Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av satsningar på infrastrukturen i Västra Götaland. Infrastrukturens betydelse för Västra Götaland
Västra Götalandsregionen är strategiskt belägen mellan tillväxtområdena Oslo, Köpenhamn och Stockholm. 650 000 personer arbetar i regionens näringsliv, som har sin tyngdpunkt inom industri och varuproduktion samt handel och kommunikation. I regionen finns t ex hälften av rikets sysselsättning inom bil- och bilkomponentindustrin och 41 000 företag bedriver handel med utlandet. Vid regionens högskolor/universitet finns fler än 55 000 studerande.
Nordens största hamn finns i Göteborg, den enda för transocean trafik. Ca 60 procent av landets containertrafik anlöper Göteborgs hamn. I regionen finns flera av Sveriges viktigaste väg- och järnvägsstråk och Sveriges näst största flygplats. Göta älv har betydande möjligheter som farled till hamnarna i Vänern. Vänersjöfarten bör utvecklas. Det finns också en storstadsregion med ekonomisk tillväxt - Göteborgsregionen - med omfattande person- och godsflöden.
Inom 30 mil från Göteborg finns merparten av Skandinaviens industri. Betydande godsvolymer både på väg och järnväg fraktas mellan regionen och bl a Norge, Mälardalen, Bergslagen och Norrland. Regionens näringsliv genererar stora transportmängder. Import/export är betydande och Västra Götaland svarar för 45 procent av godset i svenska hamnar. Så gott som all oljetransport till och från Sverige sker via Göteborgs hamn och Brofjorden.
Infrastrukturen i Västra Götaland har stora brister. Västra Götaland har de mest omfattande problemen i landet vad gäller kapacitetsbrister på järnvägsnätet. Stomjärnvägarna in mot Göteborg har sådana brister att det finns påtagliga hinder för att utveckla såväl gods- som persontrafik. Så kommer t ex betydande godsvolymer att flyttas till godsstråket väster om Vänern (Norge/Vänerbanan och Bergslagsbanan). Detta är bra, men sker inga snabba satsningar på banan kommer dagens problem med bland annat långa återställningstider att förvärras med allvarliga konsekvenser också för persontrafiken.
Potentialen för både gods- och persontrafik kan tillvaratas först då standardbristerna på järnvägsnätet åtgärdats. Som exempel kan nämnas att under de senaste 6 åren har vägtrafiken på E 6, norr om Strömstad, ökat med hela 10 procent per år. Den tunga trafiken har ökat än mer, med 13 procent. I genomsnitt passerar en lastbil Svinesundsbron varje minut, dygnet runt. Samtidigt minskar godsvolymerna som transporteras över gränsen på järnväg. Det krävs en kraftfull utbyggnad av järnvägsnätet i Västra Götaland för att vända utvecklingen. Då finns möjlighet att nå en mycket god kvalitet och omfattning på tågtrafiken.
Kapacitetsproblemen inom Göteborg kan på sikt åtgärdas genom byggandet av en tågtunnel. En sådan lösning skapar också nya och intressanta trafikeringslösningar för lokal- och regionaltrafiken. Antalet resenärer in mot Göteborg med regiontågen har ökat med 50 procent under de senaste fem åren. Ökad kapacitet i infrastrukturen medger att trafikvolymen på sikt kan fördubblas.
Det statliga vägnätet i regionen har i stora delar en låg standard. Det gäller såväl stamvägar som regionalt vägnät. Trafikbelastningen är i vissa delar hög och även totalt i förhållande till väglängden. Regionen har 12 procent av det statliga vägnätet men hela 18 procent av trafikarbetet.
Stora delar av stamvägnätet har i relation till trafikvolymer och antal lastbilar en mycket bristfällig standard. Många plankorsningar och trafikljus samt smala vägbreddar bidrar till ryckig trafik och onödiga utsläpp. Olycksbelastningen är hög på långa avsnitt. Andelen farligt gods på lastbil är högre än genomsnittet för riket. Samtidigt som standarden bitvis är mycket låg i förhållande till vägarnas funktion så ökar trafikmängderna kraftigt och prognoserna visar på fortsatta ökningar. Så har till exempel E 6 för närvarande den starkaste trafikökningen av stamvägarna i landet.
