1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om fler utbildningsplatser till Västsverige.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ett virtuellt universitet i Västsverige. 1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om fler platser till läkarutbildningen i Västsverige. 1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en professur med inriktning mot yrkespedagogik
med placering i Västsverige. 1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en fortsatt satsning på form och design i
Västsverige. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utbildningskvaliteten, studentinflytandet,
jämställdhetsarbetet, pedagogisk förnyelse och den sociala och etniska
mångfalden på de västsvenska högskolorna. 1
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ökade satsningar på forskning och forskarutbildning
i Västsverige. 1
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om kompetensutveckling i arbetslivet. 1
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om likvärdighet mellan stiftelsehögskolor och andra
högskolor. 1
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om järnväg mellan Göteborg-Landvetter flygplats-
Borås och därefter till Jönköping. 1
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utbyggnad av Västkustbanan och färdigställande av
tunneln genom Hallandsåsen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om satsningen på Västra stambanan.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om Nordlänken.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utbyggnad av Europaväg 20.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utbyggnad av Europaväg 6 i norra Bohuslän.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att stärka Landvetter som internationell flygplats.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en offensiv satsning på hamnarna i Västsverige.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utbyggnad av riksvägarna 40 och 45.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om tjälsäkring och bättre bärighet på Västsveriges
grusvägar.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om snabbtågsförbindelse mellan Halland, Sjuhärad och
Stockholm.
21.
1 Yrkandena 1-4 och 6-10 hänvisade till UbU.
2 Yrkande 5 hänvisat till KrU.
Motivering
För oss västsvenska socialdemokrater är bekämpandet av
arbetslösheten en överordnad fråga. Varje människas
förmåga och vilja till arbete skall tas tillvara. Människans
kraft och vilja att utvecklas och arbeta är samhällets
viktigaste tillgång. Därför kan socialdemokratin aldrig
acceptera arbetslöshet. Vi skall gå från den massarbetslöshet
som den moderatledda regeringen lämnade efter sig 1994 till
full sysselsättning. Arbetet med att nå 4 procents
arbetslöshet under innevarande år och 80 procent i
sysselsättning under år 2004 är bara delmål på vägen.
Det går bra för Sverige. De sunda statsfinanserna med låg inflation och
låga räntor leder till ekonomisk tillväxt. Nu krävs en fortsatt ansvarsfull
ekonomisk politik och strategiska framtidssatsningar för att vårda och
förlänga de goda tiderna. Den ekonomiska tillväxten måste komma hela
svenska folket till del samtidigt som den bidrar till att ställa om Sverige till
ett
ekologiskt hållbart samhälle.
Det är viktigt att också Västsverige får möjlighet att växa och utvecklas.
Det samlade värdet av de varor och tjänster som producerades (BRP) i
Västsverige var i mitten av 1980-talet ca 12 procent över snittet i EU. I dag är
BRP i Västsverige ca 5 procent lägre än EU-snittet. Västsverige har haft en
långsammare tillväxttakt än riket som helhet den senaste femtonårsperioden.
Endast Göteborgsregionen har kunnat följa riksutvecklingen, men ökningen
där är exempelvis lägre än i Stockholmsregionen.
För att Västsverige (Västra Götaland och Halland) med sina 1,8 miljoner
invånare skall stå starkt inför framtiden måste många satsningar genomföras.
I den här motionen vill vi västsvenska socialdemokrater lyfta fram två
områden som har stor betydelse för tillväxten i vår del av landet, och därmed
också stor betydelse för västsvenskarnas framtida välfärd. Områdena är
trafikpolitik samt utbildnings- och forskningspolitik.
Idag får Västsverige mindre resurser per invånare både till trafik och
utbildning än övriga landet. Detta förhållande är orimligt i ett längre
perspektiv. Vi pekar här på satsningar som bör genomföra för att Västsverige
skall få rimliga förutsättningar att utvecklas på ett bra sätt.
