1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tidigarelägga dubbelspårsutbyggnaden mellan
Bomansberget och Älvkarleby.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snabbtågsanpassningen Stockholm-Östersund via Bollnäs-
Ljusdal genomförs på utsatt tid för att möjliggöra snabbtåg på sträckan
redan 2001.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att undersöka möjligheten för det landstingsägda trafikbolaget
X-trafik att förlänga regionaltågstrafiken till Stockholm.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att noggrant följa upp och se över det kommunala stödet för
bredbandsutbyggnad.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Högskolan i Gävle utses till en av de högskolor som skall
utveckla och genomföra distansutbildningar fr.o.m. 2002.1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommuner som via sina lärocentrum samordnar
högskoleutbildning på distans får del av medlen för distansutbildning
fr.o.m. 2002. 1
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra Gävleborgs län till försökslän för att använda
arbetsmarknadsutbildningsmedel inom No/Te-utbildning.2
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra Gävleborgs län till försökslän för starta-eget-bidrag till
icke arbetslösa, där en samfinansiering sker mellan ALMI, länsstyrelsen
och länsarbetsnämnden.2
9.
1 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till UbU.
2 Yrkandena 7 och 8 hänvisade till AU.
Inledning
Gävleborgs län är ett län där den regionala andelen av
Sveriges BNP är hög men sysselsättningen trots detta låg.
Stora internationellt framstående företag dominerar, medan
kunskapsintensiva företag med snabb tillväxt har en relativt
liten andel av marknaden. De små och medelstora företagen
måste få en större betydelse för utvecklingen i framtiden.
Behovet av kvalificerade uppfinnare, innovatörer och
entreprenörer är större än någonsin och frågor om
kompetensutveckling, produktutveckling samt tillgången till
riskvilligt kapital är mycket viktiga.
Utbildningsnivån i länet är låg jämfört med riksgenomsnittet, andelen
kvinnor och invandrare som bedriver företag är låg, vilket gör att det finns en
outnyttjad tillväxtkraft bland länets invånare som kan bidra till att länets
näringslivsstruktur utvecklas.
Infrastrukturfrågorna är viktiga inte minst på IT-området. Snabba och
tillgängliga kommunikationer mot omvärlden är av stor betydelse för
utvecklingen i länet.
Länet har en rad områden att lyfta, förutom de nyss nämnda, t.ex. hälso-
aspekter, miljöfrågor m.m. I denna motion väljer jag att lyfta
infrastrukturfrågor, utbildningsfrågor och frågor runt företagsutveckling.
Infrastrukturfrågor
På trafiksidan bör satsningarna ha inriktningen mot att lösa
flaskhalsproblem, som idag missgynnar utbyggnaden av
järnvägstafiken, godstransporter samt turisttrafik på vissa
vägsträckor. På järnvägssträckan Gävle och Uppsala saknas
idag dubbelspår mellan Älvkarleby och Bomansberget. Detta
innebär ett flaskhalsproblem för trafiken på både Norra
stambanan och Ostkustbanan. Det här sinkar
snabbtågstrafiken till Sundsvall och Östersund, men är också
ett hinder för den regionaltrafik mellan Uppsala-Gävle som
berörda län vill starta. I Banverkets stomnätsplan är den här
utbyggnaden förlagd med start år 2002 men klar betydligt
senare. Denna satsning borde tidigareläggas. Det bör ges
regeringen till känna.
Utbyggnaden av snabbtågsförbindelsen Stockholm-Östersund, via
Bollnäs-Ljusdal finns med i stomnätsplanen år 2001. Det är viktigt att den
genomförs på utsatt tid, inte minst med tanke på att X-trafik med sina nya och
snabbare regionala tåg tänker trafikera sträckan redan år 2001. Det bör ges
regeringen till känna.
I Gävleborgs län finns önskemål om att förlänga den regionala tågtrafiken
till Stockholm, vilket skulle underlätta för resenärer som slipper tågbyten och
göra trafiken mer ekonomiskt fördelaktig för det landstingsägda trafikbolaget
X-trafik. Idag är inte detta möjligt, men förutsättningarna för detta borde
undersökas. Detta bör ges regeringen till känna.
