1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en åtgärdsplan för
hur man skall komma till rätta med de eftersläpningar som nu finns vad
gäller vägunderhåll, bärighetshöjning och tjälsäkring av våra vägar.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en alternativ
finansiering av olika vägprojekt.
Motivering
Under många år har det svenska vägnätet utsatts för en
kraftfull förslitning och underhållet av vägnätet har på intet
sätt svarat mot det behov som förelegat. Detta märker vi
tydligt i stora delar av vårt land. Det är inte bara det mindre
vägnätet som är eftersatt utan även våra riksvägar har stora
brister i sitt underhåll. Det förekommer idag både håligheter
och kanske inte minst försänkningar i vägbanorna.
Vi har framför oss en höst och vinter och det är inte utan att man känner
oro för vad som kan komma att hända. Med dessa ibland ganska djupa
"hjulspår" på våra vägar är risken för vattenplaning mycket stor då det inte är
ovanligt att ganska stora vattenmängder stannar kvar på vägbanan. I värsta
fall kommer olyckorna att öka dramatiskt.
Behoven av bärighetshöjning och tjälsäkring är också mycket stora;
fortfarande finns alldeles för många vägar som är avstängda för tung trafik
under perioder då behovet av framkomlighet på just dessa vägar är stort. Jag
tänker då på virkestransporter som skall ut så fort som möjligt efter
avverkning. Dessa får ökade transportkostnader men också ökade
reparationskostnader genom större slitage.
Ett antal särskilt olycksdrabbade vägavsnitt behöver dessutom helt byggas
om eller byggas i helt ny sträckning. Jag nämner särskilt stora delar av E 20
genom Skaraborg där behovet både av delvis ny sträckning, breddning och av
betydligt fler planskilda korsningar är mycket stort. På sikt måste hela E 20,
som är den naturliga förbindelsen mellan Göteborg och Stockholm, ha
motorvägsstandard. En annan olycksdrabbad väg är väg 48 genom Skultorp
där bygget med förbifarten borde startas omgående.
För att lösa finansieringsfrågan bör regeringen pröva alternativ
finansiering av olika vägprojekt exempelvis enligt PPP-modellen. Det kan t
ex ske genom att en markentreprenör bygger och finansierar vägprojekt för att
sedan hyra ut det till staten.