Stora brister finns också på det regionala vägnätet. Här ingår både vägar med mycket stora trafikeringsflöden och vägar med mer gles trafik. Högtrafikerade vägar har betydelse för gods- och pendlingstrafiken men också för t ex tillgängligheten till regionens sjukhus. Det finmaskiga vägnätet är vidsträckt och viktigt för arbetspendling, varudistribution samt jord- och skogsbruk. Företagsamhet och boende på landsbygden är stort i regionen, i vissa delar mycket stort. Behoven av bärighetshöjning, tjälsäkring, rekonstruktion och beläggning av grusvägar är eftersatta och uppgår under en tioårsperiod till 2,6 miljarder fler kronor än de 0,9 miljarder kronor som finns tillgängliga. Vägkapitalet urholkas genom eftersatt drift och underhåll. För det samlade väg- och järnvägsnätet finns totalt (statliga planer och regional plan) angivet drygt 26 miljarder kronor för investeringar, drift och underhåll m m, medan det finns angelägna investeringsbehov för i storleksordningen 50 miljarder kronor.
Göteborg och Landvetter flygplats är landets näst största flygplats och som dessutom svarar för en stor del av Luftfartsverkets överskott. Trafikutvecklingen för både gods- och persontrafik är för närvarande stark. Tillgängligheten till Landvetter behöver förbättras för resande och gods till och från regionen. Järnvägsförbindelse till flygplatsen saknas och resande på fyra av fem stamvägar måste passera Göteborg för att nå flygplatsen.
På flygplatsen planeras för terminalbyggnader, uppställningsplatser med mera för flygplan. Det är angeläget att dessa investeringar ryms inom Luftfartsverkets ramar.
32 miljoner ton, vilket motsvarar 25 procent av den svenska utrikeshandeln, passerar Göteborgs hamn. För att bevara och utveckla hamnens internationella konkurrenskraft är det nödvändigt att farlederna muddras och breddas. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen. Det är också nödvändigt att godstransporterna har en god framkomlighet på det anslutande järnvägsnätet.
Därför skall vi satsa på att utveckla infrastrukturen i Västra Götaland. För företag i hela landet är det av avgörande betydelse att transporterna på stamvägar och järnvägar till och i regionen kan ske smidigt och utan tidsfördröjningar eftersom en stor del av landets import och export passerar Västra Götaland.
För landets internationella konkurrenskraft krävs välfungerande och anslutande landinfrastruktur till framför allt Göteborgs hamn. Vänersjöfarten behöver också utvecklas och ges goda förutsättningar.
Stora nationella satsningar på järnvägar genomförs och skall genomföras i andra delar av landet. Nu måste Västra Götaland komma upp på dagordningen. Stråket Oslo-Göteborg-Köpenhamn är vitalt för den ekonomiska tillväxten i hela Norden.
Västra Götaland är en av landets viktigaste tillväxtregioner. Kapacitets- och standardbrister i infrastrukturen får inte hämma den ekonomiska tillväxten. Bra lokal/regional tågtrafik ger stora tids- och miljövinster. Standarden på regionala vägar och det finmaskiga vägnätet får inte medföra hinder för företagande och boende på landsbygden och inte heller för jord- och skogsbruket.
God tillgänglighet till Landvetter är en nödvändighet för att behålla stora företags ledningsfunktioner/huvudkontor i regionen och för företag med spetskompetens inom forskning/utveckling.
Farlederna till Göteborgs hamn måste uppfylla de krav internationell sjöfart ställer.
Sammanfattningsvis vill vi understryka att det är en angelägenhet för tillväxten i hela landet att ökade satsningar sker på transportinfrastrukturen i Västra Götaland, dels på resursramen för den s.k länsplanen för Västra Götaland, dels i kommande infrastrukturproposition.
Stockholm den 2 oktober 2000
Cecilia Magnusson (m)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Anita Sidén (m)
Marianne Andersson (c)
Berit Adolfsson (m)
Per Landgren (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Björn Leivik (m)
Åsa Torstensson (c)
Inger René (m)
Kent Olsson (m)