1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av goda kommunikationer mot Öst- och Centraleuropa.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av bra beslutsunderlag och prognoser.
3.
Motivering
Den snabba utvecklingen har ändrat förutsättningarna för
Blekinge och sydöstra Sverige. De positiva förändringarna i
Öst- och Centraleuropas länder ger helt nya möjligheter för
samarbete i olika frågor.
Den södra delen av Östersjön är den befolkningstätaste delen av hela
regionen.
Blekinge har ett strategiskt läge för att knyta samman länderna i södra
Östersjön, inte minst med stöd av samarbete inom olika EU-program.
Möjligheterna för länet att hävda sig i ett mer internationellt sammanhang är
starkt avhängigt av om det finns goda kommunikationer. Detta har inte bara
betydelse för Blekinge utan är i hög grad en viktig fråga för landets
transportsystem för att optimalt kunna utveckla nya marknader i Öst- och
Centraleuropa. Särskilt med Polen växer handeln kraftigt. Färjan mellan
Karlskrona och Gdynia har i stort sett dagliga turer och utgör en viktig länk i
handelsutbytet.
Trafiken har varit kraftig och på passagerarsidan är linjen Sveriges största
till Polen. Även linjen Karlshamn-Liepaja har stora trafikströmmar. Dessa
färjelinjer utgör viktiga länkar för den integration som pågår i
Östersjöområdet.
Förväntningarna på utvecklingen av Östersjöområdet är stora och många
bedömare menar att det kommer att bli en av Europas viktigaste
tillväxtregioner. Regeringen har på olika sätt visat att integrationen i
Östersjöområdet skall intensifieras ytterligare.
För att detta skall vara möjligt måste den nuvarande, starka
koncentrationen av kommunikationer i Sydvästsverige, kompletteras med
effektiva och miljövänliga transportstråk över den övriga delen av
Sydsverige, innefattande bland annat Blekinge. Detta är nödvändigt om vi i
Sverige fullt ut ska kunna ta tillvara de nya möjligheter som bjuds. Satsningar
i sydöstra Sverige medför samtidigt att den hårda belastningen på Skåne,
Danmark och Nordtyskland kan minska. Detta är särskilt betydelsefullt för att
minska den negativa belastningen på miljön inom dessa områden.
Kommunikationerna i öst-västlig riktning kommer också att spela en viktig
roll i utvecklingen av handel och turism mellan Baltikum och
Sverige/Danmark/Nordtyskland. Redan ser vi hur transporterna ökar i detta
transportstråk. Färjeförbindelsen mellan Karlshamn och Liepaja i Lettland
transporterar betydande godsmängder. Utvecklingen har med andra ord varit
mycket god. Detta får naturligtvis konsekvenser för tull- och
passverksamheten i Blekinge där behovet av fler poliser och större
tullpersonal har uppstått. Inom ramen för de ekonomiska medel som kommer
att tilldelas Blekinge för polisverksamhet måste detta kunna rymmas.
Öppnandet av Öresundsbron kommer ytterligare att öka behovet av goda
förbindelser till de blekingska hamnarna. Både Karlskrona och Karlshamn gör
stora insatser för att bygga ut och förbättra hamn- och färjeterminalerna. Även
Sölvesborg kommer att göra vissa insatser för att stärka hamnens
konkurrenskraft. Totalt har mer än 200 mkr investerats under senare år av
kommunerna.
Sveriges framträdande roll i det nya Östersjösamarbetet är glädjande och
måste utnyttjas på bästa sätt. För Blekinges del är detta mycket positivt. Det
är dessutom viktigt att vi är med och skapar välstånd i de nya demokratierna.
Ett välstånd som på sikt skapar en närmarknad för våra egna produkter.
Om vi inte gör något nu skapas handelsförbindelser för lång tid framöver
med övriga länder i Västeuropa. Detta kan bli en ödesfråga för hela vårt land
och för vår framtida välfärd.
Infrastrukturinvesteringarna i sydöstra Sverige är och har varit mycket
återhållsamma jämfört med Sverige i övrigt. Utöver detta kan nämnas att
Blekinge är det län i Sverige som statistiskt sett har den sämsta
trafiksäkerheten.
Av flera skäl är det angeläget att förbättra sydöstra Sveriges infrastruktur
och då särskilt i Blekinge. Skälen till detta är många:
Sverige behöver nya alternativa miljövänliga transportkorridorer för trafik
riktad söderut!
Om all trafik ska ledas över Skåne bidrar detta till kapacitets- och
miljöproblem både i Danmark, Tyskland och Skåne vilket kommer att utgöra
ett hinder för Sveriges handelsutbyte med Europa. Det är därför väsentligt att
i ett tidigt skede stimulera utvecklingen av alternativa transportkorridorer
över Blekinge, vars hamnar har de bästa förutsättningar för att
vidareutvecklas.