En offensiv satsning på
utbildning och forskning i
Västsverige
En bred och bra utbildning är tillsammans med forskning
den enskilt viktigaste drivkraften för modernisering och hög
tillväxt. När vi lämnar den standardiserade
massproduktionen bakom oss växer kraven på kunskap i de
tjänster och produkter som tillverkas. Företags
investeringsbeslut och etableringar kommer att bestämmas
av arbetskraftens kompetens, närheten till en stor och
krävande marknad och samspelet mellan högskolor och
näringsliv. Att utveckla regionala lärcentra kommer att vara
viktigt för att ta tillvara det regionala näringslivets behov av
kompetensutveckling och som en kontaktlänk mot
högskolorna. Möjligheterna till utbildning blir avgörande för
vilka regioner som kan ta till sig och skapa ökat välstånd ur
den tekniska utvecklingen. I en så kraftigt industrialiserad
del av landet som Västsverige är utbildningsinsatser på alla
nivåer särskilt viktig. Bra löner, små klyftor och full
sysselsättning kan endast nås i de regioner som kan ge alla
förutsättningar att nå en hög kunskapsnivå. Den trygghet
som de generella välfärdssystemen skapar kan inte bli
bestående om inte alla också kan lita på sin förmåga att få ny
kompetens och att utföra nya arbetsuppgifter.
Västsverige behöver fler i högre
utbildning
Västsverige är Sveriges ledande industriregion. Hårt
konkurrensutsatta branscher som bil-, petrokemi-,
livsmedels-, pappers-, trä- och massaindustri är dominerande
inom näringslivet. I en sådan region är naturligtvis
satsningar på utbildning och forskning oerhört viktiga för att
kunna möta konkurrensen och behålla marknadsandelar.
Detta räcker dock inte för att kunna öka sysselsättningen i
framtiden. Det måste ges bättre förutsättningar till nya jobb i
nya branscher. När man ser till näringslivets sammansättning
och utvecklingen av BRP jämfört med andra regioner i vår
omvärld är det naturligtvis oacceptabelt att Västsverige är
underförsörjt när det gäller utbildningsplatser på universitet
och högskolor. Söktrycket är högst i landet samtidigt som
antalet platser per invånare är lägst. Det är redan nu brist på
utbildad arbetskraft inom naturvetenskap, teknik, vård och
skola.
Utöver proportionella ökningar behöver Västsverige på sikt ett tillskott på
15 000 högskoleplatser. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att
utbyggnad av ingenjörs- och lärarutbildningar också kräver tillgång till
samhällsvetenskap och humaniora. Utbyggnad av de fasta
forskningsresurserna blir en naturlig följd.
Västsvenskt virtuellt universitet i
världsklass
IT- och distansutbildningen i Västsverige måste byggas ut
kraftigt. Delar av Västsverige och flera enskilda kommuner
tillhör de som har den lägsta andelen högskoleutbildade i
riket. Av många skilda anledningar kan inte alla resa till en
högskoleort för att studera. Ny teknik skall därför göra det
möjligt för fler att studera på distans. Vi västsvenska
socialdemokrater vill att de högskolor och universitet som
finns i Västsverige inte bara skall samarbeta mer inbördes,
utan också mer med det omgivande samhället. Staten bör
därför aktivt stödja initiativ som det västsvenska
universitetssamarbetet som är unikt för landet och som
inrymmer stora möjligheter. Ett samarbete mellan
högskolorna i kombination med ny teknik ger möjlighet att
skapa det "virtuella universitetet". Det virtuella universitetet
skall vara öppet dygnet runt och ha kunskapscentra spridda
över hela Västsverige. Det virtuella universitetet skall
innehålla delar som är unika och uppnå världsklass ur ett
pedagogiskt och forskningsmässigt perspektiv.
Västsverige behöver fler platser till
läkarutbildningen
I enlighet med Vårdkommissionens förslag beslutade
riksdagen i statsbudgeten för år 2000 och finansplanen för år
2001 och år 2002 att läkarutbildningen utökas.
Totalt i riket fördelas 1 100 platser för åren 2001 och 2002. Det motsvarar
att antalet utexaminerade läkare på sikt ökas med ca 200 per år. 1998
utexaminerades knappt 800 läkare. För Västsveriges del har 110 platser för år
2001 och 110 platser för år 2002 fördelats till läkarutbildningen vid
Göteborgs universitet. Detta är positivt och ett steg i rätt riktning. Vid en
blick på läkartäthet och antalet läkarstudenter i förhållande till folkmängd
tvingas man dock konstatera att läkarutbildningen i Västsverige måste öka
ytterligare efter 2002 för att komma i fas med övriga landet. Då bör
läkarutbildningen vid Göteborgs universitet tilldelas ytterligare platser.
