Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade anslag om 3 miljarder kronor till samlade väg- och
järnvägsupprustningar i Kalmar län för den närmaste tioårsperioden för
angelägna väg- och järnvägsupprustningar.
Goda kommunikationer
en förutsättning för
utveckling
En god infrastruktur är en förutsättning för att skapa livskraft
i hela landet. När infrastrukturen är undermålig uteblir
investeringar och detta försämrar i sin tur möjligheterna för
människor att bo och verka i alla delar av landet.
Infrastrukturen är en fråga om livskvalitet, människor ska
inte hindras att bo där de vill på grund av att infrastrukturen
är undermålig. Det är den i Kalmar län på grund av bristande
resurser från statsmakternas sida. Att uteblivet underhåll av
infrastrukturen hindrar företag och människor från att
investera och bo där de vill är ett misslyckande. När vägar
och annan infrastruktur faller sönder till följd av uteblivna
medel skapas en ohållbar situation som måste brytas. Med
för landet jämbördiga kommunikationsförutsättningar har
Kalmar län mycket goda framtidsutsikter. De föreligger inte
i dag.
Regeringen visar tyvärr inte i budgetförslaget tillräckligt intresse för att
åtgärda de brister som finns i dagens infrastruktur i Kalmar län. Satsningarna
på infrastrukturen som saknas i budgetpropositionen måste snarast komma i
den av regeringen aviserade särskilda infrastrukturpropositionen. En fortsatt
underlåtenhet i detta avseende kommer att få mycket allvarliga konsekvenser
för kommunikationerna i länet. I dag har vi en underhållningstakt på länets
vägar på 100 år i jämförelse med ett av experterna rekommenderat underhåll
vart tjugonde år, alltså en femfaldig försumlighet för underhåll och
upprustning av vägnätet i Kalmar län.
Skamgränsen är nådd
Ett så långsiktigt eftersatt underhåll reser omedelbart frågan
om det inte är motiverat att riksdagen fastställer
miniminivåer för lägsta acceptabla vägstandard. Alla ska ha
rätt till farbara vägar, året runt, även trafikanterna i Kalmar
län. Genom att inrätta en miniminivå, en så kallad
skamgräns, kan inte regering och riksdag behandla
bärighetshöjande åtgärder, tjälsäkring, drift och underhåll
som en restpost i budgeten. En fastställd skamgräns skulle
innebära automatiskt kraftigt ökade anslag till Kalmar län
för att komma över skamgränsen. Fastställande av en
skamgräns vore en viktig markering som riksdagen borde
besluta om.
Kalmar län får 680 miljoner till vägar och järnvägar under nästa tioåriga
planeringsperiod. Det är en tiondel av vad som satsas i Stockholms
kommunikationssystem under ett år. Ett annat belysande exempel på
snedfördelningen av anslag som kan nämnas är; att Kalmar län får 3 procent
!!! i totala anslag för kommunikationerna för den närmaste tioårsperioden av
vad det kostade att bygga Öresundsbron - en bro med tillfarter på ett enda
ställe i landet som fick sitt anslag vid ett och samma tillfälle. Det är en
orimlig fördelning av tillgängliga investeringsmedel för
kommunikationssatsningar i landet. Anslagen måste höjas och omfördelas till
Kalmar läns fördel.
På många håll i länet är vägtrafik det enda realistiska fysiska
transportmedlet. Det är därför angeläget att avsätta betydligt mer pengar än
regeringen gör, till bärighetshöjande åtgärder, drift och underhåll av det
befintliga vägnätet. Det är också viktigt att avsätta mer pengar till
järnvägarna
för att underlätta gods- och persontransporter i länet på detta miljövänliga
transportmedel där så är möjligt.
Följande steg bör tas för att garantera en god infrastruktur i Kalmar län:
- Pröva finansiering av infrastruktur med PPP-modellen (Public Private
Partnership) för E22.
- Inrätta en miniminivå för lägsta acceptabla vägstandard, en så kallad
skamgräns.
- Skapa en 10-års plan för att ta igen det eftersatta vägunderhållet i Kalmar
län.
- Höj anslagen till bärighetshöjande åtgärder, drift och underhåll av det
befintliga vägnätet med 2,42 miljarder kronor för innevarande budgetår
och avsätt 3 mdr på nästa 10-årsperiod för Kalmar län.
- Höj anslagen till järnvägen och ta initiativ till upprustning och byggnation
av flera järnvägssträckor i Kalmar län.
- Underlätta för kombitrafik.
- Genomför en stegvis konkurrensutsättning av persontrafiken på alla
järnvägslinjer.
Pröva PPP för att bygga
ut E22
Utöver klara underhålls- och upprustningsobjekt krävs också
nyinvesteringar i Kalmar läns vägnät. Väg E22 genom länet
är i stort behov av nyinvesteringar och kan med fördel
prövas som PPP-projekt för att vinna erfarenheter om för-
och nackdelar av denna finansieringsform. (Den så kallade
PPP-principen, innebär en samverkan i finansieringen från
offentligt och privat håll.) Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om att väg E22 genom Kalmar län
ska finansieras med hjälp av en PPP-lösning.
Vägupprustningar
Det finns en rad läns- och riksvägsprojekt som är angelägna
att genomföra i Kalmar län:
- Avsätt resurser för att riksvägar och länsvägar i Kalmar län ska hålla en
standard av minst 7,0 meters bredd.
- Bygg ut E22 - länets pulsåder som ett försöksprojekt med PPP-finansie-
ringsmodell.
- Skapa en Europaväg mellan London-Göteborg-Västervik-Moskva.
- Genomför en gemensam numrering och bygg färdigt återstående delar av
Dackeleden Linköping-Vimmerby-Hultsfred-Målilla-Virserum-Växjö-
Hässleholm-Malmö.
- Samordna Vägverkets och Boverkets insatser för ett Dackestopp i
Virserum.
- Upprusta och bygg ut väg 35, Gamleby-E-länsgränsen, riksväg 25
Kalmar-Halmstad, riksväg 34 delen Ålem-Mörlunda, riksväg 33 och
länsväg 129.
- Upprusta väg 127 Oskarshamn-Målilla-Vetlanda-Värnamo.
- Prioritera resurser för det enskilda vägnätet i Kalmar län.
Ett sammanhållet
järnvägssystem i sydöstra
Sverige
Följande åtgärder är nödvändiga:
- Bygg upp ett sammanhängande järnvägsbaserat trafiksystem Linköping-
(Oskarshamn, Nässjö, Västervik)-Kalmar-Karlskrona-Kristianstad-
Hässleholm för att möta den kommande utvecklingen i Östersjöområdet.
- Avsätt 400 miljoner för en fortsatt utbyggnad av Stångådalsbanan -
järnvägen Linköping-Kalmar.
- Genomför en elektrifiering av järnvägen Hässleholm-Karlskrona
respektive Linköping-Kalmar.
- Inordna järnvägen Hässleholm-Karlskrona-Kalmar-Linköping i
stambanenätet och koppla det till en nybyggnation av Östgötalänken över
Nyköping till Stockholm med anknytning till Skavsta nya flygplats.
- Bygg den felande länken - Kalmar-Karlskrona. Utred, inkluderande
linjesträckning, vad det kostar att bygga en ny järnvägsförbindelse mellan
Kalmar och Karlskrona.
- Förbättra standarden på Kust till Kustbanan för att tillåta 200 km i timmen
på sträckan Kalmar-Alvesta.
- Bilda regionala järnvägsbaserade godstrafikbolag i samverkan mellan
centrala och regionala myndigheter, berörda kommuner och näringslivet.