1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en uppföljning av prioritetsordningen inom
sjukvården.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sakkunniga om sjukdomen fibromyalgi skall finnas att
tillgå inom försäkringskassan och vid rättsärenden som behandlas inom
länsrätten och kammarrätten.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av anpassade rehabiliteringsåtgärder för kroniskt sjuka. 1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stödja forskning rörande folksjukdomen fibromyalgi.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bemötande av patienter med olika smärtsymtom.
6.
1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till SfU.
Motivering
Många människor med kronisk smärta uppger att de har svårt att få hjälp
på grund av de långa väntetiderna till smärtklinikerna. I sämsta fall saknas
smärtkliniker att tillgå på en del platser i landet. Detta medför att
patienterna i väntan på utredning och diagnos remitteras runt inom
sjukvården. Gemensamt för många smärtpatienter är att de också har
långa sjukskrivningsperioder med förlorad arbetsinkomst, som även
genererar höga kostnader för samhället. Enbart för innevarande år
beräknas sjukskrivningar och förtidspensioner uppgå till 84 miljarder
kronor. De reumatiska sjukdomarna står för cirka en tredjedel.
Riksdagen har tagit beslut att patienter med reumatiska och andra svåra
kroniska sjukdomar ska prioriteras. Trots detta beslut som fattades för tre år
sedan så anses landstingen inte ha prioriterat smärtvården. Orsakerna står
delvis att finna i landstingens kärva ekonomiska situation, men också
beroende av brist på engagemang inom vårdsektorn för smärtpatienterna. Det
har medfört att många patienter känner sig nonchalerade och missförstådda
inom vården. Att diagnostisera och behandla patienter med kroniska smärtor
är en prioriterad fråga och borde därmed ha en framträdande plats inom
sjukvården.
Alla länssjukhus har ännu inte en multidisciplinär smärtmottagning enligt
Socialstyrelsens modell. Länssjukhus med fullt utbyggda smärtmottagningar
har de senaste åren inte ökat utan minskat. Samtidigt som gruppen patienter
med smärtor ökar i antal så krymper satsningarna på smärtmottagningar, trots
riksdagens beslut att svåra kroniska sjukdomar ska prioriteras.
De senaste årens utveckling är oroande. Bristen på läkare, tidsnöd och
resursbrist medger inte att smärtpatienter erhåller den hjälp de så väl behöver.
De blir istället i hög grad hänvisade till enbart medicinering. Bristen på
smärtkliniker har medfört att patienterna även hänvisas till primärvården, som
inte alltid kan möta smärtpatientens behov.
Ett växande behov av smärtanalys, smärtvård och behandling föranleder
riksdagen att ingripa för att sjukvården ska kunna uppfylla de prioriterade
målen som Riksdagen fastställt. Trots att vårdkonsumtionen beräknas vara
flera gånger högre för smärtpatienterna än för befolkningen i övrigt har ingen
större förbättring skett för den här gruppen. Sju procent av befolkningen
beräknas ha stort vårdbehov av vård p g a kronisk smärta. Detta föranleder
oss att uppmana regeringen att ge landstingen i uppdrag att verkställa
riksdagsbeslutet rörande smärtvården.
Fibromyalgi
Namnet fibromyalgi betyder värk i muskler och bindväv. Det innebär att
leva med en smärta som känns, men inte syns. Det har i forskning också
framkommit att fibropatienterna känner en större smärta och en långvarig
träningssmärta efter fysisk aktivitet. I sjukdomsbilden finns även
överkänslighet för kyla, drag, buller, ljus och lukt. Allt detta begränsar
rörligheten och arbetsuppgifter på arbetsmarknaden. Sammantaget
påverkar smärtan hela patientens livssituation. Vi är därför angelägna att
öka kunskaperna om fibromyalgi ute i samhället för att göra livet lättare
för dem som drabbats.
Speciellt besvärligt har det varit för många med kronisk smärta att få
kunna hjälp utanför de större städerna. Bristande tid, dålig förståelse och
okunskap om smärtvården möter många patienter i kontakterna med
myndigheter och sjukvård. Den ständiga smärtan, dålig sömn och
medföljande trötthet är bara några symptom som drabbar gruppen
fibromyalgipatienter.