Inrätta professurer med inriktning
mot yrkespedagogik i Västsverige
I ambitionen att ge alla medborgare tillräckliga
grundkunskaper har de arbetslivsrelaterade utbildningarna
ibland kommit på undantag. Nu finns risk att det saknas
kvalificerat yrkeskunnande inom flera branscher, inte minst i
Västsverige. Ett arbetsliv i omvandling ställer krav på att
utbildningssystem förändras i takt med nya förutsättningar
på arbetsplatserna. Under 1990-talet har också omfattande
förändringar gjorts, t.ex. en reformerad gymnasieskola,
satsningen på Kunskapslyftet och KY-utbildningar samt
omorganisation av Amugruppens verksamhet.
Många har synpunkter på hur reformarbetet lyckats. Men det saknas till
stor del vetenskaplig kunskap om vad dessa och andra förändringar inom
yrkesutbildningarna har, och kommer att innebära, under 2000-talet, t.ex. för
de kvalificerade yrkesutövarna inom vissa branscher, för yrkesutbildarna i
skolan och för relationerna mellan arbetsliv och skola. Andra områden där
vetenskaplig kunskap skulle vara av betydelse är bl.a. yrkespedagogik,
yrkesdidaktik, distans- och IT-pedagogik för yrkesverksamma samt
utvärderande och jämförande studier vad gäller yrkesutbildning och
yrkesutbildningssystem nationellt och inom EU. Kunskaper inom dessa
områden borde kunna vara ett stöd vid förändringsarbete av yrkesutbildning.
Att på vetenskaplig grund följa upp en fortsatt reformerad gymnasieskola och
den nya kvalificerade eftergymnasiala utbildningen, som inom kort införs,
synes nödvändig. Vare sig Skolverket eller Verket för högskoleservice har
uppmärksammat den yrkespedagogiska utvecklingen tillräckligt.
Yrkesutbildning och yrkespedagogik som två forskningsområden skulle
kunna tillföra kunskap till grund- och påbyggnadsutbildning vid universitet
och högskolor samt stimulera kvalificerad eftergymnasial utbildning,
arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning och privata
utbildningsanordnare att effektivisera utbildning för professionell utveckling.
Att inrätta professurer med inriktning mot yrkesutbildninsgområdet skulle
därför vara ett tydligt uttryck för den politiska viljan att lyfta fram frågor
om
hur samhället finner vägar till "god professionalisering" av arbetskraft i
Sverige under 2000-talet.
Vi västsvenska socialdemokrater menar att professurer med inriktning på
yrkesutbildningsområdet bör inrättas. Professurerna kan med fördel placeras
till Västsverige.
Fortsatt satsning på form och
design i Västsverige
Svensk form och design gör i dag ett segertåg över världen.
Sverige kan visa upp det allra bästa på detta område. Det är
viktigt att vi skapar ett klimat där dessa framgångar kan
befästas och vidareutvecklas. Västsverige har särskilt goda
förutsättningar för utveckling och profilering inom området
form och design.
Design och form är en del av samhällsutvecklingen och därmed en viktig
demokratifråga - alla människors lika tillgång till en god miljö och bra
produkter, samt allas möjlighet att ställa krav på detta. Det vi producerar i
dag
blir ett avtryck av vår tid och något vi med stolthet skall kunna lämna över
till
kommande generationer.
Form och design blir en allt viktigare konkurrensfaktor för det svenska
näringslivet och har en stor betydelse för industriella framgångar, inte minst
på exportmarknaden. I dag ställs allt större krav på identitet och funktion hos
de föremål som säljs på export.
Västsverige ligger långt fram vad gäller utbildningar på form- och
designområdet. Stenebyskolan i Bengtsfors kommun erbjuder eftergymnasial
utbildning inom formgivning och design med särskild inriktning på
konsthantverk, textil, metall och trä. Stenebyskolan har i dag
examensrättigheter på vissa kurser.
Röhsska museet i Göteborg har unika samlingar inom området och ett
bibliotek av stor betydelse. Museets lokaler angränsar till Högskolan för
design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Textilmuseet i Borås har
viktiga samlingar, specialiserade på textila material och former. Halmens hus
i Bengtsfors är det enda museet i Norden med tillverkning, design och form i
halm. Nääs med byggnadsvårdscentrum och Konstlitografiska museet i
Tidaholm är viktiga inslag i form- och designverksamheten i Västsverige.
