1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 22 politikområde 34:1 Bidrag till SMHI för budgetåret
2001 183 077 000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som i motionen anförs till
utgiftsområde 22 politikområde 36:2 Vägverket: Väghållning och
statsbidrag för budgetåret 2001 2 000 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslår eller således 15 662 925 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 22 politikområde 36:3 Banverket: Administration för
budgetåret 2001 737 833 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 22 politikområde 36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter för budgetåret 2001 5 911 495 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 22 politikområde 36:6 Ersättning för fritidsbåtsändamål
m.m. för budgetåret 2001 41 000 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 22 politikområde 36:8 Bidrag till sjöfarten för budgetåret
2001 209 000 000 kr.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 22 politikområde 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling
för budgetåret 2001 590 000 000 kr.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 22 politikområde 37:3 Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 2001 0 kr.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett nytt system för beräkning av banavgifter inom
utgiftsområde 22 Kommunikationer.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslaget till lag om kreditering på skattekonto av stöd till
kommuner för anläggande av lokala telenät.
Inledning
I partimotion 2000/01:T201 har vi redovisat vår syn på de
principer som vi anser skall gälla för den långsiktiga
trafikpolitiken. I denna motion återkommer vi med de
förslag som berör anslagsyrkanden.
Våra utgångspunkter grundas i hur en effektiv infrastruktur skall vara
utformad samt behovet av att genom sänkta statsutgifter och sänkta skatter
åstadkomma bättre förutsättningar för företagande, tillväxt och nya jobb.
Staten har ett ansvar för den gemensamma infrastrukturen och skyddet för liv,
hälsa och miljö. Det skall finnas en tydlig koppling mellan nyttjande och
finansiering av infrastrukturen och det bör råda konkurrensneutralitet inom
och mellan de olika trafikslagen. Statliga företag och affärsdrivande
verksamhet skall konkurrensutsättas och privatiseras. Vi vill stimulera till
privata lösningar.
Förslag till utgiftsområde
22
I tabellen nedan återfinns ett sammandrag av våra förslag.
Endast de anslag som berörs finns med och endast dessa
kommenteras:
Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med
regeringens proposition, med 20 miljoner kronor. SMHI bör
i större utsträckning än tidigare kunna avgiftsfinansiera sin
verksamhet.
36:2 Vägverket: Väghållning och
statsbidrag
Vi föreslår en ökning av anslaget, jämfört med regeringens
budgetproposition, med 2 miljarder kronor. Det innebär
ökade resurser till vägutbyggnad samt att vi kan förbättra
standarden på det enskilda vägnätet och genomföra insatser
för att höja den passiva säkerheten i vägnätet.
36:3 Banverket: Administration
Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med
regeringens budgetproposition, med 12 miljoner kronor.
Besparingen är en allmän administrativ besparing.
36:4 Banverket: Banhållning
Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med
regeringens budgetproposition, med 700 miljoner kronor.
Vår besparing har åstadkommits genom ökad
konkurrensutsättning såväl av produktionen som underhållet
av banorna.
36:6 Ersättning för
fritidsbåtsändamål m.m.
Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med
regeringens budgetproposition, med 20 miljoner kronor. För
år 2000 gjordes en första uppjustering av anslaget med 17
miljoner kronor. Vi menar att den nivå som anslaget hade
1999 är tillräckligt. Vi avvisar samtidigt tanken på ett nytt
statligt båtregister.
36:8 Bidrag till sjöfarten
Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med
regeringens budgetproposition, med 200 miljoner kronor.
Regeringen står fast vid denna modell trots att
sjöarbetsmarknadens parter har kommit överens om ett avtal
som inte förutsätter en höjning av bidraget.
36:12 Rikstrafiken, upphandling
Vi föreslår en minskning av anslaget, jämfört med
regeringens budgetproposition, med 200 miljoner kronor. Då
anslaget inte är specificerat och en specifikation inte heller
varit möjlig att inbringa avslår vi återigen ersättningen till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik.
37:3 Ersättning till Posten AB för
rikstäckande kassaservice
Vi avvisar regeringens anslag på 200 miljoner kronor för
ersättning till Posten AB för rikstäckande betalningsservice.
Vi betraktar anslaget som en förtäckt statlig subvention. Vi
är dock beredda att genom upphandling ta samhällsansvar.
Banavgifter
Redan idag täcker staten en stor del av kostnaderna för
underhåll av järnvägen med budgetmedel. Enligt regeringens
budgetproposition täcks varje år under treårsperioden 1999-
2001 endast en fjärdedel av kostnaderna för banhållningen
med banavgifter. Det är enligt vår mening viktigt att drifts-
och underhållskostnaderna på järnvägsområdet
huvudsakligen täcks av trafikavgifter.
Vi avvisar återigen det nya systemet för beräkning av banavgifterna och
föreslår en återgång till det gamla systemet.
Förslag till lag om
kreditering på
skattekonto av stöd till
kommuner för
anläggande av lokala
telenät
Regeringens förslag gäller stöd till kommuner för
investeringar i lokala allmänt tillgängliga telenät med hög
överföringskapacitet. Investeringen skall för att vara
bidragsberättigad godkännas av respektive länsstyrelse.
Krediteringen skall avse stödberättigande åtgärder som
utförts under perioden från och med 1 juli 2000 till och med
31 december 2004. Stödet uppgår till 3,2 miljarder kronor
men ligger utanför utgiftstaket eftersom det är ett
skatteavdrag.
Regeringen anser att den valda finansieringsformen motiveras av
sambandet mellan förslaget om kommunstöd och det förslag till
skattereduktion för abonnenters bredbandsanslutning som regeringen har
aviserat att komma. Båda stödformerna skall rymmas inom samma ram, 3,2
miljarder kronor, och skall finansieras på statsbudgetens inkomstsida.
Vi avvisar förslaget till kreditering av kommunernas skattekonto vad gäller
avdrag för bredbandsutbyggnad. Marknaden klarar av att bygga ut
bredbandsnäten i kommunerna utan stöd. Vi avvisar även tekniken med
skatteavdraget eftersom det är ett sätt att komma undan utgiftstaket.
Vi avvisar i princip även förslaget om skatteavdrag för företag och
fastighetsägare. Verksamheter som förs i rörelseform kan redan idag göra
avdrag för sina kostnader.
Vi kan däremot tänka oss en avdragsrätt för installationer hos enskilda
personer. De saknar möjligheten att dra av sina kostnader och stödet kommer
att leda till ökad uppkopplingstäthet.