de rådande förhållandena inom det svenska sjösäkerhetsarbetet är det av
stor vikt att revisorernas förslag genomförs.
Vi vill dock på en punkt gå ett steg längre än Riksdagens revisorer och
föreslår därför att Sjöfartsinspektionen ges en ställning som egen myndighet,
oberoende av Sjöfartsverket.

Stockholm den 22 november 2000
Johnny Gylling (kd)
Tuve Skånberg (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Magnus Jacobsson (kd)