Akvarellmuseet på Tjörn är en viktig resurs med basutbildning för blivande
konstnärer.
Vi västsvenska socialdemokrater menar att det är av yttersta vikt att form-
och designverksamheten i Västsverige ges goda förutsättningar att växa och
utvecklas.
Hälften skall studera vidare
Målet för oss socialdemokrater är att hälften av en årskull
västsvenska ungdomar skall ha påbörjat högskolestudier vid
25 års ålder. Utbyggnaden av högskolan i Västsverige måste
därför fortsätta även efter år 2002. Ämnesområdena måste
vara breda. Antalet platser och forskningsresurser måste öka
vid samtliga västsvenska högskolor. Dessutom måste
tillgängligheten till högskolans utbildningar öka genom att
distansutbildningen byggs ut. Även decentraliserad
utbildning har stor betydelse för utbildningsutbudet i
Västsverige.
En ökad tillströmning till högskolan och internationaliseringen av den
högre utbildningen gör att vi socialdemokrater vill främja
utbildningskvaliteten genom ökat studentinflytande, aktivt
jämställdhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning och större resurser till
pedagogisk förnyelse på de västsvenska högskolorna.
Studiestödet kommer att förbättras så att studierna blir pensionsgrundande
och skuldsättningen kan minska. Målet är även att förbättra studiestödet för
vuxna med försörjningsbörda, eftersom det efter Kunskapslyftet är naturligt
att fler vuxna ges möjlighet till en högre utbildning. Vi socialdemokrater
hoppas att dessa förbättringar skall leda till att många västsvenskar, speciellt
i
de kommuner som i dag har en låg andel högskoleutbildade, skall kunna ta
steget in på högskolan. För att högskolan skall återspegla hela regionen måste
arbetet med att bredda rekryteringen och öka den sociala och etniska
mångfalden i högskolan intensifieras. Det förutsätter bland annat att
högskolans arbetsformer och pedagogik förnyas. Vi västsvenska
socialdemokrater vill bryta de könsbundna studievalen.
Ökade satsningar på forskning och
forskarutbildning
Investeringar i forskning och utveckling blir alltmer
avgörande för regioners utveckling. Behovet av
forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga
samhället. Socialdemokraterna vill öka insatserna för att
stärka den västsvenska grundforskningen. Målet är att
fördubbla det årliga antalet forskarexaminerade under den
kommande tioårsperioden. För att klara en fördubbling av
examinationen i forskarutbildningen måste utbyggnaden av
forskarutbildningen ske vid samtliga högskolor med
vetenskapsområde i Västsverige samt vid universiteten. För
att öka forskningsanknytningen i utbildningen, stärka
högskolan som kraftcentrum i den regionala utvecklingen
och öka förutsättningarna för forskningssamarbete med det
omgivande samhället är det angeläget att öka de fasta
forskningsresurserna vid alla högskolor. För att säkra
Västsveriges ställning som forskningsregion och för att
trygga generationsskiftet och förnyelsen inom västsvensk
forskning bör särskilda satsningar göras på nya forskare.
Andelen kvinnor i forskarkåren på de västsvenska
högskolorna måste öka. Samverkan mellan forskningen,
näringslivet och det övriga samhället måste förbättras. Den
tillämpade forskningens ställning måste säkerställas.
Varje västsvensk måste ha chans
att utveckla sin kompetens
Framtidens samhälls- och arbetsliv kommer att ställa stora
krav på att människor har goda och gångbara kunskaper och
färdigheter. Högskolan, vuxenutbildningen och
folkbildningen kommer att spela en ännu viktigare roll för
att ge alla chansen till både en bra grundutbildning och
återkommande vidareutbildning. Yrkesutbildningen förnyas
och ges en ökad prioritet inom utbildningssektorn. De goda
erfarenheterna av Kunskapslyftet visar att en fortsättning
måste säkras eftersom behovet av gymnasiekompetens bland
vuxna, arbetande och arbetssökande även i fortsättningen
kommer att vara stort. För att alla, oberoende av ekonomi,
skall ha möjlighet att studera i vuxen ålder måste individen
kunna erbjudas studiemedel liknande dagens särskilda
utbildningsbidrag även efter år 2002.
