Infrastruktur i Västmanlands län och Södertälje kanal
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av satsningar på infrastruktur i Västmanlands län och
Södertälje kanal.
Motivering
Västmanland är en viktig del av Stockholm Mälarregionen.
På en yta som motsvarar mindre än 6 procent av Sveriges yta
finns cirka 2,6 miljoner invånare vilket är nästan 30 procent
av landets befolkning. Fyra av landets största städer finns i
regionen.
Näringslivet är omfattande och har stor betydelse för BNP:s tillväxt. För
Västmanlands del handlar det om ett näringsliv med en stark exportinriktning
med företag som t.ex. ABB, Volvo, Seco Tools, Bulten, Kanthal m.fl. företag.
Inom Stockholm Mälarregionen finns även 23 av landets universitet och
högskolor. För Västmanland och Södermanland handlar det om den
gemensamma högskolan, Mälardalens högskola, en högskola som vuxit
snabbt under senare år och som regeringen nu föreslår skall få ansvar för
vetenskapsområdet teknik.
Stockholm Mälarregionen är en logistiktung del av Sverige. Styrkan ligger
också i de starka företag som är etablerade. Västerås är t.ex. ICA:s
terminalortsnav, varifrån stora mängder varor varje dygn går ut till butiker
runt om i landet. För företag som ICA spelar logistiken en absolut central roll
för företagets verksamhet.
Sammantaget ger detta upphov till ett omfattande behov av transporter och
resande. Stockholm Mälarregionen svarar för omkring en tredjedel av landets
resor, samtidigt som omkring 55 procent av landets kollektivtrafikresor sker i
regionen.
Möjligheterna att enkelt och kostnadseffektivt transportera både människor
och gods är en avgörande framtidsfråga såväl för Stockholm Mälarregionen
som för Västmanland. Genom effektiva transportlösningar kan en ytterligare
integration av arbetsmarknad och näringsliv åstadkommas. Därför är
utvecklingen av transportmöjligheterna en ytterst viktig fråga för
Västmanland, i synnerhet i en situation där fokus ligger på att skapa
möjligheter till en hög och varaktig framtida tillväxt.
Infrastrukturen i Västmanland har tydlig prägel av länets centrala läge i
Stockholm Mälarregionen och i landet. Det finns många vägar och järnvägar
av nationell karaktär i länet, t.ex. E 18, E 20, Rv 70, Rv 66, Rv 65,
Mälarbanan, Svealandsbanan och Bergslagspendeln. Länet har två hamnar i
Västerås och Köping som omsätter cirka fyra miljoner ton gods till regionens
näringsliv. Det finns även en regional flygplats i Västerås med såväl
internationella som nationella destinationer.
Under 1990-talet blev underhållet av vägarna eftersatt till följd av
problemen inom samhällsekonomin. Inte minst är detta påtagligt för flera
viktiga vägar i Västmanland. Särskilt tydligt är detta förhållande i norra delen
av Västmanlands län. Resurser behöver avsättas för att ta igen eftersatt
underhåll så att vägarna i Västmanland når godtagbar standard. Det finns även
behov av att komplettera befintliga vägar och av nybyggnation av vägar.
Samtidigt finns det ett stort behov av upprustning, komplettering och
nybyggnation av järnvägar, sjöfart och flyg. Nedan vill vi särskilt peka på
följande behov:
Vägar
E 18: Stort behov av utbyggnad till motorvägsstandard på
sträckan Köping-Västerås och Västerås-Enköping.
Trafikmängderna kommer sannolikt att öka ytterligare när
den nya motorvägen utmed E 20 på sträckan Örebro-Arboga
tas i bruk hösten 2000.
E 18/E 20: Tillskapande av förbindelse mellan E 18 och E 20 vid Arboga.
Räta Linjen: Räta linjen går från Gävle till Norrköping via Heby, Sala,
Västerås, Eskilstuna och Katrineholm.
Räta Linjen ingår i det nationella stamvägsnätet, men i Räta Linjen ingår
flera vägdelar med olika numrering. Detta är olämpligt för en nationell led
och förvirrar trafikanterna. Räta Linjen bör få den enhetliga numreringen
E 22.
Flera av delsträckorna i Räta Linjen är i stort behov av upprustning till
högre vägstandard. Räta Linjen tillgodoser flera olika transportrelationer, ger
en gen och snabb förbindelse genom en folkrik, högt industrialiserad och
expansiv del av Mellansverige.
Lv 250: Länsvägen Köping-Fagersta är i nuläget i skamligt dåligt skick.
Det finns stort behov av att bygga om Lv 250 till en för det regionala
näringslivet godtagbar standard.