Nästan 200 000 människor är drabbade av sjukdomen. Den allra största
delen är kvinnor, ca. 90 procent. Att under en längre tid känna fysisk smärta
och inte få hjälp, inte bli trodd, och dessutom mötas av misstänksamhet, kan
leda till psykisk obalans. Det är erfarenheter som patienter med fibromyalgi
beskriver.
Rehabilitering
Två procent av befolkningen har erhållit diagnosen fibromyalgi. Många
av dem skulle må bättre om de på ett tidigt stadium hade fått
smärtdiagnostik och smärtterapi. För dem är identifiering av kroniskt
smärtsyndrom viktigt, det ger dem möjligheter att pröva en rehabilitering
och kanske leva ett bättre liv. Idag blir många klassade som psykiskt
sjuka utan att få hjälp. Det är av stor vikt att det görs specifik smärtanalys
för varje patient och att man utprovar tänkbara behandlingsformer
anpassade till aktuell smärtmekanism. Vi vill också uppmana regeringen
att förbättra rehabiliteringen för kvinnor. Illavarslande rapporter har
kommit att kvinnorna är missgynnade angående rehabilitering.
Kvinnornas rehabilitering har påbörjats senare, visats sig vara kortare och
billigare. I ett jämställt samhälle kan vi inte acceptera den utvecklingen.
Kvinnorna är 90 procent av de som drabbats av fibromyalgi; det av stor
vikt att kvinnor har lika värde som män vid rehabiliteringsbedömningar. Vi
vill därför att riksdagen gör en uppföljning av rehabilitering för att utröna
orättvisa könsskillnader.
Vi föreslår också en bättre helhetssyn på individen genom att utöka
samarbetet mellan landstingen och försäkringskassan. Större samordning
måste ske av resurserna i sjukförsäkringen och sjukvården. Erfarenheterna
från försöken med finansiell samordning har varit positiva för de patienter
som omfattats. Det har även givit ekonomiska vinster. Ett samlat
kostnadsansvar stärker patientens förutsättningar att få vård, samtidigt som
landstingens förutsättningar att uppfylla sjukvårdsmålen ökar.
Forskning om fibromyalgi (FMS)
Man vet ännu inte med säkerhet varför man får fibromyalgi trots att
sjukdomen har funnits sedan 1800-talet. Men många har hypoteser om
smärtans uppkomst. Det faktum att ca 200 000 i Sverige lider av
fibromyalgi borde vara en orsak för mer forskningsresurser. Att det är
flest kvinnor som har fibromyalgi borde i sig vara intressant att
undersöka. Det råder också delade meningar om fibromyalgi beror på
störningar i centrala nervsystemet eller om det är en slags
muskelsjukdom. Ett är klarlagt: att människor med fibromyalgi både
känner större smärta och en mer långvarig sådan än friska personer. FMS
är ett tillstånd av svår smärta och trötthet som leder till utbrändhet.
Centerpartiets krav på vårdgaranti ger patienten en starkare ställning inom
sjukvården. Vi anser att ingen med värk ska behöva vänta längre än tre
månader på en behandling.
Några alternativa behandlingsmetoder har visat sig vara en god hjälp för
vissa patienter med fibromyalgi. Det har hjälpt några att kunna fortsätta sitt
förvärvsarbete. Däremot är det av ekonomiska skäl inte alla förunnat att
kunna erhålla alternativa behandlingar. Smärtbehandling som bevisligen leder
till bättre hälsa borde kunna integreras i högkostnadsskyddet. Samhällets
kostnader för sjukskrivningar skulle till stor del kunna finansiera detta.
Bemötande
Efter många år av fördomar och myter börjar kunskaperna öka om
smärtans orsaker och verkan. Men diagnosen fibromyalgi bemöts
fortfarande med skepsis, bl a inom försäkringskassan och socialtjänsten. I
ett rättssamhälle är det viktigt att de medicinska frågorna behandlas rätt
inom förvaltningsdomstolarna. Det är ett rättmätigt krav att sakkunniga
om fibromyalgi ska finnas att tillgå inom länsrätterna och kammarrätten
vid överklagande som rör fibromyalgipatienter. Eftersom fibromyalgi inte
betecknas vara en reumatisk sjukdom måste experter på fibromyalgi yttra
sig i ärenden som rör överklaganden.