Vi vill ta första steget mot en helt ny politik för att varje löntagare -
särskilt de som i dag får minst möjligheter till ökad och vidgad kunskap -
skall få möjligheter att själv ta en aktiv del i att löpande utveckla sin
kompetens. Staten kommer att avsätta över en miljard kronor årligen som
varje människa i arbetslivet själv skall ta del av för utveckling och ökad
kompetens. Systemet bör vara en del av den generella välfärden och omfatta
alla i arbetslivet, så att var och en - oberoende av klass eller kön - ges
ordentligt med tid för kompetensutveckling och därigenom en starkare
ställning på arbetsmarknaden. Nya kompetensklyftor får inte uppstå mellan
dem som har och dem som inte har en fast anställning, eller dem som arbetar
på små och stora arbetsplatser. Pengarna skall ge den enskilde möjlighet att
återkomma i reguljär utbildning. Arbetsmarknadens parter bör ta det
huvudsakliga ansvaret för planering, tillgänglighet och uppföljning för
investeringar i utbildning i arbetslivet. Utöver samhällets satsningar på
utbildning och företagens investeringar i personalutbildning fordras även
andra alternativ som underlättar kollektivavtalslösningar. Detta medför också
att fördelningen av resurser för utbildning i arbetslivet kan ske i
överenskommelse mellan parterna på arbetsmarknaden.
Staten har ett ansvar för
mikroteknologicentret på
Chalmers
Genom satsningar både från samhället och det privata
näringslivet har vi i Västsverige kunnat ligga i framkant när
det gäller forskning och utveckling inom industrins område.
Chalmers tekniska högskola har varit en motor i denna
framtidsinriktade och offensiva strategi. För att Västsverige
även i framtiden skall vara en industriregion som står sig i
den internationella konkurrensen är det av yttersta vikt att vi
satsar mer resurser på forskning och utbildning. Det handlar
om den typ av industri som skall bära landet in i framtiden.
Områden som kommer att ha avgörande betydelse i den
moderna industriproduktionen är mikroteknologin och
mikroelektroniken. För att stå väl rustade inom denna sektor
tog riksdagen år 1992 ett principbeslut om inrättandet av ett
mikroteknologicentrum vid Chalmers tekniska högskola i
Göteborg. År 2000 står detta centrum klart för invigning.
Alltsedan riksdagens principbeslut har det stått klart att
staten skall bidra till hyreskostnaderna för det nya centret. I
statsbudgeten för år 2000 och finansplanen för åren 2001
och 2002 finns dock inte några medel upptagna för detta
ändamål. Detta har givit upphov till frågor om hur vi skall
skapa och upprätthålla likvärdighet mellan stiftelsehögskolor
och andra högskolor. Vi västsvenska socialdemokrater anser
att det är viktigt att sådan likvärdighet kommer till stånd.
En offensiv trafikpolitik
för Västsverige
Näringslivet i Västsverige är internationellt inriktat och
transportberoende. Pendlingsströmmarna är stora. Här finns
storstadsregionen med betydande person- och godsflöden,
flera av Sveriges viktigaste väg- och järnvägsstråk, Nordens
största hamn och Sveriges näst största flygplats. I
Västsverige finns också ett vitt förgrenat mindre vägnät som
är viktigt både för företag och boende. Totalt svarar
Västsverige för över 1/5 del av landets person- och
godstrafik.
Transporter är också en betydande näringsgren och i Västsverige jobbar
över 30 000 personer inom transportnäringen. Till detta kommer industri och
tjänster med nära koppling till transporter. I Västsverige finns också en väl
utvecklad forskning och utveckling på trafikens område.
Inom Europeiska unionen skall en sammanhängande och effektiv
infrastruktur för hela Europa, det s.k. Trans European Network, TEN,
utvecklas. Ett av de högst prioriterade projekten inom TEN är den nordiska
triangeln, som bland annat rymmer väg- och järnvägssatsningar Oslo-
Göteborg-Köpenhamn. Det är viktigt att regering och riksdag tar ansvar för
Sveriges del i denna satsning fullt ut.