Rv 66: Riksväg 66 från Västerås till Fagersta och sydvästra delen av
Dalarnas län präglas till stor del av eftersatt underhåll. Enligt Vägverkets
planer står sträckan Västerås-Ramnäs inför en upprustning i samband med att
sträckan byggs om till en s.k. 2 + 1-väg. Det är även angeläget att det
eftersatta underhållet på sträckan Ramnäs-Fagersta åtgärdas snarast möjligt.
Rv 70: Riksväg 70 har en oacceptabelt låg standard på delar av sträckan
Enköping-Sala och Sala-Avesta. En planmässig utbyggnad och upprustning
bör genomföras successivt under de närmaste åren.
Järnvägar
Eskilstuna-Västerås: Det är nu hög tid att gå vidare med en
ny- och ombyggnad av järnvägen mellan Västerås och
Eskilstuna för att koppla ihop Svealandsbanan och
Mälarbanan och för att på ett ännu bättre sätt knyta samman
Västerås och Eskilstuna med varandra.
Under senare delen av 1990-talet har antalet resenärer mellan Västerås och
Eskilstuna ökat kraftigt. Till en hel del beror detta på den snabba utbyggnaden
av Mälardalens högskola och att många studenter bedriver studier i båda
städerna. Med hänsyn till den satsning som statsmakterna gör på en fortsatt
utbyggnad av Mälardalens högskola kan man förvänta att antalet resenärer
mellan Västerås och Eskilstuna fortsätter att öka.
Västerås och Eskilstuna fungerar i växande utsträckning som en integrerad
arbetsmarknad. In- och utpendlingen mellan de båda städerna har ökat
successivt hela 1990-talet. I nuläget rör sig omkring 1 500 av den
förvärvsarbetande befolkningen i Västerås respektive Eskilstuna över
kommungränsen för att nå sin arbetsplats. Med en ny- och ombyggd järnväg
skulle integrationen mellan de båda städerna både stimuleras och förstärkas
ytterligare.
Svealandsbanan: Dubbelspår bör byggas på sträckan Eskilstuna-Rekarne
för att eliminera att det nuvarande enkelspåret stoppar upp trafiken, dels på
Svealandsbanan och dels på den nuvarande järnvägen Eskilstuna-Västerås.
Mälarbanan: Dubbelspår på sträckan Kolbäck-Örebro möjliggör att fler
snabba förbindelser Stockholm-Göteborg kan dras fram norr om Mälardalen
så att tågen därmed kan betjäna ett större befolkningsunderlag. Även
Mälarbanans infart mot Stockholm bör bli föremål för översyn och
investering på grund av trängsel med pendeltåg i norra Storstockholm.
Sjöfart
Ny sluss i Södertälje kanal: Volymutvecklingen har varit
markant för Mälarsjöfarten med hamnarna i Västerås och
Köping under de senaste åren. I takt med det växande
transportbehovet växer även efterfrågan på sjötransporter.
Container blir allt vanligare för högförädlat gods. Detta
ställer krav på nya fartygstyper som i sin tur kräver en större
sluss med dimensionerna minst 180 x 25 meter i Södertälje
kanal.
Vid en uppvaktning som Västerås och Köpings kommuner genomförde i
augusti i år ställde sig Sjöfartsverket positivt till att utreda
förutsättningarna
för att bygga en större sluss i Södertälje. Även övriga berörda parter som t.ex.
Södertälje kommun är positiva.
Ett viktigt argument för en utbyggnad av slussen i Södertälje är att sjöfart
är ett miljövänligt transportslag. I ett längre perspektiv gäller det att
effektivt
använda sjöfarten för att det växande transportbehovet i Stockholm
Mälarregionen skall kunna genomföras med minsta möjliga påverkan av vår
miljö.
Den satsning på biobränsleeldade fjärrvärmeverk, som för närvarande sker
på flera håll runt Mälardalen, är ett exempel. Blir Västerås införselhamn för
det biobränsle som behövs till verken i Västerås, Enköping, Sala och
Eskilstuna kommer godsmängden i Västerås hamn att i det närmaste
fördubblas. En utbyggd sluss skulle även göra det möjligt för hamnarna i
Västerås och Köping att avlasta oljetransporter från hamnen Stockholm
Loudden.
Flyg
Förbättrad landningsbana: Den expansiva flygtrafiken till
och från Mälardalen behöver ses i ett regionalt perspektiv.
En satsning på den regionala flygplatsen i Västerås ger
tillsammans med en fjärde bana på Arlanda en bra
kompletterande lösning för Mälardalens flygtrafik.
Behov finns dock av främst en förbättring och på sikt en viss förlängning
av landningsbanan vid Västerås flygplats. Terminalen behöver också byggas
ut.