När det gäller bredbandsutbyggnaden, gäller det att även länets små
kommuner kan tillgodogöra sig den möjligheten. Stödet för
bredbandsutbyggnad, när det gäller små kommuner i glesbygd och där inte
den s.k. marknaden är intresserad av att bygga ut nätet, är enligt de regler som
föreslogs i IT-propositionen. Dessa kommuner kan få ett statligt stöd med en
tredjedel av kostnaderna och förväntas skjuta till resterande medel på egen
hand och om det är möjligt, via andra finansiärer som länsstyrelsen,
strukturfonder inom EU, m.m. Den begränsade statliga insatsen kan göra att
ett flertal kommuner med knappa ekonomiska resurser måste avstå från en
mycket viktig infrastruktursatsning som bredbandsutbyggnaden utgör.
Regelsystemet bör följas upp noggrant och reglerna göras generösare om den
förväntade bredbandsutbyggnaden inte blir av. Detta bör ges regeringen till
känna.
Utbildning
Regeringen anser att högskoleutbildningen måste göras mer
tillgänglig i hela landet, en uppfattning jag delar. En
nationell prioritering och samordning av resurser är
nödvändig och ett åtgärdsprogram ska inledas.
Distansutbildningsmyndigheten, Distum, som idag fördelar
platser för distansutbildning ska upphöra från och med 2002.
I framtiden ska Distums roll vara att samordna och planera
utbildningsutbudet. Det skulle kunna gynna Högskolan i
Gävle eftersom man idag inte ingår i Distums geografiska
område där ersättning till högskolor för
distansutbildningsplatser är möjlig. Högskolan i Gävle har
trots detta under en rad år utvecklat
distansstudieverksamheten så att den idag är 18 % av den
totala verksamheten. Högskolan skulle dessutom kunna
utöka antalet distansutbildningsplatser med 300 per år de
närmaste åren vilket inte kommer tillstånd inom ramen för
dagens system. Högskolan i Gävle har på ett föredömligt sätt
utvecklat distansutbildningen och bör självklart vara en av
de högskolor som får delta i utvecklandet och
genomförandet av olika utbildningar från och med
budgetåret 2002. Detta bör ges regeringen till känna.
I Gävleborgsområdet är alltså redan distansutbildning på högskolenivå en
självklar utbildningsform via lärocentra i länets samtliga kommuner.
Gävleborgs län är dessutom navet i en betydligt större gruppering om ett 40-
tal kommuner i den s.k. NITUS-gruppen, en modell för att vidareutveckla en
behovsanpassad distansutbildning. Varje år går 1 000-15 000 elever en
distansutbildning på högskolenivå i Gävleborgs län. Det som bör
uppmärksammas i sammanhanget är att kommunerna har ekonomiska
problem med att tillhandahålla lokaler, utbildningssamordnare,
syokonsulenter och den kringutrustning som krävs för att kommunala
lärocentra ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Av de medel som avsätts
för utbildningsplatser på distans, bör en viss del tillfalla kommuner som
organiserar utbildning via sina lärocentra. Det ger ett underifrånperspektiv
och tillgodoser de behov som finns ute i länet. Detta bör ges regeringen till
känna.
Behovet av högskoleutbildade tekniker är stort i länet. Vi har inom
överblickbar framtid en situation med både arbetslöshet och arbetskraftsbrist.
Trots det så har Högskolan i Gävle svårt att fullt ut besätta
utbildningsplatserna inom No/Te. För att möta detta bör möjligheten att
bevilja arbetsmarknadsutbildning för hela eller delar av en högskoleutbildning
göras möjlig. Vill man pröva detta i mindre skala skulle Gävleborgs län
kunna vara ett försökslän. Detta bör ges regeringen till känna.
Företagsutveckling
En viktig del i länets utveckling är att öka nyföretagandet
som trots en positiv utveckling under senare år är för lågt.
Länsstyrelsen, ALMI och länsarbetsnämnden har medel och
resurser för att stödja detta, även om formerna liksom
målgrupperna för stöden varierar något. När Gävleborgs län
var försökslän inom ramen för arbetsmarknadspolitiken
prövades olika metoder för att skapa nya arbetstillfällen som
gav mycket positiva erfarenheter. Bland annat så prövades
starta-eget-bidrag till redan anställda och det så kallade
företagskuvösstödet, ett stöd i samband med igångsättandet
av en företagsverksamhet. Tyvärr så upphörde dessa stöd när
försöksverksamheten avslutades. Gävleborgs län borde
återigen få bli försökslän i samband med stöd till icke
arbetslösa för att få starta eget. Finansieringen bör
samordnas mellan ALMI, länsstyrelsen och
länsarbetsnämnden. Detta bör ges regeringen till känna.