Med hänsyn tagen till näringslivets sammansättning, eftersläpningen i
tillväxt i jämförelse med andra regioner i vår omvärld och transporternas
betydelse för regionens utveckling menar vi västsvenska socialdemokrater att
det i ett längre perspektiv är orimligt att Västsverige får mindre resurser än
övriga landet till satsningar på infrastruktur. Vi vill i den här motionen peka
på några betydelsefulla trafikpolitiska satsningar som bör genomföras för att
Västsverige skall få bra förutsättningar till ekonomisk tillväxt och därmed
säkra välfärden för västsvenskarna i framtiden.
Järnväg Göteborg-Landvetter-
Borås - och därefter till Jönköping
En järnvägsförbindelse Göteborg-Landvetters flygplats-
Borås och vidare till Jönköping har varit föremål för
utredningar och analys i många år. Vi måste nu komma över
i ett mer operativt skede, där genomförandefrågorna ges sin
lösning. I det perspektivet är också alternativ finansiering
angeläget att diskutera. Vi har det för Arlandabanan och
Botniabanan. Det diskuteras för ett antal vägprojekt. Syftet
är naturligtvis att få ett så snabbt genomförande som möjligt.
Sveriges andra flygplats, Landvetter, saknar järnvägsanslutning, vilket
Arlanda numera har och snart också Malmöregionen. Just de dubbla behoven,
att både stärka järnvägstrafiken och flygtrafiken, talar för att snabbt få en
spårförbindelse Göteborg-Borås via Landvetters flygplats med fortsatt
utbyggnad till Jönköping och norrut till Västra stambanan.
Bygg ut Västkustbanan och
färdigställ tunneln genom
Hallandsåsen
Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i
mer än 10 år och är fortfarande inte färdig. Det återstår
25 procent, eller knappt 5 mil, av den ca 16 mil långa
sträckan från Göteborg till gränsen mot Skåne. De fyra
etapper som är kvar utgör ett stort hinder för att gjorda
investeringar skall kunna utnyttjas till fullo. Det är av flera
skäl mycket angeläget att banan blir färdig och den goda
standard som är utlovad kan utnyttjas.
Miljön på västkusten är hårt belastad av luftföroreningar från bl.a. trafiken
och ett större utnyttjande av järnvägen skulle minska den problematiska
försurningen. Den regionala tillväxten är också beroende av snabba och
effektiva transporter. Vi lever i en hård internationell konkurrens och det
gäller för regionen att minimera de nackdelar vi har genom långa avstånd till
kontinenten.
En av de svagaste länkarna i kedjan är naturligtvis problemen att komma
igenom Hallandsåsen med en tunnel. Hela detta bygge skall betraktas som ett
miljöprojekt. Det är för miljöns skull väldigt viktigt att transporterna av
framför allt gods kan ske på järnväg genom åsen och inte på lastbil över den.
Färdigställandet av Västkustbanans dubbelspårsutbyggnad är dessutom en
viktig förutsättning för att broförbindelsen över Öresund skall kunna utnyttjas
maximalt. En färdigbyggd västkustbana kommer att snabbare förverkliga
visionen om bra förbindelser mellan Oslo och Köpenhamn.
Satsa på Västra stambanan
Västra stambanan är en av de viktigaste järnvägssträckorna
eftersom den binder samman Sveriges två största städer. För
att klara framtidens utmaningar med mer gods på järnvägen
behövs möjligheter till omlastning från väg till järnväg på ett
smidigt sätt. En anpassning av järnvägen till hastigheter på
upp till 250 km/h kan minska restiden mellan Stockholm och
Göteborg till två och en halv timma. Med den restiden kan
tåget även konkurrera med snabbare transportmedel.
Investeringar på Västra stambanan har en god
samhällsekonomisk lönsamhet även på kort sikt. Arbetet
med signalanpassning, ombyggnader av plankorsningar,
banjusteringar, åtgärder för att minska bullerstörningar samt
snabbtågsanpassning har kommit en god bit på väg.
Dessutom behövs en kapacitetshöjning på sträckan
Alingsås-Göteborg. Upprustningen innebär att godstågen
kan göra stora tidsvinster och att persontrafiken mellan
Stockholm och Göteborg kan öka såväl resandeunderlag,
snabbhet som komfort. Till detta bör läggas att Borås
kopplas till Västra stambanan med hjälp av upprustning av
sträckan Borås-Herrljunga som i dag trafikeras med
rälsbuss. Här finns stora samordningsvinster att hämta. Det
blir effektivt, snabbt och förhållandevis billigt att rusta upp
sträckan Borås-Herrljunga för godstransport och
höghastighetståg.
