med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lördagsöppna systembolag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt att överklaga serveringstillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet att ta ut tillsynsavgift av butiker.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslaget att Systembolaget skall tillåtas arrangera provningar.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att undanta tillstånden då alkohol serveras utan vinstintresse.
Motivering
I riksdagens beslut, prop. 2000/01:20 i februari fastslogs under stor
samstämmighet att den totala alkoholkonsumtionen ska minska för att
därmed begränsa alkoholskadorna. Detta är en internationell erfarenhet
som under 80-talet ledde till kraftiga rekommendationer från
Världshälsoorganisationen om att begränsa den totala, alltför höga
alkoholkonsumtionen med 25 %. Målet uppnåddes inte i alla länder, men
flera länder var framgångsrika i sin ambition. Att minska
totalkonsumtionen är ett viktigt fundament också i den svenska
alkoholpolitiken. En hög alkoholkonsumtion ger skador. Detta är
elementärt, men bör upprepas för att det finns tydliga tendenser till att
många kommersiella krafter strävar efter ökad alkoholförsäljning.
Fortsatt försöksverksamhet
Riksdagen beslöt under slutet av 1999 att genomföra en
försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker. Försöket skulle vara
ett år. En rapport som presenterades innan försökstidens utgång, baserad
på endast 10 månader, visade på små förändringar i ökat våld, medan ett
ökat rattfylleri noterats i anslutning till de lördagsöppna butikerna. Vidare
har försäljningen av alkohol ökat i hela landet och i försöksområdena med
3 % mer än i övriga landet. Nu föreslås en permanentning av
öppethållandet av systembutikerna på lördagarna fram till klockan 15.00.
I propositionen bortser man helt från det övergripande målet att minska
den totala alkoholkonsumtionen. Förslaget går stick i stäv med det
uttalande som gjordes av riksdagen så sent som i februari om att minska
totalkonsumtionen. Vidare finns mycket starka samband mellan en ökad
alkoholkonsumtion och ett ökat våld. Den ökade konsumtionen under
försöksperioden kommer med mycket stor sannolikhet att leda till ökade
våldshandlingar, även om det inte kommer till uttryck inom de sektorer
som den gjorda utvärderingen omfattar.
Vid flera tillfällen har från forskarhåll framförts att tiden för utredningen
varit för kort för att belysa ett bredare skadesammanhang. Svårigheter att få in
uppgifter, omläggningar av olika redovisningssystem samt för kort
utredningstid är faktorer som kunnat påverka belysningen av olika
skadetendenser. Så har t ex inte effekter på akutsjukvården utvärderats.
I propositionen anförs att rattfyllerifallens uppgång beror på polisens
riktade insatser. Att polisen fullföljer sina uppdrag och tar utandningsprov i
anslutning till systembutiker på lördagar och att utfallet blivit som studien
utvisar, är enligt vår uppfattning knappast ett skäl till att ha lördagsöppna
systembutiker. Snarare tvärtom. Alkoholpolitiska åtgärder tar lång tid att
implementera, men går väldigt snabbt att avskaffa. Vi anser inte att
utvärderingen är entydig i sitt resultat varför vi avisar förslaget med
lördagsöppna systembutiker.
Rätt att överklaga
Vi delar den uppfattning som framkommer i propositionen att
kommunerna under åren skaffat sig en allt bättre kompetens för att
hantera serveringstillstånden. Detta till trots finner vi att i en rad
sammanhang så väger de näringspolitiska bedömningarna tyngre än de
alkoholpolitiska, vilket vi anser vara felaktigt. Dessutom är det ofta så att
sökande som fått nej av kommunen överklagat och fått tillstånd efter
beslut i länsrätt. Kommunerna som har ansvar för social- och
vårdkostnader måste i högre grad än nu tillåtas göra alkoholpolitiska
bedömningar vid tilldelning av serveringstillstånd. Vi anser också att rätt
att överklaga serveringstillstånd bör införas för kommuninnevånare.
Folköl
Förslaget om anmälningsskyldighet för butiker som säljer folköl är
viktigt. Likaså förslaget om att kommunerna ges rätt att ta ut en avgift för
att täcka tillsyns- och utbildningskostnader. Kostnadstäckningen är
betydelsefull inte minst mot den bakgrund att alkoholen orsakar samhället
enorma kostnader. Därför är det rimligt att kommuninnevånarna på denna
punkt slipper att subventionera alkoholkonsumtionen. Därför bör
kommunerna åläggas att ta ut de kostnader som kan hänföras till
uppdraget att på ett ansvarsfullt sätt svara för kontrollen av
folkölsförsäljningen.
Ingen enskild åtgärd
På ett antal ställen i propositionen anförs att smärre liberaliseringar i sig
saknar alkoholpolitiskt värde. Detta är säkert en korrekt iakttagelse i det
enskilda fallet. Alkoholpolitiken i Sverige och i andra länder består
emellertid av en rad små åtgärder eller regleringar som utgör ett
sammanhållet system. Var för sig har de olika inslagen större eller mindre
alkoholpolitisk betydelse, men satta i sitt sammanhang är de
verkningsfulla. Vi anser därför exempelvis att förslaget om att
Systembolaget skall tillåtas arrangera provningar av alkoholdrycker som
klåfingrigt och mera står i samklang med en ökad marknadsföring av
alkoholdrycker. Vidare anser vi att förslaget om att undanta tillstånden då
alkohol serveras utan vinstintresse bör avvisas.
Alkoholpolitiken är en komplex fråga. Många vill öka tillgängligheten av
alkohol. Andra visar stor skepsis gentemot sådana åtgärder. Vid WHO-
konferensen i Stockholm i februari med regeringen som värd presenterades
intressanta och väl dokumenterade risker med alkoholen. 55 000 unga
människor under 29 år dör varje år i Europa, detta till följd av alkoholbruk.
Det är vart fjärde dödsfall. I vissa regioner där alkoholpolitiken är
utomordentligt bristfällig är talen än mer allvarliga. I ett av tre dödsfall
angavs alkoholen som dödsorsak i vissa öststater. I Sverige har vi goda
kunskaper om alkoholens skadeverkningar. Forskningen styrker behovet av
en väl sammanhållen och aktiv alkoholpolitik. Vi har kunskap om
tillgänglighetens effekter och skatteinstrumentets skärpa.
De politiska ställningstaganden vi kan göra i riksdagen ska bygga på denna
kunskap. Vi anser att lördagsöppna systembutiker, avsaknaden av rätten att
överklaga serveringstillstånd och systembolagets produktprovningar är
exempel på inslag i alkoholpolitiken som på sikt motverkar det beslut om
minskade alkoholskador och sänkt totalkonsumtion som riksdagen beslutat
om.