Några av de mest uppenbara bristerna i Blekinges infrastruktur är följande:
Väg E22, många avsnitt av väg E22 har undermålig standard (vissa avsnitt
endast cirka 7 meter med trafikmängder på cirka 10 000 fordon/dygn). Det är
glädjande att den nya investeringsplanen innehåller väsentliga
ombyggnadsinsatser till en standard med fyra körfält. Tyvärr ligger
huvuddelen av de planerade insatserna sent. Regeringens senaste beslut har
ytterligare försenat utbyggnaden. Med hänsyn tagen till trafikintensiteten och
de svåra olyckor som skett på E22:an bör en utbyggnad till fyra
körfält/motorväg ske med det snaraste. E22 utgör också ett utomordenligt bra
alternativ för finansiering genom PPP inte minst med hänsyn tagen till det
stora intresse som sydsvenskt näringsliv visat för en utbyggnad av vägen.
Riksväg 29, en strategiskt mycket viktig väg för Karlshamns hamn, är på
ett vägavsnitt en uppenbar risk för Karlshamns vattentäkt. En allvarlig olycka
har redan inträffat. Arbetet med att förbättra den vägen måste komma igång
under 2001 vilket utlovats av Vägverket tidigare.
Riksväg 30, som ingår i det så kallade TEM-projektet har stora
framkomlighets- och trafiksäkerhetsrisker på vissa vägavsnitt, även här är
behoven stora. Även om sträckningen Göteborg-Karlskrona ännu inte blivit
en stamväg föreslås att trafiken från Karlskrona leds via riksväg
40/27/30/E22, och så snart det är möjligt bör dessa vägar få en enhetlig
numrering. Detta kan ske genom att riksväg 27 från Växjö förlängs till
Karlskrona. Som ett andra steg bör vägen ingå i det nationella stamvägnätet
och det internationella TEN-systemet, och då som en förlängning av E77.
Även vägens numrering i Sverige bör då bli E 77.
Tvärleden väg 121, som förbinder E22 via nordvästra Blekinge med E4
och E6 på västkusten bör omgående ges riksvägsstatus. Om inte en
sammanhängande förbindelse mellan Olofström och Halmstad kommer till
stånd kan det äventyra Volvos produktion i Olofström. En satsning på
Tvärleden är samhällsekonomiskt lönsam. Det är i första hand delsträckan
Osby-Markaryd som behöver byggas. Så snart nu pågående projektering är
färdig bör denna del byggas ut, vilket kan ske genom lånefinansiering. Det är
av största vikt att kraftfulla satsningar görs för att förbättra Blekinges
dåliga
trafiksäkerhetssituation. I Blekinge pågår för närvarande ett
trafiksäkerhetsprojekt som kallas Säkereken som har bidragit en hel del men
den mest angelägna åtgärden är en ombyggnad av väg E22 till motorväg.
Satsningen på Blekinge kustbana har blivit en förebild för hela landet.
Både elektrifiering och kurvrätning av banan är motiverade med hänsyn tagen
till den stora trafikeringspotential som banan har. Målet bör vara att uppnå två
timmars restid mellan Karlskrona och Köpenhamn. Därför måste Kustbanan
kunna köra på Öresundsbron som i sin tur kräver elektrifiering. Det är
glädjande att regeringen nu uppdragit åt Banverket att planera så att byggstart
kan ske 2004 men utöver elektrifiering krävs ytterligare insatser för att
minska restid och öka servicen längs banan.
Kust-till-kustbanan kräver också stora investeringar i Blekinge. Denna
järnväg utgör en del i ett planerat internationellt järnvägsstråk TER. Eftersom
TER-korridorerna slutar i Gdynia/Gdansk är en förlängning med Kust-till-
kustbanan naturlig. Med Kust-till- kustbanan som en del av TER skulle inte
bara svenskt näringsliv utan även norskt få snabba och miljövänliga
godstransporter till Centraleuropa. Bandelen mellan Karlskrona och
Emmaboda är i akut behov av upprustning, bland annat spårbyte och
elkontaktledningsbyte. Med en medelhastighet på cirka 75 km/tim och
bärighetsproblem är det omöjligt att upprätthålla/utveckla en modern tågtrafik
på bandelen.
Förbättringen av internationella flygförbindelser, där Ronneby flygplats
klassas som internationell flygplats, klass A, är en annan regionalpolitisk
satsning. Ronneby flygplats bör också utrustas med en taxibana.
Det är beklagligt att SIKA i sin pågående infrastrukturutredning använder
felaktiga siffror. Detta har vid ett flertal tillfällen påtalats från
länsstyrelse,
regionala politiker med flera. Det är glädjande att SIKA nu reviderat den
internationella godstransportprognosen men det saknas dock fortfarande prog-
nos för framtida transitflöden. Tyvärr har felaktigheter uppstått vad gäller
siffrorna för sysselsättningstillväxten. Dessa siffror ligger till grund för de
inrikes person- och godsflödena. SIKA:s person- och godsflöden baseras på
en sysselsättning i Blekinge år 2010 som uppgår till cirka 63 000 personer när
redan idag sysselsättningen i Blekinge är cirka 68 500. Detta ger felaktiga
underlag för de politiska beslut som avses fattas längre fram i planeringen.