Bygg Nordlänken
Järnvägsförbindelsen mellan storstäderna Oslo-Göteborg-
Malmö-Köpenhamn är en länk av stor betydelse för svenskt
och norskt näringsliv bl.a. med hänsyn till den pågående
utvecklingen av ett sammanhängande transportsystem i
övriga Europa.
En fördröjning av Nordlänken är allvarlig i ett läge när konkurrensen
mellan regionerna blir allt hårdare. För att klara denna inhemska och
internationella konkurrens krävs goda kommunikationer. När Nordlänken
färdigställts kan tiden för persontåg mellan Oslo och Göteborg sänkas till två
timmar. För miljöarbetet i Västsverige skulle det innebära mycket om
Nordlänken blev verklighet inom en snar framtid.
För Dalsland som har låg tillgänglighet avseende kommunikationer och
hög arbetslöshet skulle Nordlänken kunna vara ett värdefullt tillskott.
Bygg ut Europaväg 20
E20 spelar en viktig roll i det europeiska vägnätet genom sin
betydelse som förbindelselänk mellan Stockholm och
Göteborg. Leden passerar städer som Eskilstuna, Örebro,
Mariestad, Skara och Alingsås. Den passerar samtidigt delar
av landet som brottas med svåra strukturproblem. Den har
också sitt tillflöde från områden med allvarlig regional
obalans. Stora delar av Bergslagen möter genom
Bergslagsdiagonalen (riksväg 60) E20 i Örebro och är starkt
beroende av en hög standard på E20 för att nå Göteborg och
dess hamnområde. Därigenom har E20 i högre utsträckning
än många andra förbindelselänkar stor betydelse för den
regionala balansen i landet som helhet. En förutsättning för
en framgångsrik strukturomvandling i utsatta delar av landet
är att staten genom trafikpolitiska prioriteringar bidrar till
den regionala utvecklingen. En av Sveriges främsta experter
på utvecklingsfrågor har framhållit E20:s betydelse för
utvecklingen i de inre delarna av Mellansverige.
E20 mellan Stockholm och Göteborg måste därför ges status som stamväg.
Detta har också betydelse för att avlasta de delar av landet som genom bl.a.
Öresundsbron riskerar att få en alltför stor trafikpåverkan. Västsverige är
mycket beroende av ett väl fungerande och säkert flöde på E20. Med en
fyrfältsväg minskar olycksrisken i korsningen E20-Inlandsvägen, dvs väg 64,
samt vid den nu alltmer belastade korsningen vid Götene, väg 44. Vi
västsvenska socialdemokrater delar Vägverkets uppfattning att hela sträckan
Göteborg-Örebro skall vara en trafiksäker fyrfältsväg, men kräver att arbetet
med att förverkliga detta påbörjas under planperioden. Detta ligger också i
linje med god miljöpolitik och riksdagsbeslutet om nollvisionen för
trafiksäkerhet.
Bygg ut Europaväg 6 i norra
Bohuslän
Det torde vara få vägprojekt i Sverige som är så angelägna
som en utbyggnad av E6 i norra Bohuslän. E6:an är av stor
strategisk betydelse i den nordiska triangeln Köpenhamn-
Stockholm-Oslo. Nordiska triangeln har av Europeiska
unionen utpekats som 1 av 14 viktiga infrastrukturprojekt
som anses särskilt angelägna. Det är viktigt att Sverige som
medlemsland svarar upp mot denna prioritering.
Förbättringsarbeten på den norska sidan av riksgränsen har
gjorts upp till Oslo, bron över Sunningesund,
Uddevallabron, är klar, liksom Öresundsbron. Snart är det
bara sträckan i norra Bohuslän som återstår innan vi skall få
en bra vägförbindelse Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn.
Vägsträckan är tungt trafikerad. Cirka 50 procent av Norges
alla utrikestransporter går i E6-korridoren och fler än tusen
långtradare passerar Svinesundsbron dagligen. Detta faktum
tillsammans med en frekvent personbilstrafik, inte minst
sommartid, har gjort att vägsträckan är oacceptabelt hårt
olycksdrabbad. E6:an i norra Bohuslän bör byggas ut till
motorvägsstandard i snabbare takt än vad som är planerat.
Stärk Landvetter som
internationell flygplats
För att Västsverige även i fortsättningen skall kunna rymma
storföretagens huvudkontor och ledningsfunktioner samt
upprätthålla spjutspetskompetens inom forskning och
utbildning är det viktigt att Landvetters flygplats görs mer
tillgänglig. Järnvägsförbindelse bör etableras. Resande på
fyra av fem stamvägar måste passera Göteborg för att nå
flygplatsen. Ett helhetsgrepp för kommunikationerna till och
från rikets näst största flygplats måste tas. Antalet
internationella förbindelser bör öka.
Då Landvetters flygplats svarar för mycket av Luftfartverkets överskott är
det angeläget att de planerade investeringarna i terminalbyggnader och
uppställningsplatser för flygplan ryms inom verkets ekonomiska ramar.
Offensiv satsning på hamnarna i
Västsverige
Nästan hälften av Sveriges sjöfartsgods lastas eller lossas i
Västsveriges hamnar. Detta gör sjöfarten till ett profilområde
för Västsverige. Hamnverksamheten i Västsverige bör i så
stor utsträckning som möjligt samverka. Göteborgs hamn
bör ges goda förutsättningar för att även fortsättningsvis vara
knutpunkt i Norden för den transoceana sjöfarten.
Farlederna till Göteborgs hamn behöver utvidgas och fördjupas. En
utvecklad Vänersjöfart spelar en viktig roll. Trollhätte kanals kapacitet måste
därför förbättras. Det är viktigt att Västsveriges hamnar utvecklas ifrån sina
förutsättningar och specialområden. Investeringar i järnvägar till hamnarna
för godstransporterna från Norge och norra Sverige krävs.
Bygg ut riksvägarna 40 och 45
Riksvägarna 40 och 45 är av mycket stor betydelse för
Västsverige. Kapaciteten, kvaliteten och trafiksäkerheten på
dessa vägar är undermålig och kräver omedelbara åtgärder.
Trafikflödet måste bli bättre. En breddning till åtminstone
fyrfältsväg måste genomföras och planskilda korsningar
måste byggas. Förbättringarna av riksvägarna 40 och 45 är
mycket angelägna både för enskilda personer och för
näringslivet.
För att få bästa effekt bör förbättringarna av riksväg 45 samordnas med
investeringarna i järnvägen vid Göta älv.
Tjälsäkring och bättre bärighet på
Västsveriges grusvägar
I vissa delar av Västsverige är över hälften av grusvägarna
avstängda under tjällossningen. Detta är naturligtvis
oacceptabelt för de människor som bor på landsbygden.
Också pappers-, massa- och träindustrin drabbas hårt då
råvaran inte kan transporteras ut till större väg. Stora
ekonomiska värden går till spillo varje år. Skogsindustrierna
tvingas i många fall importera virke från utlandet. För att
människorna på landsbygden skall kunna ges möjlighet att
bo kvar och skogsindustrin skall ges rimliga förutsättningar
är det viktigt att bärigheten på, och tjälsäkringen av, de
västsvenska grusvägarna förbättras.
Snabbtågsförbindelse Halland-
Sjuhärad-Stockholm
En stor brist i dagens tågtrafiksystem är att det saknas
direktförbindelse mellan Halland, Sjuhärad och Stockholm.
En linje mellan Halmstad, Varberg, Borås, Herrljunga och
Stockholm skulle vara något av kärnan i ett sådant system.
Detta västra upptagningsområde, som har fler än 400 000
invånare, behöver denna förbindelse av många skäl.
Näringslivet är i behov av snabba och bekväma transporter,
och det är en konkurrensnackdel för denna del av landet att
dessa inte har kommit till stånd som det gjort i andra
områden med betydligt färre tänkbara resenärer.
Av miljöskäl är det angeläget att så många som möjligt använder
järnvägen då Västsverige är hårt ansatt av luftföroreningar som till stor del
härrör från trafiken. Bandelen mellan Varberg och Herrljunga är i behov av
en upprustning. Det är mycket gods som skall till Hallandskusten från
Sjuhäradsbygden som i dag transporteras på vägarna. Både av
transporttekniska skäl och av miljöskäl skulle bandelen bli mycket värdefull
efter en upprustning.